Allt hänger ihop. Kosten och mediciner.
Tänk, alla kvällar som jag legat och forskat om min sjukdom både på nätet och i böcker.
Så lite information man får av sjukvården. Vansinnigt att de inte vet mer än så.
Eller bryr sig.
Så mycket bättre livskvalité jag fått nu när jag självmedicinerar mig med de mediciner jag behöver.
Ingen som inte upplevt det själv, kan föreställa sig hur det är att behöva frysa.
Jag har aldrig svettats under hela min uppväxt, jag har inte börjat svettas förrän jag började med rätt medicin och rätt mat. Att vara varm i kroppen är en lyx som jag längtat efter hela mitt liv.
Tröttheten är en annan sak. Den har också förbättrats.
Det är tack vare mina mediciner som jag äter idag.
Att vakna före väckarklockan har inte jag gjort någon gång under alla år i mitt liv.
Jag var trött när jag vaknade på morgonen och trött när jag gick i säng.
Min nattsömn var inte heller bra.
Rätt medicin och rätt mat har gjort mig mycket bättre.
Sen så är det all stress jag utsatt mig för under dessa år.
Framförallt stressat kroppen med fel mat och med fel, eller ingen medicin.
Snart tre år med LCHF har gjort mig bättre. Ekologiskt också och lagat från grunden.
Med tanke på att jag ätit fel mat i över 45 år så vet jag att det tar några år till innan kroppen helt har reparerat sig.
Det blir inte bättre av att jag gått utan medicin som skulle kunnat bota min sjukdom mycket tidigare.
Tänk om jag hade fått medicin mot hypotyreos för många, många år sedan.
Då hade jag inte behövt frysa så förbannat och jag hade kunnat hålla vikten utan att samla på mig myxödem som i sjukvården anses och misstas som fetma. Jag var enligt sjukvården fet, lat och åt godis hela dagarna. Så himla fel.
Så mycket vetediet, light produkter och fiberbröd ,fasta, självsvält, viktväktarna, dieter som jag utsatt min kropp för är helt vansinnigt. Jag har tränat som en galning för att kunna få ner vikten några gram.
Stressat min kropp med träning och utan tillräckligt med mat.
Tänk så mycket onödigt lidande, svält och hunger.
Ändå lever vi i ett välfärdssamhälle och vi är många som svälter och tränar för att vi äter fel mat och inte får de mediciner vi behöver.
LCHF har gjort mig friskare och piggare. Det är ingen diet jag äter tillfälligt. Det är en livsstil.
Det som numera, efter tre år händer, är tyvärr ingen viktnedgång, men mäter jag med måttbandet så försvinner det centimetrar ändå.
Överallt förutom på magen och insidan låren.
Men det jag nu har kommit fram till är att eftersom jag varit undermedicinerad i många år, har jag samlat på mig myxödem. Det finns på inget sätt som jag kan träna bort det som sitter på magen.
Det har jag aldrig kunnat.
Och all denna värk i kroppen som kommit smygande under åren, den är i det närmaste helt borta nu.
Det är kosten och medicinerna som hjälp mig bli bättre.
För att inte tala om mina magsmärtor. Japp, mycket bättre de med.
Det jag nu måste stoppa i mig för att få igång och hålla igång min sköldkörtel är följande:
Naturligt sköldkörtelhormon , thyroid från ko men kommer att börja äta thyroid från gris inom kort.
Jag äter B- vitaminer, en multi som också innehåller jod och selen.
Magnesium
Kalium
Zink med gurkmeja
Gastrostin
D- vitamin
NAC-( minska myxödem)
Nu talar vi inte om några små doser utan allt i inrådan av en homiatriker.
Hypotyreos är en sjukdom som jag får leva med hela mitt liv och jag är inte ensam.
Det går många där ute som är felmedicinerade eller inte har någon medicin alls.
Jag får alltså bekosta detta själv eftersom i svensk sjukvård får man bara Levaxin utskrivet och ibland inte alls.
Men vet du, jag gör hellre detta än att bli sämre som jag annars hade blivit av, blodtrycksmediciner, statiner, insulin och levaxin.
Samt rådet att äta lågfettskost, alla sortens grönsaker ovan jord som under jord, frukter, äta spannmål,ris helst mycket fibrer, baljväxter och undvika rött kött.
Vilket skämt!
När man kan må så här bra!
Tag hand om dig och lev väl.
/ Helén
Visar inlägg med etikett mat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mat. Visa alla inlägg
måndag 9 oktober 2017
onsdag 1 mars 2017
Muggkake- semla LCHF
Under fettisdagen så las det upp en massa bilder på semlor överallt i media.
Jag hade så mycket att göra under semledagen att det fanns ingen tid att baka egna.
Den långa arbetsdagen avslutades med ett kundbesök för att hjälpa en kund hänga upp ett väggur.
Maken skruvade i bilen för att byta en bromsslang och dottern pluggade.
Det blev till att svänga ihop en pannkakssmet á la LCHF och tina lite hallon som jag plockade i fjol höstas. De blev jättegoda och var väldigt mättande.
Jag har varit sugen på semla sedan dess.
Maken är bortrest och jag orkade inte ställa mig att baka så,
ikväll gjorde jag mig en muggkaka/mugcake i mikron och
därefter blandade jag ihop en mandelmassa och vispade laktosfri grädde.
Det tog ca. 7 minuter för min semla att bli klar till kvällskaffet.
Så här gjorde jag:
Blanda samman de torra ingredienserna
½ dl mandelmjöl
½ tsk fiberhusk
½ tsk bakpulver
½ krm vaniljpulver
ett par stötta kardemummafrön
1 ägg vispas lätt
1½ tsk vispgrädde
1 tsk smält smör
Smält smöret i en mugg och
fördela det smälta smöret i muggen.
Häll resterande smör , det vispade ägget och
grädden i skålen med de torra ingredisenserna.
Blanda väl och klicka upp i den smorda muggen med smör.
Kör muggkakan i micron ca. 2 minuter.
Ta upp och låt svalna.
Skär upp i toppen och ta ur inkråmet ur bullen.
.
Blanda mandelmassan
½ dl. mandelmjöl
2- 3 tsk vispgrädde
1 droppe bittermandelolja
ev. sötning tex. stevia,( väldigt lite behövs)
Blanda i inkråmet av muggkakan.
Ev. fyll på med mer grädde till önskad konsistens.
Så här gör du Muggkakesemlan
Fyll muggkakan med mandelmassan.
Vispa ca. 1 dl vispgrädde och lägg på toppen därefter lägg på locket.
KLART!
I brist på bröd får man ta limpa, sa alltid min mormor.
Så rätt hon hade!
Det var ett supergott substitut till en äkta semla,
dessutom betydligt nyttigare och enklare att göra.
Lev gott och må väl.
/ Helén
Jag hade så mycket att göra under semledagen att det fanns ingen tid att baka egna.
Den långa arbetsdagen avslutades med ett kundbesök för att hjälpa en kund hänga upp ett väggur.
Maken skruvade i bilen för att byta en bromsslang och dottern pluggade.
Det blev till att svänga ihop en pannkakssmet á la LCHF och tina lite hallon som jag plockade i fjol höstas. De blev jättegoda och var väldigt mättande.
Jag har varit sugen på semla sedan dess.
Maken är bortrest och jag orkade inte ställa mig att baka så,
ikväll gjorde jag mig en muggkaka/mugcake i mikron och
därefter blandade jag ihop en mandelmassa och vispade laktosfri grädde.
Det tog ca. 7 minuter för min semla att bli klar till kvällskaffet.
Så här gjorde jag:
Blanda samman de torra ingredienserna
½ dl mandelmjöl
½ tsk fiberhusk
½ tsk bakpulver
½ krm vaniljpulver
ett par stötta kardemummafrön
1 ägg vispas lätt
1½ tsk vispgrädde
1 tsk smält smör
Smält smöret i en mugg och
fördela det smälta smöret i muggen.
Häll resterande smör , det vispade ägget och
grädden i skålen med de torra ingredisenserna.
Blanda väl och klicka upp i den smorda muggen med smör.
Kör muggkakan i micron ca. 2 minuter.
Ta upp och låt svalna.
Skär upp i toppen och ta ur inkråmet ur bullen.
.
Blanda mandelmassan
½ dl. mandelmjöl
2- 3 tsk vispgrädde
1 droppe bittermandelolja
ev. sötning tex. stevia,( väldigt lite behövs)
Blanda i inkråmet av muggkakan.
Ev. fyll på med mer grädde till önskad konsistens.
Så här gör du Muggkakesemlan
Fyll muggkakan med mandelmassan.
Vispa ca. 1 dl vispgrädde och lägg på toppen därefter lägg på locket.
KLART!
I brist på bröd får man ta limpa, sa alltid min mormor.
Så rätt hon hade!
Det var ett supergott substitut till en äkta semla,
dessutom betydligt nyttigare och enklare att göra.
Lev gott och må väl.
/ Helén
måndag 20 februari 2017
Om mitt liv och till en bättre kopia av mig själv
Det är sant.
Kroppen är ett fantastisk instrument.
Jag har nu ätit LCHF kost i över två år och det händer nya saker hela tiden med min kropp.
Dessutom så har jag börjat fasa ut Levaxin och äter naturligt sköldkörtelhormon, B-vitaminer, tabletter som ökar saltsyran i magen ,zink, jod och selen, som jag köper hos en homeopat.
Allt detta på grund av min hypotyreos.
Jag har även minskat på mejerierna , men äter smör och ost.
Det här har gett resultat.
Jag har insett att Levaxinen kanske ökar T4 hormonerna i kroppen, men för övrigt har det bara gjort att jag har blivit stel i kroppen, trött och konstig.
Jag har trott att orsaken till min stelhet, beror på att jag blivit äldre, men det har bara blivit bättre och bättre sedan jag minskat dosen av Levaxin och istället tar naturligt hormon. Vilken skillnad det är att dansa numera. Jag kan dessutom stretcha på ett helt annat sätt utan värk i kroppen och jag är mer rörlig. Jag har heller inte lika mycket hjärtklappning,
på grund av att jag äter naturligt sköldkörtelhormon.
Alltså behöver jag inte ta någon blodtrycksmedicin.
Jag står fortfarande stilla på vågen, men kroppen har definitivt förändrats.
Jag som alltid haft smala ben och rak kroppsform med nästan inga höfter alls, har nu börjat få lite mer på låren och min midja har blivit smalare.
Maten jag äter omfördelar hud och fett och muskler på ett helt annat sätt.
Det syns inte på vågen men helt klart i spegeln.
Det är en kost som är bra för kroppen och helt klart det bästa sättet att äta.
Så många fantastiska hälsovinster det blir.
Många tror det är humbug. Men jag bland många som börjat med denna livsstil kan intyga samma sak. Jag är ett levande exempel på att det fungerar.
Man äter också ren mat och det är ekologiskt i allt som går att köpa så. Köttet är från vilda djur och ekologiska gårdar. Gärna närproducerat.
Maten lagar vi från grunden med smör och kokosfett. Jag är mer och mer övertygad om att mättat fett är det kroppen ska ha och inte fleromättat förutom olivolja. Martina Johansson.se har ett bra inlägg på sin blogg om det.
