Visar inlägg med etikett familjen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett familjen. Visa alla inlägg

onsdag 6 september 2017

Bitterhet, butterhet och tillslut beslutsamhet, behaglighet

Som sagt, angående tidigare inlägg.
Så går man från insikt till insikt.
Man får fundera och gräma sig en stund.
Men det är inte värt att älta längre.
Vad gör det med mig som människa och
vad gör det med min kontakt med andra människor?
Det blir inte bra. Så nu slutar jag med det.
Det är så  inte värt det.

Positiva tankar och positiva handlingar.
Hädanefter är det min melodi.
Skiten brukar flyta upp och lukta till slut.
Karma, både gott och ont.

Tjong, poff, paff  och där åkte energitjuvarna ut.
Kvar finns bara lugnet och allt trevligt som händer i höst.
Det här händer:
Salsaträning på söndagar som hjälpdansare.
En glad trevlig Rueda de Casinogrupp på 10 st tjejer.
Prova- på Afrikansk dans.
Flamenco på tisdagar.
Fixa och göra fint här hemma.
Skapa med händerna.
Starta arrangemang och göra det bättre. Än så länge hemligt.
Vägen till en bättre hälsa.
Avsluta fler saker som är alldeles för energikrävande för själen och
för min familj.
För det mesta bara göra det som är kul.



Ha det gott och lev väl.

/ Helén








torsdag 17 augusti 2017

Sommaren är kort i norr, trädgården knakar och brakar ut i grönska.

Ja ,nog har sommaren varit kort här i norra Sverige.
Inte heller har det varit särskilt varma dagar.
Det har ändå varit skönt att vara ledig en månad. Min första hela månad sedan jag startade eget för många herrans år sedan. Vanligtvis har jag bara tagit 2-3 veckors semester.
Vi gjorde vår resa till Gotland och jag fick en hel del gjort här hemma. Vi gjorde också utflykter runt om med omnejd av där vi bor. Här finns fina ställen att besöka. Bl.a. gjorde vi en dagstur över till Holmön där jag bl.a., förstås, besökte Berguddensfyr. Men mer om det i ett annat inlägg.

Vi har jobbat i sommar på växthuset för att få det helt klart.
Hela vårt växthus är nästan gjort av bara återbrukade material.
Fönsterna vi satte in var från början brunbetsade både på utsidan, emellan och på insidan.
Jag har tidigare målat dem röda på utsidan och vita på insidan.
 Det kommer även att bli ett spröjs på de övre fönstren,  ett tycker min man, men jag vill ha tre så att det blir indelat i fyra rutor. Vi får se vem som vinner.
I sommar har jag målat vitt emellan fönsterrutorna också, vilket växterna tyckte om.
Det blev betydligt ljusare i växthuset och några fönster har också fått nytt kitt.
Det har varit  en gavel på utsidan som har varit försummad i många år,
Den är nu färdigbyggd och i det närmaste målad klar. Det har saknats täckbrädor, lock och vindskivor. Det har stått omålat och sett väldigt ovårdat ut. Nu ser det fint ut och man behöver inte skämmas inför grannarna längre. Men framförallt så skyddar man huset bättre.
Om det inte regnar, är helgens projekt att måla vindskivorna vita, gavlarna vita och ta ner byggställningen.

Jag har även målat lite på insidan av växthuset bl.a. en hylla som har fått lite vit färg.
Golvet har blivit lagat och nya plattor satta och golvet blev så där osymmetriskt och charmigt.
Vi har möblerat om grönsakslådorna och jag har sytt dynor till vår platsbyggda soffa och den fick en bättre lutning av ryggstödet så man inte behöver sitta käpprak i ryggen. Jugendtaklampans sladd har blivit uppsatt och hänger inte längre som en girlang i takbjälken, bara det liksom.

Där har kommit några plattor utanför ingången växthuset och jag har flyttat min läkeros och rosenrot bredvid ingången. Planteringsbordet ställde jag på en annan sida av växthuset.
Min dotter och hennes sambo röjde bort en hel del av vår ungerska Syrén som höll på att ta över en massa yta av gräsmattan väldigt nära växthuset. Även våra prydnadshallon, som har ett galet rotsystem, har fått sig en omgång med spador och hackor.
En gammal rutten sandlåda av järnvägsslipers har hamnat på återvinningen och jag testar att sätta björnbärsbusken, som jag hade planterat i den gamla sandlådan,  i en odlingsring( foderring från ett fartyg) i växthuset.
Jag har även fixat det lite finare runt vår trappa upp till boningshuset. Några brädlappar är skruvade på plats och fått färg så nu ser helhetsintrycket bättre ut. Det är bara det att trappor har en tendens att bli en avstjälpningsplats vilket jag kan bli galen på resten av familjen för.
Jag har planterat doftande rosor på varsin sida av trappan, inspirerad av Visbys härligt doftande blomsterprakt av rosor som är planterade vid varenda hus.
Runt rosorna har jag lagt täckbark för att slippa resa ogräs. Måste var lite praktiskt också.

 Maken städar garaget och sätter upp plåtskåp och sorterar verktyg och maskiner och vi har gjort lite fynd till vårt SPA i garagets bråte, som blir vinterns projekt att sätta upp. Jag öppnade en flyttlåda och det var som att hitta en skattkista med guld, för en entusiast av  marina och fyr föremål som jag är.

Körsbären mognade sent i år. Det sitter jag och mumsar på nu i skrivande stund.
Väldigt söta goda bär. Lite upp- och nedvänt att äta vårens bär på hösten.
Men man kan inte jämföra norra Sverige med den södra delen av vårt land där det är en helt annan förutsättning för växterna.
Inte att förglömma så har jordgubbarna fått sig en voljär värt namnet.
 Min gode make har byggt den så hög att jag kan stå upprätt när jag kryssar mellan raderna i jordgubbslandet.
Snart finns där inga jordgubbar att plocka och
när jag tagit bort nätet ska träställningen bli rödmålad.
Kampen mot ogräset har pågått hela sommaren och det tar aldrig slut.
Jag gjorde ett tappert försök att få fint i mina rabatter,
 men det hann jag aldrig med under semestern,förutom då runt trappan. 

Nu när hösten är här finns det mogna skogshallon på gården, vinbär i tre färger, gröna krusbär och äppelträdet bär frukt i år men är inte klara att plockas ännu.
Tyvärr har det varit för kallt i sommar så där finns inga plommon.

Den här sommar har jag tillbringat den mesta tiden utomhus eller när det blåst kallt i växthuset,
vilket är bra för hälsan.
När jag nu tittar tillbaka på det jag skrivit,
har vi faktiskt hunnit med en hel del saker i sommar.
Det känns skönt att kunna bocka av det från listan av alla halvfärdiga projekt.

Dock är allt inne i huset totalt eftersatt och
snart stundar  höstens/ vinterns alla inomhusaktiviteter,
så sysslolös blir man aldrig.

Ta hand om dig och lev väl.


/ Helén

 

tisdag 2 maj 2017

Färdigstickad Pippitröja av alpackagarn och min facination för öar och fyrar

Äntligen så har min Pippitröja blivit färdig.
Ett projekt som bara skulle ta ett par månader blev till slut ett UFO som jag höll på med väldigt länge.

