måndag 26 oktober 2015

Mina nya livsstil

Förra veckan var jag på besök på beteendemedicin igen.
Där sitter jag och måste överväga om det dom säger är rätt eller fel för mig.
T.ex. Fett, fibrer, frukt, kött och fisk, socker och grönsaker, baljväxter.
En annan sak är tankarna om hungern.

Om vi börjar med fett enligt tallriksmodellen, vetenskapen. Så är det väldigt lite fett som gäller och endast från växtriket. LCHF är det tvärtom. Rikligt med fett. Mejerismör, feta mejeriprodukter , fett på kött och gärna kokosfett. Personligen så är jag laktosintolerant och är försiktig med alla mejeriprodukter, även laktosfria förutom smör.
Jag fryser aldrig längre eller åtminstone väldigt lite. På beteendemedicin går de smala kvinnorna med sjalar och koftor (våra föreläsare), även de överviktiga deltagarna, för de fryser eftersom måltiderna knappt innehåller något fett alls.
Ostchips
Fibrer ska man äta mycket av säger "vetenskapen".
Jag slutade med gluten för många år sedan och gick då över till glutenfritt.
 Glutenfriaprodukter är en hel hög med kolhydrater.
Jag har en annan erfarenhet av fibrer från spannmål.
Den stannar magen istället för att hålla igång den.
Numera har jag mycket mindre problem ibland nästan inget alls.
 Jag tror dock att det tar tid för min skadade tarm att läka helt.
Frukt ska man äta mycket av säger "Vetenskapen".
 Frukt är socker och främst vi kvinnor äter mycket frukt.
Det räcker gott och väl med grönsaker för att få i sig tillräckligt med vitaminer.
Högst lite bär går bra.
Dock triggar det bara igång sötsuget som man vill dämpa, i alla fall för mig.
Kött enligt "vetenskapen": Man ska bara äta vitt kött och mycket fisk.
Ja, där funkar det inte alls för mig. Jag tål inte fisk och jag kan inte äta kyckling.
 Ägg kan jag äta i väldigt liten mängd. Jag äter mycket rött kött och det i form av vilt. Jag läste mig till nu alldeles nyss på en blogg, i vilt kött finns omega 3. Det finns förstås i vilt fångad fisk också. Men väldigt lite i allt annat kött såvida inte djuren betar största delen utomhus.
 Sånt låter bra för mig som i princip bara äter vilt kött.
Rent socker är inte bra vare sig för "vetenskapen" eller LCHF. Men "vetenskapen" talar aldrig om dolt socker som finns i mat i form av kolhydrater som omvandlas till socker i kroppen.
Grönsaker är bra för alla men bara ovanjord grönsaker för LCHF:are. Där är mycket kolhydrater i morötter t.ex.
Baljväxter är bra säger "vetenskapen" men det är också dolda kolhydrater.

Så har vi det här med hungern. Enligt "vetenskapen" så är det ok att vara hungrig.
t.ex.Socker triggar hungern.
Men jag tror det är ungefär som med smärta. Är du hungrig så stressar du din kropp och den vill äta mer mat för att lagra. (Man har ju ont i magen när man är hungrig.) Är du mätt är kroppen lugn och du känner inget sug mellan måltiderna efter mat. Precis som med smärtan. Man har kommit fram till att har man inte ont, är man inte stressad, t.ex. vid en operation, återhämtar man sig snabbare med smärtlindring och blir frisk fortare. Rätt mat ger smärtlindring.

Jag kan konstatera att för mig är det väldigt svårt att sitta tyst och lyssna på "vetenskapens" råd.
Jag kan dock inte sticka upp mot de bättre vetande. Jag har ju bara min egen erfarenhet och det som sägs på bloggar med erfarenhet av LCHF som för övrigt är oseriösa enligt "vetenskapen".
När ett år har gått med LCHF så kommer jag att bryta tystnaden.
Jag förstår inte varför jag utsätter mig för den här resan på beteendemedicin?
Varför tackade jag inte nej och tuffade på med LCHF som jag redan hade börjat med?
Jag resonerar så att allt har en mening och det här är väl något jag måste gå igenom helt enkelt.
Svaret kommer nog så småningom.
Under tiden så lyssnar jag till två världar när det gäller kosten.
Men äter bara ur den ena världen.