Anledningen är ju ganska enkel. Våra kroppar är skapta av just mättat fett och det klarar kroppen bättre att ta hand om. Jag är ännu mer övertygad numera då jag tog fram gamla flaskor med naturkosmetik gjorda av vegetabiliska oljor. Oljorna var sega och klibbiga och går inte att tvätta bort från flaskor och burkar. Tänk hur sådan olja blir i våra blodkärl? Den som sparat ett gammalt paket med smör vet hur det blir. Det luktar inte gott, men konsistensen är den samma.
Det gäller även ister och kokosolja och koksfett.
Jag förundras varje dag över de positiva förändringar som sker i kroppen nu när den håller på att läka.
Allt positivt som många fler skulle kunna känna om de bytte sin mat till det vi är skapta att äta.
Ha hälsan och må gott
Helén
Kroppen är ett fantastisk instrument.
Jag har nu ätit LCHF kost i över två år och det händer nya saker hela tiden med min kropp.
Dessutom så har jag börjat fasa ut Levaxin och äter naturligt sköldkörtelhormon, B-vitaminer, tabletter som ökar saltsyran i magen ,zink, jod och selen, som jag köper hos en homeopat.
Allt detta på grund av min hypotyreos.
Jag har även minskat på mejerierna , men äter smör och ost.
Det här har gett resultat.
Jag har insett att Levaxinen kanske ökar T4 hormonerna i kroppen, men för övrigt har det bara gjort att jag har blivit stel i kroppen, trött och konstig.
Jag har trott att orsaken till min stelhet, beror på att jag blivit äldre, men det har bara blivit bättre och bättre sedan jag minskat dosen av Levaxin och istället tar naturligt hormon. Vilken skillnad det är att dansa numera. Jag kan dessutom stretcha på ett helt annat sätt utan värk i kroppen och jag är mer rörlig. Jag har heller inte lika mycket hjärtklappning,
på grund av att jag äter naturligt sköldkörtelhormon.
Alltså behöver jag inte ta någon blodtrycksmedicin.
Jag står fortfarande stilla på vågen, men kroppen har definitivt förändrats.
Jag som alltid haft smala ben och rak kroppsform med nästan inga höfter alls, har nu börjat få lite mer på låren och min midja har blivit smalare.
 |
| sheek kebab av älgfärs, blomkålsris, lök-och kesosallad samt kryddig youghurt allt på LCHF vis |
Det syns inte på vågen men helt klart i spegeln.
Det är en kost som är bra för kroppen och helt klart det bästa sättet att äta.
Så många fantastiska hälsovinster det blir.
Många tror det är humbug. Men jag bland många som börjat med denna livsstil kan intyga samma sak. Jag är ett levande exempel på att det fungerar.
Man äter också ren mat och det är ekologiskt i allt som går att köpa så. Köttet är från vilda djur och ekologiska gårdar. Gärna närproducerat.
Maten lagar vi från grunden med smör och kokosfett. Jag är mer och mer övertygad om att mättat fett är det kroppen ska ha och inte fleromättat förutom olivolja. Martina Johansson.se har ett bra inlägg på sin blogg om det.
Anledningen är ju ganska enkel. Våra kroppar är skapta av just mättat fett och det klarar kroppen bättre att ta hand om. Jag är ännu mer övertygad numera då jag tog fram gamla flaskor med naturkosmetik gjorda av vegetabiliska oljor. Oljorna var sega och klibbiga och går inte att tvätta bort från flaskor och burkar. Tänk hur sådan olja blir i våra blodkärl? Den som sparat ett gammalt paket med smör vet hur det blir. Det luktar inte gott, men konsistensen är den samma.
Det gäller även ister och kokosolja och koksfett.
Jag förundras varje dag över de positiva förändringar som sker i kroppen nu när den håller på att läka.
Allt positivt som många fler skulle kunna känna om de bytte sin mat till det vi är skapta att äta.
Ha hälsan och må gott
Helén
måndag 24 oktober 2016
Det här med långvarig stress och händelser i livet
Nu kommer jag att berätta om en del av mitt liv som jag hittills valt att inte skriva om och jag skriver om det i stora drag.
Jag känner att nu är det dags.
Jag försöker förstå vad som händer med min kropp och det jag tänker berätta är en del av varför jag mådde som jag gjorde och varför det tar att läka min kropp.
Allt började för 24 år sedan när jag födde vårt första barn. Hon föddes med hjärtfel och under 1 år och 4 månader sov jag inte mer än ca 2- 3 timmar per natt. Tänk vad det gör med kroppen.
Att ha ett hjärtebarn är inte helt lätt, man oroar sig över barnet samtidigt som allt man vill göra är att sova. Men det går inte för din lilla bebis behöver mat varannan timme.och skriker hela tiden för att det lilla älskade barnet mår dåligt. Trots all mat så växer hon sakta. Ett magert pyre med våldsam aptit. Vi väntar på operation och jag byter sängkläder och pyjamas en till två gånger varje natt och byter kläder på henne flera gånger om dagen för att hon svettas så mycket.
Jag driver eget företag och jag ska vara där några timmar per dag. Fast jag egentligen inte orkade.
Vi nattvandrar med bebis gata upp och gata ner för då får HON sova alla fall.
Vi tillbringade många timmar på barnhjärtmottagningen med ekg och ultraljud. Hon får medicin som gör att hon lugnar ner sig något. Jag börjar ge välling för jag hinner inte producera bröstmjölk i den takt som hon vill äta, men inte fick jag sova för det.
Ovanpå detta pajar min mage ihop och jag försöker få hjälp genom sjukvården som bara avfärdar mig med att det är så här under småbarnsåren. Då är hon fyra månader. Men jag gav inte upp och fick till slut testa för laktosintolerans efter två år och det visade sig att så var fallet.
Jag fick då lära mig att äta Laktosfritt. Vad kan man då äta?
Det blev operation till slut och flickan tillfrisknande och jag någorlunda själv. All övervikt som jag bar på lyckades jag gå ner, men det tog över ett år och två månader men magen blev inte bättre.
Sömnen blev inte bättre den heller.. Jag sov fortfarande väldigt oroligt och var ständigt trött.
Det blev några kämpiga år med företaget.
Efter åtta år beslöt vi oss för att skaffa ett barn till.
Vi började leta hus i samma veva. Jag och min syster startade företag tillsammans och vi flyttade firman till Umeå. Vi jobbade 6 timmar med annat jobb och 4- 5 timmar med vårt eget.
Under denna tid skaffade jag och min man vårt andra barn.
Hon föddes och vi fick träffa läkaren på BB avdelningen och vi fick göra om samma procedur en gång till!
Ner till barnhjärtmottagningen.
Det blir ekg.,ultraljud och vi får beskedet att hon hade samma typ av hjärtfel.
Då orkade inte min kropp längre och jag grät nog i över ett dygn. Min man packade ner den lilla tösen i barnvagen och gick ut på promenad så jag fick vara ifred i några timmar. Man borde vara mer stark eftersom man har erfarenhet. Allt jag såg framför mig var alla sömnlösa nätter igen och all oro. Kroppen är ju inställd på att ta hand om sitt barn och det gör man.
Det blev ett tufft år till med sjukhusbesök, nattpassning ,sömnlösa nätter och klädbyten. Denna gång kunde jag i allafall vara hemma och vara mammaledig. Men min kropp sa ifrån ordentligt och jag mådde mycket dåligt.
Jag började försöka få hjälp från sjukvården igen och fick träffa en dietist och började utesluta födoämnen. Blev lite bättre men det blev ett år med innehållsfattig kost.
Flickan blev opererad och tillfrisknande fort. Jag återgick till jobbet och firman igen. Köpte hus.
Vi började få snurr och fick fler jobb på firman. Lokalen vi hyrde blev för liten. Så vi fick tag i en större lokal. Jag har aldrig varit med om mobbing på en arbetsplats men både jag och min syster blev utsatta. Vi flyttade och bytte lokal och gick ner i arbetstid och fick de sämsta tänkbara skitjobben. Under tiden så började jobben strömma in på vårt företag så vi beslutade att säga upp oss från vårt fasta jobb.
Det blev en stor lättnad för oss båda.
Jag tränade mycket och åt nyttigt, men varken magen, min kropp eller vikt hängde med längre.
Jag gick inte ner i vikt och mådde skitdåligt. Jag fick erbjudande om antidepressiva medel.
Men jag var inte deppig!
Jag hade ju ont i magen och frös jämt.
Till slut orkade jag inte längre och hamnade på akuten.
De tog prover och jag hade låg kroppstemperatur mitt i högsommaren.
Jag hade ullkalsonger, ullsockar, dubbla tjocktröjor, vantar.
Då fick jag äntligen hjälp efter att ha kämpat tio år med sjukvården.
Jag fick Levaxin och kroppen började äntligen vakna till liv.
Jag har ärftlig hypotyreos.
Mina älskade underbara flickor är friskförklarade sedan många år tillbaka och det är det viktigaste.
Jag skiter egentligen i att vikten envisas med att långsamt gå ner.
Jag har min LCHF mat, min livsstil och nu börjat jag även med naturligt sköldkörtelhormon ovanpå alla mina livstilsförändringar.
Det är nu dags att jag börjar mår bra och jag är på god väg.
Så innan du dömer en människa, du vet inte vad denne har fått och får gå igenom.
Nu vet du lite om mig.
Ha hälsan och må gott.
Helén
Jag känner att nu är det dags.
Jag försöker förstå vad som händer med min kropp och det jag tänker berätta är en del av varför jag mådde som jag gjorde och varför det tar att läka min kropp.
 |
| Här är jag trött. |
Allt började för 24 år sedan när jag födde vårt första barn. Hon föddes med hjärtfel och under 1 år och 4 månader sov jag inte mer än ca 2- 3 timmar per natt. Tänk vad det gör med kroppen.
Att ha ett hjärtebarn är inte helt lätt, man oroar sig över barnet samtidigt som allt man vill göra är att sova. Men det går inte för din lilla bebis behöver mat varannan timme.och skriker hela tiden för att det lilla älskade barnet mår dåligt. Trots all mat så växer hon sakta. Ett magert pyre med våldsam aptit. Vi väntar på operation och jag byter sängkläder och pyjamas en till två gånger varje natt och byter kläder på henne flera gånger om dagen för att hon svettas så mycket.
Jag driver eget företag och jag ska vara där några timmar per dag. Fast jag egentligen inte orkade.
Vi nattvandrar med bebis gata upp och gata ner för då får HON sova alla fall.
Vi tillbringade många timmar på barnhjärtmottagningen med ekg och ultraljud. Hon får medicin som gör att hon lugnar ner sig något. Jag börjar ge välling för jag hinner inte producera bröstmjölk i den takt som hon vill äta, men inte fick jag sova för det.
Ovanpå detta pajar min mage ihop och jag försöker få hjälp genom sjukvården som bara avfärdar mig med att det är så här under småbarnsåren. Då är hon fyra månader. Men jag gav inte upp och fick till slut testa för laktosintolerans efter två år och det visade sig att så var fallet.
Jag fick då lära mig att äta Laktosfritt. Vad kan man då äta?
Det blev operation till slut och flickan tillfrisknande och jag någorlunda själv. All övervikt som jag bar på lyckades jag gå ner, men det tog över ett år och två månader men magen blev inte bättre.