Det är en riktigt varm tröja i tjockt alpackagarn från dropsstudion.

Jag hårdtestade den under min fönsterputsning för någon vecka sen och jag varken frös eller svettades.
Det var inte alls en svår modell att sticka. men som vanligt kan jag inte följa mönstret och det gjorde att jag fick tänka en extra gång när jag fortskred mitt arbete.
Men nu är jag nöjd med det slutgiltiga resultatet och den åker med till Gotland på vår semester i sommar.
Här är den. Här har jag skrivit om den tidigare.
Jag började alltså med den år 2013. Snacka om lång startsträcka!
Stickad Pippitröja i Alpackagarn.
Stickad Pippitröja i Alpackagarn Varm och Skön.

Jag har en fascination när det gäller öar , helst med en fyr på ön också.
Därför blir Gotland en resa som jag länge önskat göra.
Min farfar tjänstgjorde som fyrvaktare på Hoburgens fyr på Gotland, när min pappa var barn.

En av mina barndomsminnen var våra besök hos farmor och farfar.
Farfar var då fyrvaktmästare och den sista tjänsten hade hade innan han gick i pension var att tjänstgöra på Vinga fyr.
Jag minns när vi sov i fyrvaktarbostaden i det rum som vette mot fyren.
Ett av mina starkaste minnen var hur trygg jag kände mig när ljuskäglan från fyren svepte in i rummet och lyste upp alla hörn i några sekunder.
Jag älskade att vandra runt på klipporna.
Jag älskade doften av havet och ljuden från båtarna som passerade runt ön.
Jag har återvänt till Vinga fyr för att besöka fyren och fyrvaktarbostaden.
 Farfar fotograferade väldigt mycket och en del är hans bilder som sitter i museet.
 Där finns bilder på mig och mina kusiner när vi var barn.
 En dag ska jag hyra ett rum där och sova över. Helst i fyrvaktarbostaden.
Bara för att återuppliva gamla minnen.
 http://vinga.nu/uthyrning-av-stugor/

Farfar målade tavlor också. Här är hans sista tavla som han målade.


Den blev aldrig färdigställd och dagarna innan han gick bort, målade han några penseldrag på den.
Motivet? Vinga fyr förstås. Den hänger ovanför sängen i sovrummet. Den är inte inramad och han hann aldrig singnera den.
 Jag lärde inte känna min farfar så väl. Snäll, piprökande, cigarrökande, dåligt hjärta, problem med magen som jag, målande oljemålningar, gick ner till Utkiken och snackade med lotsarna, fotograferade mycket, framkallade bilder själv, framkallningsrummet på vinden i fyrvaktarbostaden på Vinga där han tillbringade mycket tid. Om man gick upp på vinden fanns där en tavla målad som ett fönster. Den har farfar målat för att täcka över det riktiga fönstret i mörkrummet.
Min farmor var en god lyssnare trots att hon pratade mycket, hon hade humor, god berättare och en fin förebild innan demensen tog sin boning i hennes kropp. Vad jag kan sakna de där samtalen vi hade. Alla berättelser om när hon och farfar blev fästfolk. Livet på öarna. Alla bilder vi tittade på tillsammans.
Det är så otroligt fina minnen som jag bevarar i mitt hjärta.
Lev väl och ha det gott.
/ Helén




måndag 17 april 2017

Att skapa ordning i kaoset

Jag är så himla dålig på att skapa rutiner numera.
Det var enklare när jag bodde ensam.
Men med en familj och barn så har min tidsoptimism blivit allt större med åren.
Jag har, som vanligt,  alldeles för många bollar i luften.
Något som har fått alldeles för lite uppmärksamhet är vårt hem.
Kul att fixa och skaffa roliga inredningsprylar och så,
 bygga om, måla och fixa,
men att komma mig för att städa,
har som tiden inte funnits till.
Jag är ju inte hemmafru och jag driver eget företag.
Det innebär ibland långa arbetsdagar och
 så ska man hinna med någon träning också.

Jag har haft ledigt hela förra veckan, före påsken.
Förra veckans insikt: Det är roligare att ta hand om 13 st blåa IKEApåsar med ren tvätt.
 Än 13 st med smutsig tvätt.
Inga vilodagar blev det,
 men dock en massa gjort här hemma.
Jag har börjat rensa rum efter rum och börjat putsa fönster,
laga persienner, ta hand om mina växter och
allt sådant som behöver göras för att ha ett någorlunda uppstädat hem.
Jag är inte så mycket för att skriva listor,
 jag har hittat en hemsida som heter " the flylady"
På hemsidan får du tips om vad du ska ta tag i varje dag för att hålla dammråttorna i schack.

FlyLady cartoon
Bild lånad från The Flylady
Jag hittade även en app som hjälp från The flylady.
Den här sidan hittade jag för många år sedan.
Nu gör jag ett nytt försök.
Provar och ser om jag även får resten av familjen med på noterna.

Det har varit gäster och goda måltider varje dag under påskhelgen,
en trevlig men inte en helg i vilandets tecken precis.
Känns som om det nästan ska bli skönt att återgå till arbetet.

Ta hand om dig och lev väl.

/ Helén 


 

torsdag 23 mars 2017

Ytterligare förändringar av livet på gång

Jag hoppas och tror på mig själv,
 trots att jag har bromsklossar runt omkring mig.
Jag är min egen coach.
Jag peppar och driver mig framåt.
Jag sjunker till botten men kravlar mig envist uppåt igen av järnvilja och aptit för livet ,
för det är mitt driv.
Jag blir nedtryckt i skosulorna av en del personer i min omgivning men gör guld av skit.
Jag finner alltid positiva lösningar när det är som sämst och gör något bättre av det.




















MEN, nu behöver jag sömn. Mitt blodtryck behöver komma ner i varv.
Jag stressar alldeles för mycket. Jag stressar med fel saker trots att en del är kul.
Inte bra för mitt eget välmående.
Jag har hamnat i mina gamla rutiner igen och sover för få timmar.
Vikten står stilla trots att jag äter LCHF.
Jag behöver en ny fas i mitt liv.
Sortera bort ännu fler gamla uppdrag.
Om några dagar har jag svaret.
Då kanske min ryggsäck är lite lättare.
Jag hoppas det.

Lev väl och ha det gott.
/ Helén






måndag 20 februari 2017

Om mitt liv och till en bättre kopia av mig själv

Det är sant.
Kroppen är ett fantastisk instrument.
Jag har nu ätit LCHF kost i över två år och det händer nya saker hela tiden med min kropp.
Dessutom så har jag börjat fasa ut Levaxin och äter naturligt sköldkörtelhormon, B-vitaminer, tabletter som ökar saltsyran i magen ,zink, jod och selen, som jag köper hos en homeopat.
Allt detta på grund av min hypotyreos.
Jag har även minskat på mejerierna , men äter smör och ost.
Det här har gett resultat.
Jag har insett att Levaxinen kanske ökar T4 hormonerna i kroppen, men för övrigt har det bara gjort att jag har blivit stel i kroppen, trött och konstig.
Jag har trott att orsaken till min stelhet, beror på att jag blivit äldre,  men det har bara blivit bättre och bättre sedan jag minskat dosen av Levaxin och istället tar naturligt hormon. Vilken skillnad det är att dansa numera. Jag kan dessutom stretcha på ett helt annat sätt utan värk i kroppen och jag är mer rörlig. Jag har heller inte lika mycket hjärtklappning,
 på grund av att jag äter naturligt sköldkörtelhormon.
Alltså behöver jag inte ta någon blodtrycksmedicin.