/ Helén
:
:
:



onsdag 14 oktober 2015

Viktresa pågår mot ett lättare liv

Sakta men säkert går jag ner i vikt. Det tar tid och jag måste hela tiden ha en strikt LCHF diet.
Inte blir det bättre av min hypotyreos som jag medicineras för och Levaxin är ingen en bra medicin.
Jag kan inte åka ut på något sidospår alls och jag måste tänka mer fett hela tiden för jag äter troligen alldeles för lite fett. Jag hamnar lätt i tankarna med vanligt kost och diettänk. Tallriksmodellen á la  sjukvården och fettskrämd sitter långt in i märgen och är så fel.
Jag skrev in mig på beteendemedicin nu i höst. Jag har skrivit om detta tidigare. Man får hjälp med all möjlig peppning, såsom stresshantering, sömn, motion och kost. Det sistnämnda rådet som sjukvården ger följer jag inte alls utan håller mig till min LCHF. Jag måste varje gång vi har haft träffar lusläsa om hälsoeffekter av LCHF- kost och lyssna på min egen kropp som svarar så bra på detta.

Det där med sömn och stress är något som jag måste ta tag i.
Jag har alltid intalat mig själv att positiv stress är bra för kroppen och negativ stress är inte bra.
Men nu så har jag fått lära mig att all stress påverkar kroppen negativt i längden.
Jag får alltså träna mig på att inte göra något. Hur svårt är inte det  när man har eget företag, engagerad i föreningar, hus och familj med barn?

Jag har haft en väldigt stressande situation under en tvåårs period och det var inte förrän i januari i år som allt började lugna ner sig och även då jag la om min kost till LCHF. Allt blev mer hanterbart och överblickbart. Jag förstod att jag varit med om något tufft och jobbigt. När man är mitt upp i det tänker man inte så mycket utan bara kämpar på.
En sak är säker, där finns människor som är elaka och hänsynslösa och att bli utsatt för detta är som att vara i ett krig eller bli jagad som ett djur. Jag är glad att jag är så pass stark och positiv person att jag kan reparera mig själv, kliva upp och gå vidare. Det är inget som knäckt mig utan gjort mig ännu mer beslutsam. Man blir en erfarenhet rikare och starkare av detta. Jag är också glad att jag har en familj som stöttar mig. Man tar också lärdom och kan hantera situationer mycket lättare när man ser tendenser komma igen. Inget ont som har något gott med sig.

Sömnen är också något jag måste lära mig att sköta bättre. Jag sover på tok för lite timmar per natt och jag vill inte lägga mig på kvällen då jag är som mest aktiv och produktiv.
Tyvärr så är det nog så att jag får acceptera att jag är sån. Jag tror inte på att man kan lära om en sådan sak efter 50 år. Tro mig, jag har försökt.
Det jag kan göra är att se till att få sova mina timmar ändå på något sätt. Min kropp har vants sig vid att få lite sömn, men det är inte bra för vikten alls. Alltså fler timmar och god kvalité på sömnen behövs.

Där finns fyra saker som är viktig för mig när det gäller min kropp:
- Att inte behöva vara hungrig.
- Att inte behöva frysa.
- Att inte behöva ha ont i magen och värk i kroppen.
- Att inte behöva vara trött.

Av LCHF- mat så hjälper det mig med tre av fyra av dessa saker och som jag mår bättre av. Hungern, att frysa, värk i kroppen och mindre ont i magen.

Sömnen är den process som jag jobbar på och kommer att berätta längre fram om och vad mina tankar och åtgärder är om det.
Stressen lika så.( Fast jag inte tycker att jag stressar.) Där försöker jag också förbättra mig. Återkommer om detta också.

Motionen är då en sak som jag redan håller på med. Men som jag måste knäcka en nöt för att komma på vad som gör att jag alltid blir så kroppsligt dålig dagen efter en träning. OCH NEJ detta har inget att göra med LCHF överhuvudtaget. Detta har pågått i många år då jag var betydligt smalare och jag har snarare tvärtom blivit bättre med den kost jag äter nu. Jag skyndar långsamt.
Jag älskar att träna och hoppas att jag en gång kan återgå till min forna glans.
Men jag inser att det kommer att ta tid.
Detta kommer inte att bli någon Quickfix.

Kram
Helén