Sömnen blev inte bättre den heller.. Jag sov fortfarande väldigt oroligt och var ständigt trött.
Det blev några kämpiga år med företaget.
Efter åtta år beslöt vi oss för att skaffa ett barn till.
Vi började leta hus i samma veva. Jag och min syster startade företag tillsammans och vi flyttade firman till Umeå. Vi jobbade 6 timmar med annat jobb och 4- 5 timmar med vårt eget.
Under denna tid skaffade jag och min man vårt andra barn.
Hon föddes och vi fick träffa läkaren på BB avdelningen och vi fick göra om samma procedur en gång till!
Ner till barnhjärtmottagningen.
Det blir ekg.,ultraljud och vi får beskedet att hon hade samma typ av hjärtfel.
Då orkade inte min kropp längre och jag grät nog i över ett dygn. Min man packade ner den lilla tösen i barnvagen och gick ut på promenad så jag fick vara ifred i några timmar. Man borde vara mer stark eftersom man har erfarenhet. Allt jag såg framför mig var alla sömnlösa nätter igen och all oro. Kroppen är ju inställd på att ta hand om sitt barn och det gör man.
Det blev ett tufft år till med sjukhusbesök, nattpassning ,sömnlösa nätter och klädbyten. Denna gång kunde jag i allafall vara hemma och vara mammaledig. Men min kropp sa ifrån ordentligt och jag mådde mycket dåligt.
Jag började försöka få hjälp från sjukvården igen och fick träffa en dietist och började utesluta födoämnen. Blev lite bättre men det blev ett år med innehållsfattig kost.
Flickan blev opererad och tillfrisknande fort. Jag återgick till jobbet och firman igen. Köpte hus.
Vi började få snurr och fick fler jobb på firman. Lokalen vi hyrde blev för liten. Så vi fick tag i en större lokal. Jag har aldrig varit med om mobbing på en arbetsplats men både jag och min syster blev utsatta. Vi flyttade och bytte lokal och gick ner i arbetstid och fick de sämsta tänkbara skitjobben. Under tiden så började jobben strömma in på vårt företag så vi beslutade att säga upp oss från vårt fasta jobb.
Det blev en stor lättnad för oss båda.
Jag tränade mycket och åt nyttigt, men varken magen, min kropp eller vikt hängde med längre.
Jag gick inte ner i vikt och mådde skitdåligt. Jag fick erbjudande om antidepressiva medel.
Men jag var inte deppig!
Jag hade ju ont i magen och frös jämt.
Till slut orkade jag inte längre och hamnade på akuten.
De tog prover och jag hade låg kroppstemperatur mitt i högsommaren.
Jag hade ullkalsonger, ullsockar, dubbla tjocktröjor, vantar.
Då fick jag äntligen hjälp efter att ha kämpat tio år med sjukvården.
Jag fick Levaxin och kroppen började äntligen vakna till liv.
Jag har ärftlig hypotyreos.
Mina älskade underbara flickor är friskförklarade sedan många år tillbaka och det är det viktigaste.
Jag skiter egentligen i att vikten envisas med att långsamt gå ner.
Jag har min LCHF mat, min livsstil och nu börjat jag även med naturligt sköldkörtelhormon ovanpå alla mina livstilsförändringar.
Det är nu dags att jag börjar mår bra och jag är på god väg.
Så innan du dömer en människa, du vet inte vad denne har fått och får gå igenom.
Nu vet du lite om mig.
Ha hälsan och må gott.
Helén
onsdag 5 oktober 2016
Ett år på beteendemedicin är över
Nu är det klart. Bye bye beteendemedicin. Om ytterligare ett år får man ta prover igen och göra en uppföljning. Kan vara intressant och se vad som har hänt med kroppen då.
Alla fick säga sina tankar om det gångna året.
Vi hade alla två gemensamma nämnare.
Sömnen och stressen. De allra flesta upplevde att de åt rätt och motionerade bra.
Jag ville säga att de kunde må ännu bättre på den kosten jag äter, men jag höll tyst..
Att komma sig i säng på kvällen var något som alla hade svårt med.
Alla hade stressande jobb som de inte kunde påverka särskilt mycket. Några med skiftgång. Men några hade gått ner i arbetstid och någon hade rätat upp sitt privatliv och någon hade börjat ha mer egentid och ta hand om sig själv först och främst.
En person käkar Lchf och tränar mer. Jag tyckte det var väldigt fegt, men denne nämnde inte att hen käkade Lchf. Men huvudsaken hen nu mår bra med viktnedgång på köpet. Jag tycker det är roligt att min historia har hjälpt någon.
Någon som jag såg tvivla på sina gamla lärdom var dietisten. Jag såg att han nu provar Lchf på sig själv. Jag är ganska säker. Syntes på hans hud och ögonvitor. Där fanns samma liv i blicken som jag sett på många Lchfare. Jag såg vilken kamp han går igenom.
Tvivlet på den gamla skolmedicinen. Att kämpa med sina funderingar, ställa allt på sin spets. Jag är glad för hans skull om han får uppleva samma härliga känsla att få må bättre. Slippa vara hungrig. Äta gott och kanske har han fått igång magen igen.
Jag såg att han led av någon typ av eksem. Jag hoppas att han äter mejerifritt. Jag hoppas han står ut och förstår att nu kroppen gör sig av med gifter och håller på att läka.
Det finns mycket som jag fortfarande måste förbättra med min hälsa.
Jag vill verkligen få till min sömn. Få bättre kroppskännedom.
En bit som jag ska jobba med är andningen, diafagman och lära mig andas rätt. Tydligen är jag på god väg då min lungkapacitet har ökat på ett år och inte är det mer träning som är förtjänsten. Men jag ska fortsätta träna min andning.
Det ska hjälpa lymfsystemet att komma igång. jag kommer även att träna mig att göra egen lymfmassage. Få igång kroppen ännu mer.
En annan sak jag också måste träna på är återhämtning. Jag kanske inte ska köra på som en duracellkanin i 200 knyck, en ständig hjärnverksamhet och aldrig ha en lugn stund. Det kommer att vara svårt för mig att genomföra dock . Jag vill hinna med och lära mig så mycket som möjligt. En redig utmaning blir det.
Jag ska också göra något som jag innerst inne vet att jag måste göra. Det är något som inte kan vänta till jag sitter där på ålderdomshemmet och funderade på var livet tog vägen. Jag har bestämt mig att njuta av livet och ta tillfället i akt när det bjuds. Det får bära eller brista.
Ett år och 10 månader har gått på vägen till en bättre hälsa och jag kan nu blicka framåt till en ny fas i mitt liv och till en bättre kopia av mig själv.
Lev och må gott.
Helén
Alla fick säga sina tankar om det gångna året.
Vi hade alla två gemensamma nämnare.
Sömnen och stressen. De allra flesta upplevde att de åt rätt och motionerade bra.
Jag ville säga att de kunde må ännu bättre på den kosten jag äter, men jag höll tyst..
Att komma sig i säng på kvällen var något som alla hade svårt med.
Alla hade stressande jobb som de inte kunde påverka särskilt mycket. Några med skiftgång. Men några hade gått ner i arbetstid och någon hade rätat upp sitt privatliv och någon hade börjat ha mer egentid och ta hand om sig själv först och främst.
En person käkar Lchf och tränar mer. Jag tyckte det var väldigt fegt, men denne nämnde inte att hen käkade Lchf. Men huvudsaken hen nu mår bra med viktnedgång på köpet. Jag tycker det är roligt att min historia har hjälpt någon.
Någon som jag såg tvivla på sina gamla lärdom var dietisten. Jag såg att han nu provar Lchf på sig själv. Jag är ganska säker. Syntes på hans hud och ögonvitor. Där fanns samma liv i blicken som jag sett på många Lchfare. Jag såg vilken kamp han går igenom.
Tvivlet på den gamla skolmedicinen. Att kämpa med sina funderingar, ställa allt på sin spets. Jag är glad för hans skull om han får uppleva samma härliga känsla att få må bättre. Slippa vara hungrig. Äta gott och kanske har han fått igång magen igen.
Jag såg att han led av någon typ av eksem. Jag hoppas att han äter mejerifritt. Jag hoppas han står ut och förstår att nu kroppen gör sig av med gifter och håller på att läka.
Det finns mycket som jag fortfarande måste förbättra med min hälsa.
Jag vill verkligen få till min sömn. Få bättre kroppskännedom.
En bit som jag ska jobba med är andningen, diafagman och lära mig andas rätt. Tydligen är jag på god väg då min lungkapacitet har ökat på ett år och inte är det mer träning som är förtjänsten. Men jag ska fortsätta träna min andning.
Det ska hjälpa lymfsystemet att komma igång. jag kommer även att träna mig att göra egen lymfmassage. Få igång kroppen ännu mer.
En annan sak jag också måste träna på är återhämtning. Jag kanske inte ska köra på som en duracellkanin i 200 knyck, en ständig hjärnverksamhet och aldrig ha en lugn stund. Det kommer att vara svårt för mig att genomföra dock . Jag vill hinna med och lära mig så mycket som möjligt. En redig utmaning blir det.
Jag ska också göra något som jag innerst inne vet att jag måste göra. Det är något som inte kan vänta till jag sitter där på ålderdomshemmet och funderade på var livet tog vägen. Jag har bestämt mig att njuta av livet och ta tillfället i akt när det bjuds. Det får bära eller brista.
Ett år och 10 månader har gått på vägen till en bättre hälsa och jag kan nu blicka framåt till en ny fas i mitt liv och till en bättre kopia av mig själv.
Lev och må gott.
Helén
onsdag 14 september 2016
Mitt år bettendemedicin är snart över, LCHF halleluja!
Måste bara få skriva av mig lite.
Jag är både upprörd och lättad.
Snart har ett år passerat på beteendemedicin närmare bestämt är det precis två veckor kvar.
Det har varit både jobbigt och nyttigt.
Det flesta av gångerna under det här året, har jag gått därifrån och varit ganska irriterad rent mått dåligt kroppsligt.
Men idag så gick jag med mycket lätta steg ut genom dörren. Som en känsla av att vara fri.
Jag hade bestämt mig för att säga min menig.Vara ärlig mot mig själv.
Enskilda samtal. Fyra stycken och totalt två timmar och där fanns ingen chans att avfärda mig.
Göra upp eller slut med vetenskapen. Tänkte först ge payback men gav feedback istället.
Tänkte lite som Jesus där. Förlåta och ha förståelse.
Här kommer fördelar och nackdelar.
Om vi börjar med fördelarna:
Jag har fått göra tester. Kondition och blodprover. Så jag vet lite mer hur min kropp fungerar.
Stresshanteringen har hjälpt mig.
Föredrag om olika ämnen. Både intressant och irrterande.
Mindfullness betyder mycket för oss människor. Men man kan göra det på olika sätt.
Att träna regelbundet. Men den biten gjorde jag redan innan.
Att bearbeta min sömn. Idag sover jag fler timmar per natt och jag testar olika saker och rutiner för att sova ännu bättre.
Bearbetat det som sagts och grottat in mig i ännu mer information.
Funderat, selekterat, agerat, kommit till insikt, ändrat vanor och fått nya.
Hållit fast vid min tro på LCHF, trots att det inte var populärt.