Jag står fortfarande stilla på vågen, men kroppen har definitivt förändrats.
Jag som alltid haft smala ben och rak kroppsform med nästan inga höfter alls, har nu börjat få lite mer på låren och min midja har blivit smalare.
sheek kebab av älgfärs, blomkålsris,  lök-och kesosallad samt kryddig youghurt allt på LCHF vis
Maten jag äter omfördelar hud och fett och muskler på ett helt annat sätt.
Det syns inte på vågen men helt klart i spegeln.
Det är en kost som är bra för kroppen och helt klart det bästa sättet att äta.
Så många fantastiska hälsovinster det blir.
Många tror det är humbug. Men jag bland många som börjat med denna livsstil kan intyga samma sak. Jag är ett levande exempel på att det fungerar.
Man äter också ren mat och det är  ekologiskt i allt som går att köpa så. Köttet är från vilda djur och ekologiska gårdar. Gärna närproducerat.
Maten lagar vi från grunden med smör och kokosfett. Jag är mer och mer övertygad om att mättat fett är det kroppen ska ha och inte fleromättat förutom olivolja. Martina Johansson.se har ett bra inlägg på sin blogg om det.
Anledningen är ju ganska enkel. Våra kroppar är skapta av just mättat fett och det klarar kroppen bättre att ta hand om. Jag är ännu mer övertygad numera då jag tog fram gamla flaskor med naturkosmetik gjorda av vegetabiliska oljor. Oljorna var sega och klibbiga och går inte att tvätta bort från flaskor och burkar. Tänk hur sådan olja blir i våra blodkärl? Den som sparat ett gammalt paket med smör vet hur det blir. Det luktar inte gott, men konsistensen är den samma.
 Det gäller även ister och kokosolja och koksfett.

Jag förundras varje dag över de positiva förändringar som sker i kroppen nu när den håller på att läka.
Allt positivt som många fler skulle kunna känna om de bytte sin mat till det vi är skapta att äta.

Ha hälsan och må gott
Helén




söndag 8 januari 2017

Nya utmaningar år 2017?

Då har ytterligare ett år gått och en del av mina nyårslöften för 2016 genomförde jag faktiskt.
Bland annat att bli snällare med mig själv och min kropp. Det har jag blivit.
Istället för att stressa och träna som en galning har jag taggat ner en smula.
Jag sover bättre och bättre. 
Jag har börjat äta naturligt sköldkörtelmedicin och känner mig mycket bättre.
Jag äter LCHF och firar denna trettonhelg 2 år med denna kost. Det tänker jag och min man fortsätta med även detta år men jag kommer att utesluta mejerier i möjligaste mån. Försöka få i mig lite mer fett. Dels för att jag är laktosintolerant och sen för att mjölkprodukter är en inflammatorisk kost.
Jag planerar alltså att bli ännu snällare med mig själv.

På jobbet har vi gjort en massa förbättringar 2016 för att rationalisera vissa moment med reparationerna genom att förbättrat maskiner och verktyg för att kunna göra ett bra jobb, fast lite snabbare.
Under 2017 kommer vi att göra fler förbättringar, men jag återkommer om det längre fram.

Havanna, Kuba
Jag reste till Kuba 2016 och hamnade mitt i landssorgen av Fidel Castros död. Ingen musik, ingen dans och ingen fest. Det var i och för sig tredje gången jag var där och  det var en märklig känsla att denna gång, inte kunna njuta av dans och musik i nio dagar. Jag har dessutom upplevt det riktiga Kuba. Bland vanliga människor och deras religion Yoruba eller Santerian som det också kan heta. Jag bodde hos en familj och inte på hotell eller Casa de Particular. Det kommer att bli ett eget inlägg om det så småningom.
Spännande allt jag har upplevt och intressant, samtidigt sorgligt.

Jag gjorde en massa upptäckter om mig själv under 2016 och under tiden på Kuba lade jag fram strategier för mitt fortsatta leverne. För där fanns mycket tid att tänka. Jag upptäckte också hur slut jag var och att jag behövde verkligen den semestern. När det gäller LCHF så var det svårt att hålla sig till strikt LCHFkost. Där finns inte så mycket mat att köpa och den mat som finns är jättedyr, även för oss turister.
Jag tappade vikt där på Kuba, men den åt jag upp under julhelgen igen.
Vi firade jul i södra Sverige och för första gången på många år julpyntade vi inte här hemma och inte lagade vi någon julmat hemma heller.
Dagarna var lugna och jag besökte Borås Textilmuseum och en massa loppisar. Det blev några fynd.
Vi besökte även ett äldre par som hade en syateljé och köpte lite kläder samt maken beställde en kostym i siden/ull.
Där nere i Boråstrakten, fick jag chans att ytterligare återhämta mig.

Nu ska det bli skönt att sätta igång att arbeta igen och jag ser fram emot de förändringar vi kommer att göra i vår urverkstad. Jag trivs med mitt jobb och kan vi förbättra arbetsmiljön ytterligare så är det ett stort plus.

Jag pratade om att börja träna på gym 2016. Nu 2017 blir det av och det ska bli trevligt för jag får sällskap av min man. Vi har bestämt oss för att försöka göra gemensamma aktiviteter som stärker vårt förhållande och våra kroppar. Det ser jag fram emot.
Jag och min  har än en gång tagit tag i mitt syrum och försöker än en gång göra det lite trevligare att vistas i. Vi håller även på att fixa gästrummet.
Jag kommer att fortsätta dansa flamenco och jag kommer att fortsätta sjunga i kör.
Salsadans och dans överhuvudtaget ligger närmast mitt hjärta och det kommer jag att fortsätta med.
Nya ideér tar form och de vill jag prova att utveckla i år.

Dessa saker gör mig gott och det är det som jag kommer att fokusera på detta år.
Allt som gör mig och min familj gott är mitt måtto.

Ha hälsan och må väl.
Helén





måndag 24 oktober 2016

Det här med långvarig stress och händelser i livet

Nu kommer jag att berätta om en del av mitt liv som jag hittills valt att inte skriva om och jag skriver om det i stora drag. 
 Jag känner att nu är det dags.
 Jag försöker förstå vad som händer med min kropp och det jag tänker berätta är en del av varför jag mådde som jag gjorde och varför det tar att läka min kropp.
 
Här är jag trött.

