Virkade pulsvärmare och julkänsla.

Söndag igen och ny arbetsvecka väntar.
Min tillfälliga besvikelse över köket har lagt sig. Han har många bra sidor också, min man.
I kväll kom han hem efter jakten och tog tyg ICA-påsarna och körde in till Maxi. Han vet att jag avskyr att handla på mataffären. Det uppskattar jag verkligen att han åker.
Vi har under de här åren utvecklats och vuxit ihop. Jag vet vad han inte gillar att göra och han vet vad jag helst inte vill göra här hemma. Det blir som någonslags tyst överenskommelse oss emellan. Sen så är våra barn duktiga på att hjälpa till också.
Vi tycker båda att våra barn ska lära sig att kunna laga mat själva och här har det inte varit något trams med några låtsas knivar. De vet var köttet kommer ifrån och de hjälper till att odla grönsaker.
Men jag är ingen velourmamma om ni tror det. Nej, det är gärna lite glitter om jag får bestämma. Älskar salsakläder, tangokläder och samba karnevals kostymer. Det sistnämnda lär väl bli en utmaning. Jag är ju inte 20 år längre och inte smal heller. Jag sa till mina barn att om jag tog på mig en sambadräkt och gjorde en uppvisning om de skulle skämmas för mig då?
E-dott tonårstjejen sa att ja, och fnös , men Y-dott sa att jag skulle bli världens finaste. Du då älskling skulle du skämmas?sa jag till min man. Nej, inte alls! Det skulle jag absolut inte göra. Det var det snällaste han kunde säga. Vad gör då att köket har rasat ihop? När han får mig att känna mig så fin. Men i ärlighetens namn så skulle jag nog bara dansa för Y-dott och min man. Skulle behövas ett bröstlyft och maglyft innan jag vågar visa mig bland folk.

Har gjort pulsvärmare till Y-dott hon har så kalla händer. Så dessa ska hon ha i skolan.

hon har fått välja färger själv.

Så det blev lite julstämning idag i alla fall.

.

" tomtenissemuffar med lorv på" ,

som min man sa på bred norrländska.

.
Jag kan lägga ut mönster om det önskas.

.

/H