Då kommer vi till nackdelarna:
-Att vara en outsider i en gemenskap är aldrig bra. Det fungerar dåligt. Min LCHF:kost var verkligen inte välkommen. Det accepterades inte trots att de sa det var ok från början.
- Att få kemikalier i kroppen som man inte bett om. Något så oskyldigt som antabus eller bantningsmedel eller psykofarmaka, eller vad det nu kan vara, men ändå. Måste man inte be om patientens tillstånd för sånt? Kan man anmäla sånt? Allt som hände var en ännu mer taskig mage, sura uppstötningar, illamående och konstiga känslomässiga berg- och dalbanor i kroppen. Jag började googla om reaktioner på allt möjligt. Jag blev rädd. Så här har jag aldrig känt förut. Vad händer med min kropp? Tänkte att det var något bantningsmedel mot fett, kanske, eller kanske då något annat eller glädjepiller? Jag slutade dricka det konstigt smakande kaffet på fikarasten, tog lite av fikat som ändå smakade väldigt konstigt. Som tvål i munnen med en besk eftersmak på allt.
Allt är preparerat! Fy på er, Beteendemedicin!! Jag lutar åt antabus. Läser man om hur det ska intas stämmer det att man ska ta en ny dos om två veckor för att få sk.full effekt. Alltså, du ska må dåligt av att dricka alkohol. Men det kan ge biverkningar även om man inte dricker alkohol. Det är ett rätt så nasty preparat. Varsågod och gå in och läs om det. Jag blir bara ännu mer upprörd när jag tänker på det. Sånt här gör att man tappar tilltro till sjukvården. Jag mår illa ikväll av det lilla fikat jag tog. Magen är i uppror och svullen. Jag har huvudvärk och har ont i kroppen speciellt i nacken. Så har jag reagerat varje gång jag varit där. Den detaljen tog jag inte upp idag. Tänkte testa en sista gång för att se hur jag reagerade på maten. Nu vet jag säkert. Såg fler som slutade fika under året som gått och inte heller tog vatten ur vattenkannorna som ställdes fram, såg att de också visste. Vet ni varför vi tjockisar får antabus? Jo, för att vi har dåliga levervärden. De tror att vi super oss tjocka. Så jävla dumt tänker dom. Antingen går man ett program för vänja sig av alkohol eller så går du ett program för hälsan och gå ner i vikt. Inte både och. Framförallt så ska man vara ärlig!
- Jag har problem att sitta i en grupp och berätta om mig själv. Ännu svårare är det när man är en doer. Vill hjälpa och ge råd. Att sitta tyst och lyssna på medmänniskor som säger exakt samma saker varje gång vi träffas i ett helt år, gör mig väldigt less, nä ledsen,och frustrerad. De försöker, men inget händer. Gnäll inte, gör något åt det då! Tänker ju då förstås jag som inte nöjer mig med att sitta och vänta på att något ska hända. Men så försöker jag tänka att de har inte fått rätt verktyg och följer de råd eller inte följer alls som föreskrivits enligt vetenskapen. Jag har ingen rätt att döma dem.
Som jag skrev för ett år sedan, alltid lär man sig någonting och i det stora hela har det hjälp mig på min resa mot ett hälsosammare liv. Någon mening är det med allt och en till i gruppen började med LCHF kost och har rasat i vikt. Denne ser ut att må mycket bättre och där finns glädje och liv i blicken.
Men, kan någon förklara för mig sambandet? Jag tränar lika mycket som för ett år sedan, ändå har min lungkapacitet ökat avsevärt och även konditionen så idag ligger jag på normalvärden på gränsen till över.
Jag är väldigt glad för det och vill ju förstås lovprisa LCHF kosten. Men beror det enbart på det?
Har någon en vettig förklaring tar jag tacksamt emot det.
Lite längre fram ska jag berätta om min nya leksak som jag köpt.
Mitt Smartband som har hjälp mig ännu mer att förstå min kropp.
Ha hälsan och må gott.
/ Helén
Jag är både upprörd och lättad.
Snart har ett år passerat på beteendemedicin närmare bestämt är det precis två veckor kvar.
Det har varit både jobbigt och nyttigt.
Det flesta av gångerna under det här året, har jag gått därifrån och varit ganska irriterad rent mått dåligt kroppsligt.
Men idag så gick jag med mycket lätta steg ut genom dörren. Som en känsla av att vara fri.
Jag hade bestämt mig för att säga min menig.Vara ärlig mot mig själv.
Enskilda samtal. Fyra stycken och totalt två timmar och där fanns ingen chans att avfärda mig.
Göra upp eller slut med vetenskapen. Tänkte först ge payback men gav feedback istället.
Tänkte lite som Jesus där. Förlåta och ha förståelse.
Här kommer fördelar och nackdelar.
Om vi börjar med fördelarna:
Jag har fått göra tester. Kondition och blodprover. Så jag vet lite mer hur min kropp fungerar.
Stresshanteringen har hjälpt mig.
Föredrag om olika ämnen. Både intressant och irrterande.
Mindfullness betyder mycket för oss människor. Men man kan göra det på olika sätt.
Att träna regelbundet. Men den biten gjorde jag redan innan.
Att bearbeta min sömn. Idag sover jag fler timmar per natt och jag testar olika saker och rutiner för att sova ännu bättre.
Bearbetat det som sagts och grottat in mig i ännu mer information.
Funderat, selekterat, agerat, kommit till insikt, ändrat vanor och fått nya.
Hållit fast vid min tro på LCHF, trots att det inte var populärt.
Då kommer vi till nackdelarna:
-Att vara en outsider i en gemenskap är aldrig bra. Det fungerar dåligt. Min LCHF:kost var verkligen inte välkommen. Det accepterades inte trots att de sa det var ok från början.
- Att få kemikalier i kroppen som man inte bett om. Något så oskyldigt som antabus eller bantningsmedel eller psykofarmaka, eller vad det nu kan vara, men ändå. Måste man inte be om patientens tillstånd för sånt? Kan man anmäla sånt? Allt som hände var en ännu mer taskig mage, sura uppstötningar, illamående och konstiga känslomässiga berg- och dalbanor i kroppen. Jag började googla om reaktioner på allt möjligt. Jag blev rädd. Så här har jag aldrig känt förut. Vad händer med min kropp? Tänkte att det var något bantningsmedel mot fett, kanske, eller kanske då något annat eller glädjepiller? Jag slutade dricka det konstigt smakande kaffet på fikarasten, tog lite av fikat som ändå smakade väldigt konstigt. Som tvål i munnen med en besk eftersmak på allt.
Allt är preparerat! Fy på er, Beteendemedicin!! Jag lutar åt antabus. Läser man om hur det ska intas stämmer det att man ska ta en ny dos om två veckor för att få sk.full effekt. Alltså, du ska må dåligt av att dricka alkohol. Men det kan ge biverkningar även om man inte dricker alkohol. Det är ett rätt så nasty preparat. Varsågod och gå in och läs om det. Jag blir bara ännu mer upprörd när jag tänker på det. Sånt här gör att man tappar tilltro till sjukvården. Jag mår illa ikväll av det lilla fikat jag tog. Magen är i uppror och svullen. Jag har huvudvärk och har ont i kroppen speciellt i nacken. Så har jag reagerat varje gång jag varit där. Den detaljen tog jag inte upp idag. Tänkte testa en sista gång för att se hur jag reagerade på maten. Nu vet jag säkert. Såg fler som slutade fika under året som gått och inte heller tog vatten ur vattenkannorna som ställdes fram, såg att de också visste. Vet ni varför vi tjockisar får antabus? Jo, för att vi har dåliga levervärden. De tror att vi super oss tjocka. Så jävla dumt tänker dom. Antingen går man ett program för vänja sig av alkohol eller så går du ett program för hälsan och gå ner i vikt. Inte både och. Framförallt så ska man vara ärlig!
- Jag har problem att sitta i en grupp och berätta om mig själv. Ännu svårare är det när man är en doer. Vill hjälpa och ge råd. Att sitta tyst och lyssna på medmänniskor som säger exakt samma saker varje gång vi träffas i ett helt år, gör mig väldigt less, nä ledsen,och frustrerad. De försöker, men inget händer. Gnäll inte, gör något åt det då! Tänker ju då förstås jag som inte nöjer mig med att sitta och vänta på att något ska hända. Men så försöker jag tänka att de har inte fått rätt verktyg och följer de råd eller inte följer alls som föreskrivits enligt vetenskapen. Jag har ingen rätt att döma dem.
Som jag skrev för ett år sedan, alltid lär man sig någonting och i det stora hela har det hjälp mig på min resa mot ett hälsosammare liv. Någon mening är det med allt och en till i gruppen började med LCHF kost och har rasat i vikt. Denne ser ut att må mycket bättre och där finns glädje och liv i blicken.
 | |||
| Äpplen från vårt äppelträd. En gammal äppelsort från 30-talet. | Troligen är trädet lika gammalt som huset. |
Men, kan någon förklara för mig sambandet? Jag tränar lika mycket som för ett år sedan, ändå har min lungkapacitet ökat avsevärt och även konditionen så idag ligger jag på normalvärden på gränsen till över.
Jag är väldigt glad för det och vill ju förstås lovprisa LCHF kosten. Men beror det enbart på det?
Har någon en vettig förklaring tar jag tacksamt emot det.
Lite längre fram ska jag berätta om min nya leksak som jag köpt.
Mitt Smartband som har hjälp mig ännu mer att förstå min kropp.
Ha hälsan och må gott.
/ Helén
söndag 28 augusti 2016
Saker att se fram emot
Så har det då gått en lång tid innan jag kommit mig för att uppdatera. Livet går sin gilla gång.
Jag har upptäckt att det är enklare att lägga ut en bild och skriva en rad på instagram. @diddelden
Vill man följa mig där så går det bra. Där lägger jag ut mer frekvent vad som händer i mitt liv.
Sommaren är snart slut och höstens aktiviteter börjar komma igång.
Här är en to-do-lista:
Fortsätta äta LCHF. Dock med mindre mejerier eftersom jag faktiskt är laktosintolerant och tanken är att fasa ut det helt. Jag har inte fått med min man på banan ännu. Men jag smyger i kokosgrädde i maten så snart jag kan utan att det stör hans smaklökar. Jag har även upptäckt att jag äter för lite proteiner och för lite fett. Hur svårt kan det vara att lära om hjärnan? Det är så djupt inpräntat i min min hjärnbalk att ta små portioner och att inte överäta. Problemet när man gör så här är att kroppen tror att det är svält i stället. Den lagrar allt den kan få. Jag försöker få bukt på min metabolism helt enkelt. Men enkelt är det inte.
Dansa mig glad. Det finns inget bättre för mig att fylla på endorfiner och den bästa motionen man kan få. Jag kan tänka mig att om man är mycket ensam och inte har någon att hålla om, är pardans definitivt ett bra botemedel mot sådant. I höst blir det flamencodans, kubanska danser - salsa, son, rumba, cha cha cha, mosambiqe, pilon, afrocuban, reggaeton och konga. Lägg där till, bachata, kizomba, Argentinsk tango, samba och west coast swing. Till hösten kommer jag även att lära mig bugga, den modernare varianten. Jag kan bara den äldre varianten.