 Allt började för 24 år sedan när jag födde vårt första barn. Hon föddes med hjärtfel och under 1 år och 4 månader sov jag inte mer än ca 2- 3 timmar per natt. Tänk vad det gör med kroppen. 
Att ha ett hjärtebarn är inte helt lätt, man oroar sig över barnet samtidigt som allt man vill göra är att sova. Men det går inte för din lilla bebis behöver mat varannan timme.och skriker hela tiden för att det lilla älskade barnet mår dåligt. Trots all mat så växer hon sakta. Ett magert pyre med våldsam aptit. Vi väntar på operation och jag byter sängkläder och pyjamas en till två gånger varje natt och byter kläder på henne flera gånger om dagen för att hon svettas så mycket. 
Jag driver eget företag och jag ska vara där några timmar per dag. Fast jag egentligen inte orkade.
Vi nattvandrar med bebis gata upp och gata ner för då får HON sova alla fall. 
Vi tillbringade många timmar på barnhjärtmottagningen med ekg och ultraljud. Hon får medicin som gör att hon lugnar ner sig något. Jag börjar ge välling för jag hinner inte producera bröstmjölk i den takt som hon vill äta,  men inte fick jag sova för det. 
Ovanpå detta pajar min mage ihop och jag försöker få hjälp genom sjukvården som bara avfärdar mig med att det är så här under småbarnsåren. Då är hon fyra månader. Men jag gav inte upp och fick till slut testa för laktosintolerans  efter två år och det visade sig att så var fallet. 
Jag fick då lära mig att äta Laktosfritt. Vad kan man då äta? 

Det blev operation till slut och flickan tillfrisknande och jag någorlunda själv. All övervikt som jag bar på lyckades jag gå ner, men det tog över ett år och två månader men magen blev inte bättre.
Sömnen blev inte bättre den heller.. Jag sov fortfarande väldigt oroligt och var ständigt trött. 
 Det blev några kämpiga år med företaget.

 Efter åtta år beslöt vi oss för att skaffa ett barn till. 
Vi började leta hus i samma veva. Jag och min syster startade företag tillsammans och vi flyttade firman till Umeå. Vi jobbade 6 timmar med annat jobb och 4- 5 timmar med vårt eget. 
Under denna tid skaffade jag och min man vårt andra barn. 
Hon föddes och vi fick träffa läkaren på BB avdelningen och vi fick göra om samma procedur en gång till!
 Ner till barnhjärtmottagningen. 
Det blir  ekg.,ultraljud och vi får beskedet att hon hade samma typ av hjärtfel. 
 Då orkade inte min kropp längre och jag grät nog i över ett dygn. Min man packade ner den lilla tösen i barnvagen och gick ut på promenad så jag fick vara ifred i några timmar. Man borde vara mer stark eftersom man har erfarenhet. Allt jag såg framför mig var alla sömnlösa nätter igen och all oro. Kroppen är ju inställd på att ta hand om sitt barn och det gör man. 
Det blev ett tufft år till med sjukhusbesök, nattpassning ,sömnlösa nätter och klädbyten. Denna gång kunde jag i allafall vara hemma och vara mammaledig. Men min kropp sa ifrån ordentligt och jag mådde mycket dåligt. 
Jag började försöka få hjälp från sjukvården igen och fick träffa en dietist och började utesluta födoämnen. Blev lite bättre men det blev ett år med innehållsfattig kost.
 Flickan blev opererad och tillfrisknande fort. Jag återgick till jobbet och firman igen. Köpte hus.
Vi började få snurr och fick fler jobb på firman. Lokalen vi hyrde blev för liten. Så vi fick tag i en större lokal. Jag har aldrig varit med om mobbing på en arbetsplats men både jag och min syster blev utsatta. Vi flyttade och bytte lokal och gick ner i arbetstid och fick de sämsta tänkbara skitjobben. Under tiden så började jobben strömma in på vårt företag så vi beslutade att säga upp oss från vårt fasta jobb. 
Det blev en stor lättnad för oss båda.

 Jag tränade mycket och åt nyttigt, men varken magen, min kropp eller vikt hängde med längre. 
Jag gick inte ner i vikt och mådde skitdåligt. Jag fick erbjudande om antidepressiva medel.
 Men jag var inte deppig! 
Jag hade ju ont i magen och frös jämt. 
 Till slut orkade jag inte längre och hamnade på akuten.
 De tog prover och jag hade låg kroppstemperatur mitt i högsommaren. 
Jag hade ullkalsonger, ullsockar, dubbla tjocktröjor, vantar.
 Då fick jag äntligen hjälp efter att ha kämpat tio år med sjukvården. 
Jag fick Levaxin och kroppen började äntligen vakna till liv. 
Jag har ärftlig hypotyreos. 

 Mina älskade underbara flickor är friskförklarade sedan många år tillbaka och det är det viktigaste.

Jag skiter egentligen i att vikten envisas med att långsamt gå ner.
Jag har min LCHF mat, min livsstil och nu börjat jag även med naturligt sköldkörtelhormon ovanpå alla mina livstilsförändringar.
 Det är nu dags att jag börjar mår bra och jag är på god väg. 

Så innan du dömer en människa, du vet inte vad denne har fått och får gå igenom. 
Nu vet du lite om mig.


 Ha hälsan och må gott. 
 Helén



onsdag 5 oktober 2016

Ett år på beteendemedicin är över

Nu är det klart. Bye bye beteendemedicin. Om ytterligare ett år får man ta prover igen och göra en uppföljning. Kan vara intressant och se vad som har hänt med kroppen då.
Alla fick säga sina tankar om det gångna året.
Vi hade alla två gemensamma nämnare.
Sömnen och stressen. De allra flesta upplevde att de åt rätt och motionerade bra.
Jag ville säga att de kunde må ännu bättre på den kosten jag äter, men jag höll tyst..
Att komma sig i säng på kvällen var något som alla hade svårt med.
Alla hade stressande jobb som de inte kunde påverka särskilt mycket. Några med skiftgång. Men några hade gått ner i arbetstid och någon hade rätat upp sitt privatliv och någon hade börjat ha mer egentid och ta hand om sig själv först och främst.
En person käkar Lchf och tränar mer. Jag tyckte det var väldigt fegt, men denne nämnde inte att hen  käkade Lchf. Men huvudsaken hen nu mår bra med viktnedgång på köpet. Jag tycker det är roligt att min historia har hjälpt någon.
Någon som jag såg tvivla på sina gamla lärdom var dietisten. Jag såg att han nu   provar Lchf på sig själv. Jag är ganska säker. Syntes på hans hud och ögonvitor. Där fanns samma liv i blicken som jag sett på många Lchfare. Jag såg vilken kamp han går igenom.
Tvivlet på den gamla skolmedicinen. Att kämpa med sina funderingar, ställa allt på sin spets. Jag är glad för hans skull om han får uppleva samma härliga känsla att få må bättre. Slippa vara hungrig. Äta gott och kanske har han fått igång magen igen.
Jag såg att han led av någon typ av eksem. Jag hoppas att han äter mejerifritt. Jag hoppas han står ut och förstår att nu kroppen gör sig av med gifter och håller på att läka.

Det finns mycket som jag fortfarande måste förbättra med min hälsa.
Jag vill verkligen få till min sömn. Få bättre kroppskännedom.
En bit som jag ska jobba med är andningen, diafagman och lära mig andas rätt. Tydligen är jag på god väg då min lungkapacitet har ökat på ett år och inte är det mer träning som är förtjänsten. Men jag ska fortsätta träna min andning.
Det ska hjälpa lymfsystemet att komma igång.  jag kommer även att träna mig att göra egen lymfmassage. Få igång kroppen ännu mer.
  En annan sak jag också måste träna på är återhämtning. Jag kanske inte ska köra på som en duracellkanin i 200 knyck,  en ständig hjärnverksamhet och aldrig ha en lugn stund. Det kommer att vara svårt för mig att genomföra dock . Jag vill hinna med och lära mig så mycket som möjligt. En redig utmaning blir det.
 Jag ska också göra något som jag innerst inne vet att jag måste göra.  Det är något som inte kan vänta till jag sitter där på ålderdomshemmet och funderade på var livet tog vägen. Jag har bestämt mig att njuta av livet och ta tillfället i akt när det bjuds. Det får bära eller brista.
Ett år och 10 månader har gått på vägen till en bättre hälsa och jag kan nu blicka framåt till en ny fas i mitt liv och till en bättre kopia av mig själv.