Träna styrka. Till hösten kommer jag även att tillbringa en del tid på gymmet. Jag måste bygga upp min styrka. En sak jag ska jobba på är min disastas, om den går att rädda efter två graviditeter och övervikt. Försöka reparera mina inre magmuskler varsamt. Jag kommer även att köpa mig en smartwatch och abhealer eller någon bra korsett för träning och för att jag ska träna rätt.
Renovera huset. Vi har några projekt som måste bli färdigt såsom den inglasade verandan vilket vi jobbar på nu. Sen är det SPA:et i källaren som behöver bli färdigt och trapphuset. Drömmen är även att fräscha upp köket. Renovera det varsamt och höja taket till ursprungshöjden.
Sen har jag mitt hemliga projekt som jag jobbar på. Det är något som jag drömt att göra ända sen jag började min yrkeskarriär som urmakare. Jag vill, utöver mitt hemliga projekt, dessutom visa för de som inte har en susning, att mitt yrke är väldigt avancerat och att vi jobbar med mikromekanik. Vi är alltså finmekaniker på mikronivå.Vi kan behärska alla verktyg och maskiner en finmekaniker kan hantera samt alla verktyg och maskiner som en urmakare hanterar. Det handlar om hundradelar, elektronik, lösa problem, felsöka, tillverka reservdelar, göra ritningar, material kunskap, räkna och tillverka verktyg. Man måste veta urens historia, dess olika uppbyggnad och hantera stora som små klockor. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag lär mig något nytt varje dag. Efter 30 år blir aldrig jobbet monotont, snarare tvärtom. Det blir bara mer och mer intressant.
Ta hand om min kropp och själ Träningen, sömnen, LCHF, läka min kropp med naturläkemedel. Egenvård helt enkelt. Jag kommer att skriva lite vad jag kommer att göra. Jag har påbörjat att fasa ut människor som är energitjuvar och jag har fasat in människor som jag saknat i mitt liv. Det har gjort gott för själen. Jag har även lärt mig att begränsa mina åtaganden, en svår bit. Ta hand om min familj.
Även min stress som jag faktiskt blivit bättre på att hantera.
Jag har bokat en resa i höst i mörkaste november reser jag för tredje gången i mitt liv till Kuba. Det ser jag verkligen fram emot. Dansa, musiken, sola, vila och umgås med människor jag trivs med i tre veckor.
Det här var en liten del av vad som händer i höst.
Ha hälsan och må gott.
Helén
Jag har upptäckt att det är enklare att lägga ut en bild och skriva en rad på instagram. @diddelden
Vill man följa mig där så går det bra. Där lägger jag ut mer frekvent vad som händer i mitt liv.
Sommaren är snart slut och höstens aktiviteter börjar komma igång.
Här är en to-do-lista:
Fortsätta äta LCHF. Dock med mindre mejerier eftersom jag faktiskt är laktosintolerant och tanken är att fasa ut det helt. Jag har inte fått med min man på banan ännu. Men jag smyger i kokosgrädde i maten så snart jag kan utan att det stör hans smaklökar. Jag har även upptäckt att jag äter för lite proteiner och för lite fett. Hur svårt kan det vara att lära om hjärnan? Det är så djupt inpräntat i min min hjärnbalk att ta små portioner och att inte överäta. Problemet när man gör så här är att kroppen tror att det är svält i stället. Den lagrar allt den kan få. Jag försöker få bukt på min metabolism helt enkelt. Men enkelt är det inte.
Dansa mig glad. Det finns inget bättre för mig att fylla på endorfiner och den bästa motionen man kan få. Jag kan tänka mig att om man är mycket ensam och inte har någon att hålla om, är pardans definitivt ett bra botemedel mot sådant. I höst blir det flamencodans, kubanska danser - salsa, son, rumba, cha cha cha, mosambiqe, pilon, afrocuban, reggaeton och konga. Lägg där till, bachata, kizomba, Argentinsk tango, samba och west coast swing. Till hösten kommer jag även att lära mig bugga, den modernare varianten. Jag kan bara den äldre varianten.
 | ||
| Här är en workshop som jag är med och arrangerar en gång i månaden. Är du i krokarna runt Umeå med omnejd, så kom förbi vettja. |
Renovera huset. Vi har några projekt som måste bli färdigt såsom den inglasade verandan vilket vi jobbar på nu. Sen är det SPA:et i källaren som behöver bli färdigt och trapphuset. Drömmen är även att fräscha upp köket. Renovera det varsamt och höja taket till ursprungshöjden.
Sen har jag mitt hemliga projekt som jag jobbar på. Det är något som jag drömt att göra ända sen jag började min yrkeskarriär som urmakare. Jag vill, utöver mitt hemliga projekt, dessutom visa för de som inte har en susning, att mitt yrke är väldigt avancerat och att vi jobbar med mikromekanik. Vi är alltså finmekaniker på mikronivå.Vi kan behärska alla verktyg och maskiner en finmekaniker kan hantera samt alla verktyg och maskiner som en urmakare hanterar. Det handlar om hundradelar, elektronik, lösa problem, felsöka, tillverka reservdelar, göra ritningar, material kunskap, räkna och tillverka verktyg. Man måste veta urens historia, dess olika uppbyggnad och hantera stora som små klockor. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag lär mig något nytt varje dag. Efter 30 år blir aldrig jobbet monotont, snarare tvärtom. Det blir bara mer och mer intressant.
Ta hand om min kropp och själ Träningen, sömnen, LCHF, läka min kropp med naturläkemedel. Egenvård helt enkelt. Jag kommer att skriva lite vad jag kommer att göra. Jag har påbörjat att fasa ut människor som är energitjuvar och jag har fasat in människor som jag saknat i mitt liv. Det har gjort gott för själen. Jag har även lärt mig att begränsa mina åtaganden, en svår bit. Ta hand om min familj.
Även min stress som jag faktiskt blivit bättre på att hantera.
Jag har bokat en resa i höst i mörkaste november reser jag för tredje gången i mitt liv till Kuba. Det ser jag verkligen fram emot. Dansa, musiken, sola, vila och umgås med människor jag trivs med i tre veckor.
Det här var en liten del av vad som händer i höst.
Ha hälsan och må gott.
Helén
måndag 11 januari 2016
Att få bukt med sömnen och egengjord teblandning
Nu till Min svåraste utmaning.
Jag har som bekant stora problem att komma mig i säng på kvällen.
Kvalitén på sömnen har inte varit den bästa heller på sista tiden.
Så förra året på senare delen av hösten klickade jag hem ett pulver som heter L- glycin. jag ville testa om det skulle fungera på mig.
Jag började med en halv tesked och tyckte att det inte riktigt hjälpte så jag ökade dosen till en hel tesked. Men det gick inte alls. Jag blev alldeles för trött dagen efter så jag gick ner till en halv tesked igen, men samtidigt gjorde jag mig en stark kopp av hallonbladste och det har visat sig vara en bra kombination för mig.
L-glycin hjälpte mig också att inte vara så stressad. Vilket var superbra under hela december. Jag kunde jobba mer fokuserat och lugnare.
Jag plockar själv mina växter och torkar till teerna.
Det är som kallast just nu här i norr så ikväll tog jag fram teburken med sommarte jag gjort av olika torkade växter från trädgården.
Kändes härligt med alla sommarens dofter och smaker.
Väldigt skönt att veta att vi nu går mot ljusare tider och
en ny sommar kommer igen om ca fyra månader.
Jag har som bekant stora problem att komma mig i säng på kvällen.
Kvalitén på sömnen har inte varit den bästa heller på sista tiden.
Så förra året på senare delen av hösten klickade jag hem ett pulver som heter L- glycin. jag ville testa om det skulle fungera på mig.
Jag började med en halv tesked och tyckte att det inte riktigt hjälpte så jag ökade dosen till en hel tesked. Men det gick inte alls. Jag blev alldeles för trött dagen efter så jag gick ner till en halv tesked igen, men samtidigt gjorde jag mig en stark kopp av hallonbladste och det har visat sig vara en bra kombination för mig.
L-glycin hjälpte mig också att inte vara så stressad. Vilket var superbra under hela december. Jag kunde jobba mer fokuserat och lugnare.
Jag plockar själv mina växter och torkar till teerna.
Det är som kallast just nu här i norr så ikväll tog jag fram teburken med sommarte jag gjort av olika torkade växter från trädgården.
Kändes härligt med alla sommarens dofter och smaker.
Väldigt skönt att veta att vi nu går mot ljusare tider och
en ny sommar kommer igen om ca fyra månader.
Sommaren 2015 ☕ teblandning av
torkade växter plockade
i min trädgård.
: Helénmåndag 26 oktober 2015
Mina nya livsstil
Förra veckan var jag på besök på beteendemedicin igen.
Där sitter jag och måste överväga om det dom säger är rätt eller fel för mig.
T.ex. Fett, fibrer, frukt, kött och fisk, socker och grönsaker, baljväxter.
En annan sak är tankarna om hungern.
Om vi börjar med fett enligt tallriksmodellen, vetenskapen. Så är det väldigt lite fett som gäller och endast från växtriket. LCHF är det tvärtom. Rikligt med fett. Mejerismör, feta mejeriprodukter , fett på kött och gärna kokosfett. Personligen så är jag laktosintolerant och är försiktig med alla mejeriprodukter, även laktosfria förutom smör.
Jag fryser aldrig längre eller åtminstone väldigt lite. På beteendemedicin går de smala kvinnorna med sjalar och koftor (våra föreläsare), även de överviktiga deltagarna, för de fryser eftersom måltiderna knappt innehåller något fett alls.
Fibrer ska man äta mycket av säger "vetenskapen".
Jag slutade med gluten för många år sedan och gick då över till glutenfritt.
Glutenfriaprodukter är en hel hög med kolhydrater.
Jag har en annan erfarenhet av fibrer från spannmål.
Den stannar magen istället för att hålla igång den.
Numera har jag mycket mindre problem ibland nästan inget alls.
Jag tror dock att det tar tid för min skadade tarm att läka helt.
Frukt ska man äta mycket av säger "Vetenskapen".
Frukt är socker och främst vi kvinnor äter mycket frukt.
Det räcker gott och väl med grönsaker för att få i sig tillräckligt med vitaminer.
Högst lite bär går bra.
Dock triggar det bara igång sötsuget som man vill dämpa, i alla fall för mig.
Kött enligt "vetenskapen": Man ska bara äta vitt kött och mycket fisk.
Ja, där funkar det inte alls för mig. Jag tål inte fisk och jag kan inte äta kyckling.
Ägg kan jag äta i väldigt liten mängd. Jag äter mycket rött kött och det i form av vilt. Jag läste mig till nu alldeles nyss på en blogg, i vilt kött finns omega 3. Det finns förstås i vilt fångad fisk också. Men väldigt lite i allt annat kött såvida inte djuren betar största delen utomhus.
Sånt låter bra för mig som i princip bara äter vilt kött.
Rent socker är inte bra vare sig för "vetenskapen" eller LCHF. Men "vetenskapen" talar aldrig om dolt socker som finns i mat i form av kolhydrater som omvandlas till socker i kroppen.
Grönsaker är bra för alla men bara ovanjord grönsaker för LCHF:are. Där är mycket kolhydrater i morötter t.ex.
Baljväxter är bra säger "vetenskapen" men det är också dolda kolhydrater.
Så har vi det här med hungern. Enligt "vetenskapen" så är det ok att vara hungrig.
t.ex.Socker triggar hungern.
Men jag tror det är ungefär som med smärta. Är du hungrig så stressar du din kropp och den vill äta mer mat för att lagra. (Man har ju ont i magen när man är hungrig.) Är du mätt är kroppen lugn och du känner inget sug mellan måltiderna efter mat. Precis som med smärtan. Man har kommit fram till att har man inte ont, är man inte stressad, t.ex. vid en operation, återhämtar man sig snabbare med smärtlindring och blir frisk fortare. Rätt mat ger smärtlindring.
Jag kan konstatera att för mig är det väldigt svårt att sitta tyst och lyssna på "vetenskapens" råd.
Jag kan dock inte sticka upp mot de bättre vetande. Jag har ju bara min egen erfarenhet och det som sägs på bloggar med erfarenhet av LCHF som för övrigt är oseriösa enligt "vetenskapen".
När ett år har gått med LCHF så kommer jag att bryta tystnaden.
Jag förstår inte varför jag utsätter mig för den här resan på beteendemedicin?
Varför tackade jag inte nej och tuffade på med LCHF som jag redan hade börjat med?
Jag resonerar så att allt har en mening och det här är väl något jag måste gå igenom helt enkelt.
Svaret kommer nog så småningom.
Under tiden så lyssnar jag till två världar när det gäller kosten.
Men äter bara ur den ena världen.
/ Helén
:
:
:
Där sitter jag och måste överväga om det dom säger är rätt eller fel för mig.
T.ex. Fett, fibrer, frukt, kött och fisk, socker och grönsaker, baljväxter.
En annan sak är tankarna om hungern.
Om vi börjar med fett enligt tallriksmodellen, vetenskapen. Så är det väldigt lite fett som gäller och endast från växtriket. LCHF är det tvärtom. Rikligt med fett. Mejerismör, feta mejeriprodukter , fett på kött och gärna kokosfett. Personligen så är jag laktosintolerant och är försiktig med alla mejeriprodukter, även laktosfria förutom smör.
Jag fryser aldrig längre eller åtminstone väldigt lite. På beteendemedicin går de smala kvinnorna med sjalar och koftor (våra föreläsare), även de överviktiga deltagarna, för de fryser eftersom måltiderna knappt innehåller något fett alls.
 |
| Ostchips |
Jag slutade med gluten för många år sedan och gick då över till glutenfritt.
Glutenfriaprodukter är en hel hög med kolhydrater.
Jag har en annan erfarenhet av fibrer från spannmål.
Den stannar magen istället för att hålla igång den.
Numera har jag mycket mindre problem ibland nästan inget alls.
Jag tror dock att det tar tid för min skadade tarm att läka helt.
Frukt ska man äta mycket av säger "Vetenskapen".
Frukt är socker och främst vi kvinnor äter mycket frukt.
Det räcker gott och väl med grönsaker för att få i sig tillräckligt med vitaminer.
Högst lite bär går bra.
Dock triggar det bara igång sötsuget som man vill dämpa, i alla fall för mig.
Kött enligt "vetenskapen": Man ska bara äta vitt kött och mycket fisk.
Ja, där funkar det inte alls för mig. Jag tål inte fisk och jag kan inte äta kyckling.
Ägg kan jag äta i väldigt liten mängd. Jag äter mycket rött kött och det i form av vilt. Jag läste mig till nu alldeles nyss på en blogg, i vilt kött finns omega 3. Det finns förstås i vilt fångad fisk också. Men väldigt lite i allt annat kött såvida inte djuren betar största delen utomhus.
Sånt låter bra för mig som i princip bara äter vilt kött.
Rent socker är inte bra vare sig för "vetenskapen" eller LCHF. Men "vetenskapen" talar aldrig om dolt socker som finns i mat i form av kolhydrater som omvandlas till socker i kroppen.
Grönsaker är bra för alla men bara ovanjord grönsaker för LCHF:are. Där är mycket kolhydrater i morötter t.ex.
Baljväxter är bra säger "vetenskapen" men det är också dolda kolhydrater.
Så har vi det här med hungern. Enligt "vetenskapen" så är det ok att vara hungrig.
t.ex.Socker triggar hungern.
Men jag tror det är ungefär som med smärta. Är du hungrig så stressar du din kropp och den vill äta mer mat för att lagra. (Man har ju ont i magen när man är hungrig.) Är du mätt är kroppen lugn och du känner inget sug mellan måltiderna efter mat. Precis som med smärtan. Man har kommit fram till att har man inte ont, är man inte stressad, t.ex. vid en operation, återhämtar man sig snabbare med smärtlindring och blir frisk fortare. Rätt mat ger smärtlindring.
Jag kan konstatera att för mig är det väldigt svårt att sitta tyst och lyssna på "vetenskapens" råd.
Jag kan dock inte sticka upp mot de bättre vetande. Jag har ju bara min egen erfarenhet och det som sägs på bloggar med erfarenhet av LCHF som för övrigt är oseriösa enligt "vetenskapen".
När ett år har gått med LCHF så kommer jag att bryta tystnaden.
Jag förstår inte varför jag utsätter mig för den här resan på beteendemedicin?
Varför tackade jag inte nej och tuffade på med LCHF som jag redan hade börjat med?
Jag resonerar så att allt har en mening och det här är väl något jag måste gå igenom helt enkelt.
Svaret kommer nog så småningom.
Under tiden så lyssnar jag till två världar när det gäller kosten.
Men äter bara ur den ena världen.
/ Helén
:
:
:
onsdag 14 oktober 2015
Viktresa pågår mot ett lättare liv
Sakta men säkert går jag ner i vikt. Det tar tid och jag måste hela tiden ha en strikt LCHF diet.
Inte blir det bättre av min hypotyreos som jag medicineras för och Levaxin är ingen en bra medicin.
Jag kan inte åka ut på något sidospår alls och jag måste tänka mer fett hela tiden för jag äter troligen alldeles för lite fett. Jag hamnar lätt i tankarna med vanligt kost och diettänk. Tallriksmodellen á la sjukvården och fettskrämd sitter långt in i märgen och är så fel.
Jag skrev in mig på beteendemedicin nu i höst. Jag har skrivit om detta tidigare. Man får hjälp med all möjlig peppning, såsom stresshantering, sömn, motion och kost. Det sistnämnda rådet som sjukvården ger följer jag inte alls utan håller mig till min LCHF. Jag måste varje gång vi har haft träffar lusläsa om hälsoeffekter av LCHF- kost och lyssna på min egen kropp som svarar så bra på detta.
Det där med sömn och stress är något som jag måste ta tag i.
Jag har alltid intalat mig själv att positiv stress är bra för kroppen och negativ stress är inte bra.
Men nu så har jag fått lära mig att all stress påverkar kroppen negativt i längden.
Jag får alltså träna mig på att inte göra något. Hur svårt är inte det när man har eget företag, engagerad i föreningar, hus och familj med barn?
Jag har haft en väldigt stressande situation under en tvåårs period och det var inte förrän i januari i år som allt började lugna ner sig och även då jag la om min kost till LCHF. Allt blev mer hanterbart och överblickbart. Jag förstod att jag varit med om något tufft och jobbigt. När man är mitt upp i det tänker man inte så mycket utan bara kämpar på.
En sak är säker, där finns människor som är elaka och hänsynslösa och att bli utsatt för detta är som att vara i ett krig eller bli jagad som ett djur. Jag är glad att jag är så pass stark och positiv person att jag kan reparera mig själv, kliva upp och gå vidare. Det är inget som knäckt mig utan gjort mig ännu mer beslutsam. Man blir en erfarenhet rikare och starkare av detta. Jag är också glad att jag har en familj som stöttar mig. Man tar också lärdom och kan hantera situationer mycket lättare när man ser tendenser komma igen. Inget ont som har något gott med sig.
Sömnen är också något jag måste lära mig att sköta bättre. Jag sover på tok för lite timmar per natt och jag vill inte lägga mig på kvällen då jag är som mest aktiv och produktiv.
Tyvärr så är det nog så att jag får acceptera att jag är sån. Jag tror inte på att man kan lära om en sådan sak efter 50 år. Tro mig, jag har försökt.
Det jag kan göra är att se till att få sova mina timmar ändå på något sätt. Min kropp har vants sig vid att få lite sömn, men det är inte bra för vikten alls. Alltså fler timmar och god kvalité på sömnen behövs.
Där finns fyra saker som är viktig för mig när det gäller min kropp:
- Att inte behöva vara hungrig.
- Att inte behöva frysa.
- Att inte behöva ha ont i magen och värk i kroppen.
- Att inte behöva vara trött.
Av LCHF- mat så hjälper det mig med tre av fyra av dessa saker och som jag mår bättre av. Hungern, att frysa, värk i kroppen och mindre ont i magen.
Sömnen är den process som jag jobbar på och kommer att berätta längre fram om och vad mina tankar och åtgärder är om det.
Stressen lika så.( Fast jag inte tycker att jag stressar.) Där försöker jag också förbättra mig. Återkommer om detta också.
Motionen är då en sak som jag redan håller på med. Men som jag måste knäcka en nöt för att komma på vad som gör att jag alltid blir så kroppsligt dålig dagen efter en träning. OCH NEJ detta har inget att göra med LCHF överhuvudtaget. Detta har pågått i många år då jag var betydligt smalare och jag har snarare tvärtom blivit bättre med den kost jag äter nu. Jag skyndar långsamt.
Jag älskar att träna och hoppas att jag en gång kan återgå till min forna glans.
Men jag inser att det kommer att ta tid.
Detta kommer inte att bli någon Quickfix.
Kram
Helén
Inte blir det bättre av min hypotyreos som jag medicineras för och Levaxin är ingen en bra medicin.
Jag kan inte åka ut på något sidospår alls och jag måste tänka mer fett hela tiden för jag äter troligen alldeles för lite fett. Jag hamnar lätt i tankarna med vanligt kost och diettänk. Tallriksmodellen á la sjukvården och fettskrämd sitter långt in i märgen och är så fel.
Jag skrev in mig på beteendemedicin nu i höst. Jag har skrivit om detta tidigare. Man får hjälp med all möjlig peppning, såsom stresshantering, sömn, motion och kost. Det sistnämnda rådet som sjukvården ger följer jag inte alls utan håller mig till min LCHF. Jag måste varje gång vi har haft träffar lusläsa om hälsoeffekter av LCHF- kost och lyssna på min egen kropp som svarar så bra på detta.
Det där med sömn och stress är något som jag måste ta tag i.
Jag har alltid intalat mig själv att positiv stress är bra för kroppen och negativ stress är inte bra.
Men nu så har jag fått lära mig att all stress påverkar kroppen negativt i längden.
Jag får alltså träna mig på att inte göra något. Hur svårt är inte det när man har eget företag, engagerad i föreningar, hus och familj med barn?
Jag har haft en väldigt stressande situation under en tvåårs period och det var inte förrän i januari i år som allt började lugna ner sig och även då jag la om min kost till LCHF. Allt blev mer hanterbart och överblickbart. Jag förstod att jag varit med om något tufft och jobbigt. När man är mitt upp i det tänker man inte så mycket utan bara kämpar på.