Lev och må gott.
Helén



söndag 28 augusti 2016

Saker att se fram emot

Så har det då gått en lång tid innan jag kommit mig för att uppdatera. Livet går sin gilla gång.
Jag har upptäckt att det är enklare att lägga ut en bild och skriva en rad på instagram. @diddelden
Vill man följa mig där så går det bra. Där lägger jag ut mer frekvent vad som händer i mitt liv.
Sommaren är snart slut och höstens aktiviteter börjar komma igång.

Här är en to-do-lista:

Fortsätta äta LCHF. Dock med mindre mejerier eftersom jag faktiskt är laktosintolerant och tanken är att fasa ut det helt. Jag har inte fått med min man på banan ännu. Men jag smyger i kokosgrädde i maten så snart jag kan utan att det stör hans smaklökar. Jag har även upptäckt att jag äter för lite proteiner och för lite fett. Hur svårt kan det vara att lära om hjärnan? Det är så djupt inpräntat i min min hjärnbalk att ta små portioner och att inte överäta. Problemet när man gör så här är att kroppen tror att det är svält i stället. Den lagrar allt den kan få. Jag försöker få bukt på min metabolism helt enkelt. Men enkelt är det inte.
Dansa mig glad. Det finns inget bättre för mig att fylla på endorfiner och den bästa motionen man kan få. Jag kan tänka mig att om man är mycket ensam och inte har någon att hålla om, är pardans definitivt ett bra botemedel mot sådant. I höst blir det flamencodans, kubanska danser - salsa, son, rumba, cha cha cha,  mosambiqe, pilon, afrocuban, reggaeton och konga. Lägg där till, bachata, kizomba, Argentinsk tango, samba och west coast swing. Till hösten kommer jag även att lära mig bugga, den modernare varianten. Jag kan bara den äldre varianten.
Här är en workshop som jag är med och arrangerar en gång i månaden. Är du i krokarna runt Umeå med omnejd, så kom förbi vettja.

Träna styrka. Till hösten kommer jag även att tillbringa en del tid på gymmet. Jag måste bygga upp min styrka. En sak jag ska jobba på är min disastas, om den går att rädda efter två graviditeter och övervikt. Försöka reparera mina inre magmuskler varsamt. Jag kommer även att köpa mig en smartwatch och abhealer eller någon bra korsett för träning och för att jag ska träna rätt.
Renovera huset. Vi har några projekt som måste bli färdigt såsom den inglasade verandan vilket vi jobbar på nu. Sen är det SPA:et i källaren som behöver bli färdigt och trapphuset. Drömmen är även att fräscha upp köket. Renovera det varsamt och höja taket till ursprungshöjden.
Sen har jag mitt hemliga projekt som jag jobbar på. Det är något som jag drömt att göra ända sen jag började min yrkeskarriär som urmakare. Jag vill, utöver mitt hemliga projekt, dessutom visa för de som inte har en susning, att mitt yrke är väldigt avancerat och att vi jobbar med mikromekanik. Vi är alltså finmekaniker på mikronivå.Vi kan behärska alla verktyg och maskiner en finmekaniker kan hantera samt alla verktyg och maskiner som en urmakare hanterar. Det handlar om hundradelar, elektronik, lösa problem, felsöka, tillverka reservdelar, göra ritningar, material kunskap, räkna och  tillverka verktyg.  Man måste veta urens historia, dess olika uppbyggnad och hantera stora som små klockor. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag lär mig något nytt varje dag. Efter 30 år blir aldrig jobbet monotont, snarare tvärtom. Det blir bara mer och mer intressant.
Ta hand om min kropp och själ Träningen, sömnen, LCHF, läka min kropp med naturläkemedel. Egenvård helt enkelt. Jag kommer att skriva lite vad jag kommer att göra. Jag har påbörjat att fasa ut människor som är energitjuvar och jag har fasat in människor som jag saknat i mitt liv. Det har gjort gott för själen. Jag har även lärt mig att begränsa mina åtaganden, en svår bit. Ta hand om min familj.
Även min stress som jag faktiskt blivit bättre på att hantera.
Jag har bokat en resa i höst i mörkaste november reser jag för tredje gången i mitt liv till Kuba. Det ser jag verkligen fram emot. Dansa, musiken, sola, vila och umgås med människor jag trivs med i tre veckor.

Det här var en liten del av vad som händer i höst.

Ha hälsan och må gott.

Helén




torsdag 18 februari 2016

Matallergier och LCHF

Så länge jag kan minnas har jag alltid plågats av allergier av något slag.
Hösnuva och allergier mot mat.
Dessa besvär blev bara värre och värre under årens lopp.

Ett efter ett tog jag bort födoämnen men jag blev aldrig bra.
Trots att jag ökade vikt och åt mat som en myra blev jag stämplad som en person med dålig karaktär när det gäller godis, kakor och mat.
Jag förklarade att jag aldrig äter godis eller kakor, men det var ingen som trodde mig.
Mot slutet av förra året hade min kropp fått nog. Jag hade värk och hade ständigt ont i magen.
Jag kunde inte träna för jag mådde så dåligt dagen efter.
Hade dålig ämnesomsättning och är nu medicinerad med Levaxin.
Under den julhelgen satt jag och letade på nätet desperat efter en lösning på mitt problem.
Då fick jag upp ögonen för LCHF. Jag började läsa allt jag kom över och halkade in på Kostdoktorns hemsida. Jag fick mod att försöka en sista gång och fick med min man på samma resa.
Det har tagit ett år, men nu kan jag börja äta vissa födoämnen så smått igen och det går bra.
Livet har blivit så mycket lättare nu.
Jag ser det som att kvalitén på mitt liv har blivit bättre.
Jag är mer skärpt och orkar mer än förut.
LCHF-mat




















På förra veckans mötet på beteendemedicin så blev där en förändring.
En person i gruppen hade ändrat sina matvanor till LCHF med gott resultat och
 under träffen ändrade ytterligare en person attityd och skulle börja ändra till LCHF kost.
Jag är inte ensam längre, HURRA!

/ Helén 



fredag 5 februari 2016

Min viktnedgång och lärkarvård kontra LCHF

Jag har nu brutit tystnaden på beteendemedicin där jag nu varit med ett halvår och
 numera säger jag exakt vad jag tycker.
Ett år med LCHF har gett resultat. Jag är säker på min sak.
Jag mår mycket bättre och har sällan eller aldrig värk.
Attityden har också förändrats bland de som är med.
De intresserar sig mer för vad jag har att berätta.
Jag poängterar gång på gång att jag inte går på en diet, utan att jag har ändrat livsstil.
 T.o.m. så har de ändrat attityd när det gäller det  goda och onda kolesterolet.
Förut fick vi veta att allt kolesterol är dåligt för kroppen.
Men nu på senaste mötet fick vi en förklaring att det goda kolesterolet åt upp det onda och
att ha gott kolesterol är ganska bra att ha ändå.
Något som också förändrats är attityden gentemot kolhydrater.
Man sa på senaste mötet att även försöka minska på kolhydraterna också.
 Där de ännu inte lyssnar är intaget av fett.
jag ser en ljusning även på den fronten.
 Jag kan säga att det är revolutionerande att höra detta och
jag blir glad att jag snart kanske inte är en envis outsider längre.
Det är bra att sjukvården ser saker och ting från en annan vinkel.