En sak är säker, där finns människor som är elaka och hänsynslösa och att bli utsatt för detta är som att vara i ett krig eller bli jagad som ett djur. Jag är glad att jag är så pass stark och positiv person att jag kan reparera mig själv, kliva upp och gå vidare. Det är inget som knäckt mig utan gjort mig ännu mer beslutsam. Man blir en erfarenhet rikare och starkare av detta. Jag är också glad att jag har en familj som stöttar mig. Man tar också lärdom och kan hantera situationer mycket lättare när man ser tendenser komma igen. Inget ont som har något gott med sig.
Sömnen är också något jag måste lära mig att sköta bättre. Jag sover på tok för lite timmar per natt och jag vill inte lägga mig på kvällen då jag är som mest aktiv och produktiv.
Tyvärr så är det nog så att jag får acceptera att jag är sån. Jag tror inte på att man kan lära om en sådan sak efter 50 år. Tro mig, jag har försökt.
Det jag kan göra är att se till att få sova mina timmar ändå på något sätt. Min kropp har vants sig vid att få lite sömn, men det är inte bra för vikten alls. Alltså fler timmar och god kvalité på sömnen behövs.
Där finns fyra saker som är viktig för mig när det gäller min kropp:
- Att inte behöva vara hungrig.
- Att inte behöva frysa.
- Att inte behöva ha ont i magen och värk i kroppen.
- Att inte behöva vara trött.
Av LCHF- mat så hjälper det mig med tre av fyra av dessa saker och som jag mår bättre av. Hungern, att frysa, värk i kroppen och mindre ont i magen.
Sömnen är den process som jag jobbar på och kommer att berätta längre fram om och vad mina tankar och åtgärder är om det.
Stressen lika så.( Fast jag inte tycker att jag stressar.) Där försöker jag också förbättra mig. Återkommer om detta också.
Motionen är då en sak som jag redan håller på med. Men som jag måste knäcka en nöt för att komma på vad som gör att jag alltid blir så kroppsligt dålig dagen efter en träning. OCH NEJ detta har inget att göra med LCHF överhuvudtaget. Detta har pågått i många år då jag var betydligt smalare och jag har snarare tvärtom blivit bättre med den kost jag äter nu. Jag skyndar långsamt.
Jag älskar att träna och hoppas att jag en gång kan återgå till min forna glans.
Men jag inser att det kommer att ta tid.
Detta kommer inte att bli någon Quickfix.
Kram
Helén
måndag 4 maj 2015
Invigt bastun, begravning och brev från sjukvården.
Oh så härligt det är att bastuaggregat är inkopplat och lavarna är färdiga.
I onsdags hade vi invigning av bastun och det var underbart skönt att gå ner i sitt eget SPA och koppla av i värmen.
Det har varit härligt med långhelg trots att vi på torsdagen begravde min svärfar efter det att han varit sjuk en längre tid. Det var fruktansvärt ledsamt men samtidigt en mycket fin begravning. Efter ceremonin blev det kaffe och smörgåstårta och kaka. Allt i LCHF stil till mig.
Tyvärr har jag upptäckt att jag inte klarar att äta ägg trots allt. Jag trodde det skulle gå över i och med att jag uteslöt en massa kolhydrater men tråkigt nog inte. Små mängder går bra. Men äta ett kokt eller stekt ägg går inte. Jag mår illa och får fruktansvärda smärtor i magen såsom jag alltid mått sedan jag var barn när jag ätit ägg.
I torsdags damp det ner ett brev från beteendemedicin. Eftersom jag är överviktig/tjock och har högt blodtryck, samt kolesterolen inte var bra så skickade vårdcentralen mig dit.
Jag har svarat på en massa frågor på om hur jag mår. Vad jag äter, hur jag sover, stress och alkoholvanor, det sistnämnda troligen för att jag har dåliga levervärden. Jag har testats förut men de har inte hittat något avvikande i värdena efter prover som gjorts .Däremot så kan tjockisar ha dåligt levervärde, just på grund av att man är tjock. Dessutom så finns det andra faktorer. T.ex. så ger allergimediciner dåliga levervärden. Jag har ätit allergimedicin sen jag var fem år. Jag sitter i sådan miljö där jag andas in kemikalier som ger dåliga levervärden.
Nä, jag tror inte att det kommer att gå bra alls, såvida inte de lyssnar på mig och min kropp.
Jag vill inte gå tillbaka till den kost jag åt innan. Inte när jag mår så här bra.
Hur ska jag förklara det på ett bra sätt och ändå få hjälp? Jag tror inte jag får fortsätta programmet.
Jag har ju själv tagit tag i saken. Jag har själv börjat min viktminskningsresa,
dock inte såsom de vill att jag ska göra, men ändå. Under många år har jag dagligen haft ont i magen. Stundom molande och stundom fruktansvärd smärta. Alltid svullen mage så jag ser gravid ut.
Ingen människa är värd att leva så.
Jag har sökt hjälp oräkneliga gånger för mitt problem men det har inte tagits på allvar.
Det har aldrig hittat något fel.
Tillslut sa min kropp ifrån för några år sedan och jag hamnade på akuten.
Jag frös och mitt allmäntillstånd var riktigt dåligt. Jag hade byltat på mig flera lager ullkläder och ändå frös jag och vi vari mitten på juni, mitt i sommaren. Mina händer och fötter iskalla.
Jag frös jämt, ja ända från barnsben har jag alltid frusit.
(Bilden är från 2009 och här mår jag inte särskilt bra i magen och frusen var mitt ständiga tillstånd.)
Sköterskorna på intensiven frågade hur det var med min ämnesomsättning? Den skulle vara normal enligt mätningar förut, berättade jag för dem. Men så kom en ängel, en läkare, som lyssnade på mig. Han gav mig medicin och jag blev steg för steg bättre. Det har tagit flera år att medicinera mig rätt. Levaxin är inte så himla bra och man blir tjock av den, men jag håller mig i alla fall flytande. Allt har ju en koppling och det var nog inte förrän nu i år efter trettondagshelgen som min kropp börjar vakna till liv.
Känslan är obeskrivbar. Som ett mirakel håller på att hända. Jag vaknar piggare och jag är aldrig hungrig. Magen mår mycket bättre och jag är mycket gladare.
Inte så konstigt egentligen, då jag förr ständigt och jämt gick med magsmärtor och
frös ända in i märgen.
Det kan ju ta död på vilken glädje som helst.
/ Helén
:
:
I onsdags hade vi invigning av bastun och det var underbart skönt att gå ner i sitt eget SPA och koppla av i värmen.
Det har varit härligt med långhelg trots att vi på torsdagen begravde min svärfar efter det att han varit sjuk en längre tid. Det var fruktansvärt ledsamt men samtidigt en mycket fin begravning. Efter ceremonin blev det kaffe och smörgåstårta och kaka. Allt i LCHF stil till mig.
Tyvärr har jag upptäckt att jag inte klarar att äta ägg trots allt. Jag trodde det skulle gå över i och med att jag uteslöt en massa kolhydrater men tråkigt nog inte. Små mängder går bra. Men äta ett kokt eller stekt ägg går inte. Jag mår illa och får fruktansvärda smärtor i magen såsom jag alltid mått sedan jag var barn när jag ätit ägg.
I torsdags damp det ner ett brev från beteendemedicin. Eftersom jag är överviktig/tjock och har högt blodtryck, samt kolesterolen inte var bra så skickade vårdcentralen mig dit.
Jag har svarat på en massa frågor på om hur jag mår. Vad jag äter, hur jag sover, stress och alkoholvanor, det sistnämnda troligen för att jag har dåliga levervärden. Jag har testats förut men de har inte hittat något avvikande i värdena efter prover som gjorts .Däremot så kan tjockisar ha dåligt levervärde, just på grund av att man är tjock. Dessutom så finns det andra faktorer. T.ex. så ger allergimediciner dåliga levervärden. Jag har ätit allergimedicin sen jag var fem år. Jag sitter i sådan miljö där jag andas in kemikalier som ger dåliga levervärden.
Nä, jag tror inte att det kommer att gå bra alls, såvida inte de lyssnar på mig och min kropp.
Jag vill inte gå tillbaka till den kost jag åt innan. Inte när jag mår så här bra.
Hur ska jag förklara det på ett bra sätt och ändå få hjälp? Jag tror inte jag får fortsätta programmet.
Jag har ju själv tagit tag i saken. Jag har själv börjat min viktminskningsresa,
dock inte såsom de vill att jag ska göra, men ändå. Under många år har jag dagligen haft ont i magen. Stundom molande och stundom fruktansvärd smärta. Alltid svullen mage så jag ser gravid ut.
Ingen människa är värd att leva så.
Jag har sökt hjälp oräkneliga gånger för mitt problem men det har inte tagits på allvar.
Det har aldrig hittat något fel.
Tillslut sa min kropp ifrån för några år sedan och jag hamnade på akuten.
Jag frös och mitt allmäntillstånd var riktigt dåligt. Jag hade byltat på mig flera lager ullkläder och ändå frös jag och vi vari mitten på juni, mitt i sommaren. Mina händer och fötter iskalla.
Jag frös jämt, ja ända från barnsben har jag alltid frusit.
(Bilden är från 2009 och här mår jag inte särskilt bra i magen och frusen var mitt ständiga tillstånd.)
Sköterskorna på intensiven frågade hur det var med min ämnesomsättning? Den skulle vara normal enligt mätningar förut, berättade jag för dem. Men så kom en ängel, en läkare, som lyssnade på mig. Han gav mig medicin och jag blev steg för steg bättre. Det har tagit flera år att medicinera mig rätt. Levaxin är inte så himla bra och man blir tjock av den, men jag håller mig i alla fall flytande. Allt har ju en koppling och det var nog inte förrän nu i år efter trettondagshelgen som min kropp börjar vakna till liv.
Känslan är obeskrivbar. Som ett mirakel håller på att hända. Jag vaknar piggare och jag är aldrig hungrig. Magen mår mycket bättre och jag är mycket gladare.
Inte så konstigt egentligen, då jag förr ständigt och jämt gick med magsmärtor och
frös ända in i märgen.
Det kan ju ta död på vilken glädje som helst.
/ Helén
:
:
fredag 17 april 2015
Min viktresa och ännu ett nyårlöfte
Så fortsätter då min viktresa.
Det går sakta med säkert framåt och jag känner mig väldigt glad att jag tagit tag i detta för det hjälper.
Jag börjar verkligen känna i kroppen att detta är rätt sätt för mig.
Första tecknet på att jag är på rätt väg fick jag igår när jag fick en hälsodryck som var sötad med fruktos. Det var så sött att jag faktiskt mådde illa. Jag ville knappt svälja det.
Jag har ju slutat med gluten och laktos för flera år sedan, men jag har ätit glutenfria alternativ.
Glutenfritt bröd innehåller bara en massa kolhydrater. Ris innehåller mycket kolhydrater.
Jag äter inte ris och ej heller kolhydratrik mat.
Men nu till mitt tredje nyårslöfte som har med sömnen att göra.
Det är nog ett av det svåraste att löftet att hålla.
Jag gillar att vara vaken på kvällen. Jag är mest aktiv under den tiden på dygnet.
Det är då jag har min inspiration och skaparlust.
Men tyvärr stämmer min dygnsrytm inte in på hur dagens samhälle ser ut.
Så när jag kommer igång på kvällen så är det egentligen snart dags att sova.