Min sömn håller sakta på att bli bättre och bättre.
Jag testar mig fram och provar olika sätt att komma till ro på kvällen.
Denna veckan har jag testat att ta mitt L-glycin en ½ tsk pulver och
en kopp starkt hallonbladste tidigare på kvällen.
Jag tar som tillskott D-vitamin och Multi B-vitamin och så mitt piller Levaxin.
Det har fungerat bra och jag har faktiskt börjat känna mig trött mycket tidigare på kvällen.
Att jag kommer mig i säng före tolv är faktiskt en bedrift värd att nämnas för att vara mig.
Eftersom jag kliver upp halv åtta på morgonen så får jag ca. 2 timmar mer sömn än tidigare.
Jag får alltså 7-7½ timmes sömn. Fantastiskt!
En annan sak jag har gjort och som jag inte berättat här tidigare är att tar på mig sockar på kvällen när jag ska sova. Dels har vi kallt på golven hemma och fötterna blir kalla men också för att inte gosa med fötterna i lakanet.
Sover jag med sockar så håller jag värmen bättre och kommer på grund av detta bättre till ro.
Tänk vad små förändringar kan göra.

En annan sak som är en klar förbättring är min mans snarkande. Han har nästan slutat helt och numera är snarkningarna snarare viskningar än en orkan i örat.

Jag försöker hitta förändringar till min man också och
vi testar oss fram för att han också ska må bättre.
Han har fått en fantastisk viktnedgång och blivit piggare på kuppen av LCHF.
Han har dock haft problem med sitt blodtryck och
 LCHF har inte riktigt hjälp till att få ner det till en bra nivå.
Det som däremot hände när han började med blodtrycksmedicin, var att blodtrycket sjönk till ett normalt värde ganska snabbt. Doktorn hade aldrig varit med om ett så snabbt resultat. Han jublade och skrattade för att han fick sådana bra resultat.
 Min man äter D- vitamin, L-glycin och Arginin som tillskott. Allt för att kroppen själv ska klara av att sänka blodtrycket utan mediciner i framtiden. Vi får se vad som händer.
 Arginin äter han för att få igång testosteronet i kroppen.
 Han jobbar i plastindustrin och jag har läst att plaster innehåller ett ämne som liknar östrogen.
 Om en man har för lågt testosteron mår han inte bra. Jobbet han har innebär tunga lyft och väldigt hårt kroppsarbete och det ska tydligen räcka för att öka testosteron värdena i kroppen.
Men min egen teori är att han inte får tillräckligt och att ariginin hjälper honom med det där sista som behövs för att få upp värdena. Vi får se om jag har rätt.
 
Klematis som klänger på vår husvägg.




Så har jag då stressen att hantera. Det är betydligt bättre nu.
Jag blir hjälp av att få sova på natten och så hjälper L-glycin till också.
Vi gör små förändring en efter en hemma och jag delegerar jobben bättre.
Vi är ju faktiskt tre vuxna och en tonåring som kan hjälpas åt.
På jobbet gör vi också små förbättringar för att minska stress, göra dagen mer effektiv och arbetsdagen lättare.
Men nu får det räcka.
Jag får skriva om det en annan gång.

/ Helén
:
:

fredag 11 december 2015

Jul i vårt hus och mitt sätt att få det lite lugnare.

Snart nalkas julen även i vårt hus med allt vad det innebär.
Jag har sänkt alla krav rejält för att helt enkelt slippa stressa före jul och runt julen.
Jag beundrar dessa fina mysbloggar och allt de hinner med men vår familj gör julen på vårt sätt.
Under årens lopp kommer där fram mindre och mindre julprydnader, t.ex.
Eftersom jag är allergisk så bakar jag mindre numera.
Barnen är så pass stora nu, så de bakar det de vi ha själva.
Jag kommer att göra lite rawfood godis som är LCHF vänligt, har jag tänkt, men det är allt.

Varje år är vi många som firar jul tillsammans, men vi har under många år julknytkalas.
Man gör några maträtter var och det blir oftast ett spännande julbord med några annorlunda och några traditionella maträtter.
Vi har för det mesta firat julen hemma hos oss,
men som förra året firar vi hos svärmor detta året med.
För min del minskar det min julstress ytterligare. Jag behöver inte plocka och städa så infernaliskt innan julafton utan jag kan ta det allt eftersom jag har tid.
Vi ger inte varandra julklappar heller, ja, förutom barnen då förstås. Det gör att man slipper ut och handla en massa. Vi satsar hellre på att umgås och äta gott.
På juldagen kommer vi att spela julklappsleken med en julklapp som kostar max 50 kronor bara för att det är skoj och sen gör vi en önskerepris på julmaten.
Allt detta gör att jag kan koncentrera mig på företaget och jobba undan en massa reparationer innan julledigheten och det i sin tur minskar julstressen ytterligare. Jag behöver då inte åka och jobba i mellandagarna,utan jag kan vara ledig och göra annat hemma istället. Det är vad jag strävar emot i alla fall sen får vi se hur det ser ut när julafton kommer och hur jag ligger till med jobbet då.
Det är inte alltid lätt att driva eget företag,
men jag tycker det går bättre nu när barnen är större på alla plan.
Småbarnstiden som kvinnlig egenföretagare var ingen dans på rosor direkt.
/ Helén












onsdag 14 oktober 2015

Viktresa pågår mot ett lättare liv

Sakta men säkert går jag ner i vikt. Det tar tid och jag måste hela tiden ha en strikt LCHF diet.
Inte blir det bättre av min hypotyreos som jag medicineras för och Levaxin är ingen en bra medicin.
Jag kan inte åka ut på något sidospår alls och jag måste tänka mer fett hela tiden för jag äter troligen alldeles för lite fett. Jag hamnar lätt i tankarna med vanligt kost och diettänk. Tallriksmodellen á la  sjukvården och fettskrämd sitter långt in i märgen och är så fel.
Jag skrev in mig på beteendemedicin nu i höst. Jag har skrivit om detta tidigare. Man får hjälp med all möjlig peppning, såsom stresshantering, sömn, motion och kost. Det sistnämnda rådet som sjukvården ger följer jag inte alls utan håller mig till min LCHF. Jag måste varje gång vi har haft träffar lusläsa om hälsoeffekter av LCHF- kost och lyssna på min egen kropp som svarar så bra på detta.

Det där med sömn och stress är något som jag måste ta tag i.
Jag har alltid intalat mig själv att positiv stress är bra för kroppen och negativ stress är inte bra.
Men nu så har jag fått lära mig att all stress påverkar kroppen negativt i längden.
Jag får alltså träna mig på att inte göra något. Hur svårt är inte det  när man har eget företag, engagerad i föreningar, hus och familj med barn?

Jag har haft en väldigt stressande situation under en tvåårs period och det var inte förrän i januari i år som allt började lugna ner sig och även då jag la om min kost till LCHF. Allt blev mer hanterbart och överblickbart. Jag förstod att jag varit med om något tufft och jobbigt. När man är mitt upp i det tänker man inte så mycket utan bara kämpar på.
En sak är säker, där finns människor som är elaka och hänsynslösa och att bli utsatt för detta är som att vara i ett krig eller bli jagad som ett djur. Jag är glad att jag är så pass stark och positiv person att jag kan reparera mig själv, kliva upp och gå vidare. Det är inget som knäckt mig utan gjort mig ännu mer beslutsam. Man blir en erfarenhet rikare och starkare av detta. Jag är också glad att jag har en familj som stöttar mig. Man tar också lärdom och kan hantera situationer mycket lättare när man ser tendenser komma igen. Inget ont som har något gott med sig.

Sömnen är också något jag måste lära mig att sköta bättre. Jag sover på tok för lite timmar per natt och jag vill inte lägga mig på kvällen då jag är som mest aktiv och produktiv.
Tyvärr så är det nog så att jag får acceptera att jag är sån. Jag tror inte på att man kan lära om en sådan sak efter 50 år. Tro mig, jag har försökt.
Det jag kan göra är att se till att få sova mina timmar ändå på något sätt. Min kropp har vants sig vid att få lite sömn, men det är inte bra för vikten alls. Alltså fler timmar och god kvalité på sömnen behövs.

Där finns fyra saker som är viktig för mig när det gäller min kropp:
- Att inte behöva vara hungrig.
- Att inte behöva frysa.
- Att inte behöva ha ont i magen och värk i kroppen.
- Att inte behöva vara trött.

Av LCHF- mat så hjälper det mig med tre av fyra av dessa saker och som jag mår bättre av. Hungern, att frysa, värk i kroppen och mindre ont i magen.

Sömnen är den process som jag jobbar på och kommer att berätta längre fram om och vad mina tankar och åtgärder är om det.
Stressen lika så.( Fast jag inte tycker att jag stressar.) Där försöker jag också förbättra mig. Återkommer om detta också.

Motionen är då en sak som jag redan håller på med. Men som jag måste knäcka en nöt för att komma på vad som gör att jag alltid blir så kroppsligt dålig dagen efter en träning. OCH NEJ detta har inget att göra med LCHF överhuvudtaget. Detta har pågått i många år då jag var betydligt smalare och jag har snarare tvärtom blivit bättre med den kost jag äter nu. Jag skyndar långsamt.
Jag älskar att träna och hoppas att jag en gång kan återgå till min forna glans.
Men jag inser att det kommer att ta tid.
Detta kommer inte att bli någon Quickfix.

Kram
Helén





onsdag 17 juni 2015

Hektiska dagar innan semestern

Det är alltid mycket att göra innan semestern.
Man vill gärna jobba ikapp allt och lämna ut så många färdiga jobb som möjligt.
Just nu åker jag på jobbet tidigt på morgonen och kommer hem sent på kvällen.
Fast än man är trött som bara den, går det ovanligt lätt att jobba.
Dels så tycker jag hemskt mycket om mitt jobb och
dels så vet man att den efterlängtade semestern kommer inom en snar framtid.
Det gör det hela så mycket lättare.

Det jag dock gruvar för är att jag inte hunnit ta hand om trädgården och ja, så har vi våra toalettbyggen att ta hand om.
 En kort rapport om det.
Golv och väggar är klara i den f.d. vattenskadade toaletten och
imorgon så installeras, förhoppningsvis, toalett och handfat.
Toaletten är nu dubbelt så stor och är ljus, fin och vattentät.
Nu är det städning och röjning kvar.
Flera släp ska köras bort med skräp och så ska allt skuras rent.
Men jag är glad för mina föräldrars skull som nu får ett nyrenoverat badrum med dusch.

Det är dock lite mindre, läs skralt, i semesterkassan och
den största delen av min semester kommer nog att tillbringas hemma.
Men det kan vara trevligt det med. Man får göra det bästa av situationen.
Vi har vårt SPA. Vi kan sitta på kvällarna i växthuset och så får vi köra igång badtunnan igen.
Maken har köpt en kajak, så nu har vi två. Vi får ut och paddla om dagarna och titta på den närliggande omgivningen.
Vi ska nog få dagarna att gå.
Det är jag helt säker på.

Jag och maken håller oss fortfarande till strikt LCHF.
Det funkar bra och snart har vi hållit på ett halvår.
Maken går ner i vikt och jag mår i alla fall bättre i magen, om vi säger så.
Varför det inte händer något med vikten för mig kan jag inte svara på.
Jag funderar vidare på den saken.
/ Hella
:
:









onsdag 8 april 2015

Nyårslöften

Jag är inte den personen som brukar avge nyårslöften.
Inför 2015 så gjorde jag ett undantag.

Ett löfte jag lovade mig själv har jag redan berättat om.
Att börja dansa flamenco. Det går stapplande framåt och jag gör mig ingen brådska.
Jag förväntar mig inget under men jag kommer att fortsätta,
fast det är helt och hållet utanför min komfort zon.
Dessutom är det roligt att lära känna nya människor.

Det andra löftet.
Göra en ny fas i mitt liv och fasa ut allt som inte är bra för kroppen och själen.
Ta reda på vad som händer med den. Ge kroppen tid och omtanke.
Så efter trettonhelgen i år, tvingade jag min man att följa med på en viktresa och till ett bättre piggare liv. Hans krav var att aldrig behöva vara hungrig.
Han är aldrig hungrig numera.
Vi har börjat med en kost helt enligt LCHF.
Jag har läst spaltmeter med information och försöker hela tiden sätta mig in i det så mycket som möjligt.
Min kropp svarar bra på maten. Jag är heller aldrig hungrig. Mindre trött. Bättre i magen.
 Inte ont i mina leder.
Sjukvården säger att det är farligt.
Men jag tänker ge det en chans. Om jag mår så här bra nu.
Hur kommer jag inte då må efter några månader till?
Min man har lyckats gå ner 10 kg redan. För mig går det långsammare, men jag är än så länge mest glad över hälsoeffekten och av att jag dessutom har fått en piggare man.
Jag orkar numera dansa mycket längre och jag känner mig inte som en urvriden disktrasa dagen efter.
Vad har jag att förlora? Jag menar, jag har ju så många matallergier hur som helst.
Så utesluter jag lite till för att må bättre, då tar jag den smällen.
För att inte tala om sjukvården med all dess förakt som de ger för LCHF.
Låt dem ta prover då. Inte mig emot.
Jag tål det.

Fler nyårslöften kommer, men det får räcka för idag.
Jag spar en del till längre fram.
/ Hella
:
:



måndag 9 mars 2015

Källarens SPA och en del av vårens projekt.

Redan mars månad och sportlovet för barnen bjöd inte på mycket snö.
Själv har jag jobbat länge och sent in på kvällarna.
Jobbar som en galning för att få en längre ledighet här i mars och det är otroligt spännande att ha något att se fram emot.
Sen kommer ju påsken med buller och bång efter det.
Källarens SPA växer fram mer och mer men alla dessa små detaljer tar sin lilla tid.
Nu är golvvärmen igång och en del lister har kommit upp. Elen är i det närmaste dragen. En fuktstyrd fläkt är också inmonterad.
Just nu så jobbar min man helt själv i källaren och det går genast långsammare.

Jag har redan börjat planera nästa rums uppiffning. Det är vårt vardagsrum som har helt och hållet fått stå i skamvrån. Där är så svårt att få till. Men skam den som ger sig.
När nu allt i det närmaste är skaffat till källaren så kan jag nu koncentrera mig på detaljer för vardagsrummet. Bull-tv:n kommer att åka all världens väg och vi får se om vi skaffar en ny platt tv.
Sanningen är den att vi sällan eller aldrig tittar på TV. Så TV blir den sista utgiften.
I vår bygger vi färdigt den nya verandan och trapp på huset och jag ska måla det hela.
Den är inte stor, vår veranda, men den ger en helt ny karaktär till husets utseende. Vi har en hiss på huset och den har nu byggts ihop med verandan och trappen nu så ser det mycket trevligare ut.

/ Hella



måndag 26 januari 2015

Att vara hemma en vecka från jobbet.

Tänk vad denna veckan har gått fort.
Jag har varit ledigt och tanken var väl att ta det lugnt, läsa böcker, sy mig något nytt, ta promenader, gå på loppisar och allmänt ha en härlig vecka hemma.
Men ack den som kan sitta still.
Har bara gjort två  av de ovannämnda sakerna. Läst en bok, på mina toalettbesök och gått ett par svängar på loppis.
Veckan varit ett enda storstädande och röjande dagarna i ända.
Men så har källaren fått sig en uppstädning. I matkällaren hittade jag minst tio tomma potatissäckar.
Jag torkade damm på hyllorna och där kommer att bli fler hyllor. Sen fick jag äntligen upp all ren tvätt och tvättade rent all smutsig tvätt som legat länge i tvättstugan. Ni vet, lakan, handdukar, dukar, gardiner o.sv.
Jag har även rensat bort kläder som barnen inte kan ha längre. De tar lite plats här nu men vi funderar på att hyra bord och sälja dem på någon loppis.

Vårt Spa tar form och nu är duschen klar.
Vi har använt oss av Mora Classic. Hade helst velat ha duschvred i samma stil, men det blev en termostatblandare enligt krav från mannen. Letade som en galning efter mässig eller guldfärgade med de vi köpte är tvåfärgade. än så länge finns det inte guldfärgat eller mässing att få tag på till rimligt pris. Jag ville ha gammeldags stil och den här modellen är helt ok.

Som vanligt har jag ingen bild att visa av badrummet, men det blir så småningom, jag lovar.
Skönt att ljuset åter ha kommit tillbaka och att dagarna nu blir längre.
Det är så härligt.
/ Hella
.
.

onsdag 7 januari 2015

Nytt år igen!

Julen kom och gick.
Jag tog det väldigt lugnt. Försökte inte stressa denna julen.
Hann faktiskt göra lite extra.
Förutom då Julgranen som stod på trekvart och nästan inte en enda julsak framme.
Utöver det så hann jag ordna med det mesta med hjälp av mina flickor.

Maken med hjälpreda hann göra mycket med badrummet under julledigheten.
Jag stod för mat och allt runt omkring. Som designen t.ex.
 Idéer har ältats fram och tillbaka såsom byggmaterial och målarfärg.
Praktiska detaljer har stått i vägen för mina planer och jag har fått tänka om.
Det är grundarbetet som har tagit längst tid.
Väggar har putsats. Där är satt glasblock istället för fönster.
Bilats golv för att dra avlopp och vatten. Gjutit igen det igen.
En duschvägg av lecablock är uppsatt.
Golvvärme har limmats på plats. Därefter flytspackel över hela golvet igen av en golvläggare.
Mycket skräp är utburet och flera kilo murbruk är inburet.
Allt detta är jobb som inte kommer att synas men som tar väldigt lång tid att göra.
Det sista som vi hann göra var att börja kakla duschen. Det var då det roliga började!
Det är då rummet växte fram.
Men också då när ledigheten tog slut.
Hela huset var fullt med folk, men nu ekar det tomt sånär som familjen.
Hjälpredan har åkt hem och vardagen har hunnit ikapp.

Idag körde jag runt med bilen och kollade badrumsmöbler och förvaringsmöjligheter.
Hittade lite inredningsdetaljer som åkte med hem.
Surfade runt för att leta lampor.
 Än så länge har inte de lampor jag vill ha och som passar stilen, dykt upp.
Hittade DET handfatet som jag vill ha på nätet.
Men har reda köpt ett annat handfat. Nu är jag i valet och kvalet. Ska jag byta?
Risken är att jag kommer att ångra mig annars.
Tål att tänkas på.

Inte har jag tid att vara jobbet.
Det är för mycket roligt som händer här hemma.

/ Hella
.
.
.






torsdag 18 december 2014

Ett helt år har gått sen sist.

Dagarna flyger fram och jag inser att det sista inlägget jag gjorde var för ett år sedan.
Många vindar har hunnit blåsa och nu blåser det upp till Jul igen.
Året har kantats med olika händelser bl.a. har vi har byggd en ny trappa och en inglasad veranda till huset. Det är inte riktigt färdigt, men kommer att bli jättefint när det blir klart nästa sommar.
Fönster till verandan hittade vi i uthuset och en pardörr från början av 1900-talet på en antikaffär i inlandet.
Lampan som jag fyndade en så kallad Karl Johan lampa, som jag har bloggat tidigare om, har fått ny el är uppfräschad och hänger idag i sovrummet.
Till vardagsrummet har jag hittat en fin jugend lampa och även en jätteläcker Jugendlampa till Växthuset.
Sovrummet är i det närmaste klart och jag har några tavlor som ska upp på väggarna. Nu har det blivit ett väldigt trivsamt rum som alla vill hänga i. Sängarna är nästan alltid upptagna av någon som ligger och läser eller lyssnar på musik.
Bilder får jag visa en annan gång.
Vårt projekt under julhelgen är dusch- bastu- och badrum.
Just nu drunknar jag i allt som heter kranar duschblandare och tvättfat, kakel, klinkers och annat som hör planeringen till. Allt är i det närmaste skaffat. Där är kran och duschblandare som jag söker en särskild stil på. Inte lätt att hitta. Men det löser sig nog.
Som jag skrivit tidigare om så gillar jag teman på våra rum. Jag tänker, att här ska vi bo och trivas och att göra allt så personligt som möjligt.
Inte trendigt eller tänka att dämpa sin smak bara för att i framtiden få huset sålt.
Nä, mitt tänk är att här ska jag bo och leva nu.
Därför så är badrummet ett rum där vi går "all -in".
Men jag tänker inte avslöja ännu vad temat är.
Ni får själva lista ut detta från bilder jag kommer att visa.
Min förhoppning är att kunna njuta av detta rum innan vardagen och jobb börjar igen nästa år.
I helgen kommer där att sättas glasblock istället för fönster, bilas golv för vatten- och avloppsledningar, byggas duschväggar, läggas  golvvärme och till sist spackel.
Hej å hå och julen är snart här.

/ Hella