Jag har haft jobb där jag stigit upp väldigt tidigt men min kropp vill inte stiga upp då.
Det är väldigt jobbigt att ligga och titta upp i taket kl. två eller tre på natten.
Får jag väl sova efter min dygnsrytm sover jag mina åtta timmar utan problem.
Såvida jag inte blir väckt av maken som snarkar.
Så min utmaningen att komma i säng före tolv på natten kommer nog bli mitt svåraste nyårslöfte att hålla.
Jag tar tacksamt emot tips.
För kunde jag komma mig i säng och sova mina timmar,stället för att få en sömn på 5½- 6½ timme.
Då skulle jag nog rasa ytterligare i vikt.
:
/ Hella
:
:
Det går sakta med säkert framåt och jag känner mig väldigt glad att jag tagit tag i detta för det hjälper.
Jag börjar verkligen känna i kroppen att detta är rätt sätt för mig.
Första tecknet på att jag är på rätt väg fick jag igår när jag fick en hälsodryck som var sötad med fruktos. Det var så sött att jag faktiskt mådde illa. Jag ville knappt svälja det.
Jag har ju slutat med gluten och laktos för flera år sedan, men jag har ätit glutenfria alternativ.
Glutenfritt bröd innehåller bara en massa kolhydrater. Ris innehåller mycket kolhydrater.
Jag äter inte ris och ej heller kolhydratrik mat.
Men nu till mitt tredje nyårslöfte som har med sömnen att göra.
Det är nog ett av det svåraste att löftet att hålla.
Jag gillar att vara vaken på kvällen. Jag är mest aktiv under den tiden på dygnet.
Det är då jag har min inspiration och skaparlust.
Men tyvärr stämmer min dygnsrytm inte in på hur dagens samhälle ser ut.
Så när jag kommer igång på kvällen så är det egentligen snart dags att sova.
Jag har haft jobb där jag stigit upp väldigt tidigt men min kropp vill inte stiga upp då.
Det är väldigt jobbigt att ligga och titta upp i taket kl. två eller tre på natten.
Får jag väl sova efter min dygnsrytm sover jag mina åtta timmar utan problem.
Såvida jag inte blir väckt av maken som snarkar.
Så min utmaningen att komma i säng före tolv på natten kommer nog bli mitt svåraste nyårslöfte att hålla.
Jag tar tacksamt emot tips.
För kunde jag komma mig i säng och sova mina timmar,stället för att få en sömn på 5½- 6½ timme.
Då skulle jag nog rasa ytterligare i vikt.
:
/ Hella
:
:
onsdag 8 april 2015
Nyårslöften
Jag är inte den personen som brukar avge nyårslöften.
Inför 2015 så gjorde jag ett undantag.
Ett löfte jag lovade mig själv har jag redan berättat om.
Att börja dansa flamenco. Det går stapplande framåt och jag gör mig ingen brådska.
Jag förväntar mig inget under men jag kommer att fortsätta,
fast det är helt och hållet utanför min komfort zon.
Dessutom är det roligt att lära känna nya människor.
Det andra löftet.
Göra en ny fas i mitt liv och fasa ut allt som inte är bra för kroppen och själen.
Ta reda på vad som händer med den. Ge kroppen tid och omtanke.
Så efter trettonhelgen i år, tvingade jag min man att följa med på en viktresa och till ett bättre piggare liv. Hans krav var att aldrig behöva vara hungrig.
Han är aldrig hungrig numera.
Vi har börjat med en kost helt enligt LCHF.
Jag har läst spaltmeter med information och försöker hela tiden sätta mig in i det så mycket som möjligt.
Min kropp svarar bra på maten. Jag är heller aldrig hungrig. Mindre trött. Bättre i magen.
Inte ont i mina leder.
Sjukvården säger att det är farligt.
Men jag tänker ge det en chans. Om jag mår så här bra nu.
Hur kommer jag inte då må efter några månader till?
Min man har lyckats gå ner 10 kg redan. För mig går det långsammare, men jag är än så länge mest glad över hälsoeffekten och av att jag dessutom har fått en piggare man.
Jag orkar numera dansa mycket längre och jag känner mig inte som en urvriden disktrasa dagen efter.
Vad har jag att förlora? Jag menar, jag har ju så många matallergier hur som helst.
Så utesluter jag lite till för att må bättre, då tar jag den smällen.
För att inte tala om sjukvården med all dess förakt som de ger för LCHF.
Låt dem ta prover då. Inte mig emot.
Jag tål det.
Fler nyårslöften kommer, men det får räcka för idag.
Jag spar en del till längre fram.
/ Hella
:
:
Inför 2015 så gjorde jag ett undantag.
Ett löfte jag lovade mig själv har jag redan berättat om.
Att börja dansa flamenco. Det går stapplande framåt och jag gör mig ingen brådska.
Jag förväntar mig inget under men jag kommer att fortsätta,
fast det är helt och hållet utanför min komfort zon.
Dessutom är det roligt att lära känna nya människor.
Det andra löftet.
Göra en ny fas i mitt liv och fasa ut allt som inte är bra för kroppen och själen.
Ta reda på vad som händer med den. Ge kroppen tid och omtanke.
Så efter trettonhelgen i år, tvingade jag min man att följa med på en viktresa och till ett bättre piggare liv. Hans krav var att aldrig behöva vara hungrig.
Han är aldrig hungrig numera.
Vi har börjat med en kost helt enligt LCHF.
Jag har läst spaltmeter med information och försöker hela tiden sätta mig in i det så mycket som möjligt.
Min kropp svarar bra på maten. Jag är heller aldrig hungrig. Mindre trött. Bättre i magen.
Inte ont i mina leder.
Sjukvården säger att det är farligt.
Men jag tänker ge det en chans. Om jag mår så här bra nu.
Hur kommer jag inte då må efter några månader till?
Min man har lyckats gå ner 10 kg redan. För mig går det långsammare, men jag är än så länge mest glad över hälsoeffekten och av att jag dessutom har fått en piggare man.
Jag orkar numera dansa mycket längre och jag känner mig inte som en urvriden disktrasa dagen efter.
Vad har jag att förlora? Jag menar, jag har ju så många matallergier hur som helst.
Så utesluter jag lite till för att må bättre, då tar jag den smällen.
För att inte tala om sjukvården med all dess förakt som de ger för LCHF.
Låt dem ta prover då. Inte mig emot.
Jag tål det.
Fler nyårslöften kommer, men det får räcka för idag.
Jag spar en del till längre fram.
/ Hella
:
:
fredag 10 augusti 2012
Hjortron gör en lyrisk
Jag är så nöjd nu. Inte på något sätt självgod.
Det ligger inte i min natur som person.
Utan helt och hållet nöjd med livet som det är nu.
Alla årstider har sin tjusning och hösten har sin.
Jag tycker det är helt underbart att kliva runt i skogen och
plocka det naturen har att erbjuda.
För mig är det en känsla av jackpot. En otroligt fin gåva.
Det rensas och stoppas in i frysen.
Tages fram och syltas, torkas och steks.
Jag har varit lyrisk och lycklig.
Kan nämna några:
Min första Prince konsert.
Tågluffa i Europa.
Kubaresan med salsadans och salsakonserter som jag aldrig glömmer.
Mina förälskelser.
(För att nämna några.)
Men att hamna på en hjortronmyr och
plocka hjortron med båda händerna och
äta så att du storknar.
Det är de stunder som få är unnade.
Den stunden har jag aldrig upplevt tidigare.
Nu har jag och jag är lyrisk, lycklig och nöjd!
På med stövlarna och gå ut i vår fina natur.
Den väntar på dig.
:
Hella
:
Det ligger inte i min natur som person.
Utan helt och hållet nöjd med livet som det är nu.
Alla årstider har sin tjusning och hösten har sin.
Jag tycker det är helt underbart att kliva runt i skogen och
plocka det naturen har att erbjuda.
För mig är det en känsla av jackpot. En otroligt fin gåva.
Det rensas och stoppas in i frysen.
Tages fram och syltas, torkas och steks.
Jag har varit lyrisk och lycklig.
Kan nämna några:
Min första Prince konsert.
Tågluffa i Europa.
Kubaresan med salsadans och salsakonserter som jag aldrig glömmer.
Mina förälskelser.
(För att nämna några.)
Men att hamna på en hjortronmyr och
plocka hjortron med båda händerna och
äta så att du storknar.
Det är de stunder som få är unnade.
Den stunden har jag aldrig upplevt tidigare.
Nu har jag och jag är lyrisk, lycklig och nöjd!
På med stövlarna och gå ut i vår fina natur.
Den väntar på dig.
:
Hella
:
torsdag 22 april 2010
Något bra för en allergiker....
....som jag är.
Min man är den som till 80% handlar mat hemma hos oss. Har blivit så. Jag avskyr att gå på mataffärer.
Dessa produkter hittade min man på mataffären sist han handlade. Han hade gjort en gudomligt god skagenröra till jag kom hem från jobbet.
Det är kaviar gjort på tång.
Produkten heter ABBA Caviart finns både svart och röd tångrom.
Titta gärna på deras hemsida.
Det öppnar fler möjligheter till maträtter för mig.
Kan ju inte äta fisk eller inte då heller rom.
Är ju väldigt bra för miljön också.
Tur att det kommer nya produkter.
.
.
/H
.
.
Titta gärna på deras hemsida.
Det öppnar fler möjligheter till maträtter för mig.
Kan ju inte äta fisk eller inte då heller rom.
Är ju väldigt bra för miljön också.
Tur att det kommer nya produkter.
.
.
/H
..
tisdag 23 mars 2010
Om miljö- den inre miljön.
Varför har människor mer hälsoproblem idag?
En stor del i detta är maten vi stoppar i oss. Hur bra kan det vara för kroppen att äta alla dessa ingredienser som ska göra maten mer färgrann, klumpfri, raffinerat och piffad.
Jag tror att i det långa loppet måste vi se till att få i oss så basmat i magen. inga tillsatser onödan.
Vad gör det med vår kropp? Varför är vi så sjuka. Varför skyller de på stress?
Jag tror inte samhället var mindre stressigt förr än nu. Jag menar alla bekvämligheter har vi. Elektrisk spis, diskmaskin, tvättmaskin, färdigbakat, färdiglagat, färdigfryst....
Allt är klart. Du behöver inte mer än att ta dig till en affär och stoppa maten, eller annan vara, i en korg och gå till kassan för att betala.
Du behöver inte ploga, så frö, vattna, skörda, göra eld i spisen, hugga ved, stå vid en bäck och tvätta, väva tyg, sticka, virka, sy kläder för hand, passa dina egna barn, laga mat o.s.v.
Ingen behöver träffa varandra längre. Sitta vid datorn eller så underhåller TV:n dig. Bilen tar dig från punkt A till punkt B.
Sjukvården är i det närmaste gratis här i Sverige. Läkare är mer kunniga, forskningen går vidare.
MEN ÄNDÅ. Blir människor bara sjukare och sjukare.
Då är det något som är väldigt galet.
Den yttre miljön är inte bra. Men jag tror att vi måste börja inifrån. Inuti kroppen. Bort med alla kemikalier först och främst. Inget genmanipulerat.
Allt ska vara rent, inte besprutat med insektsgifter.
Då först kommer vi att börja må bra igen.
Jag längtar till den dagen kommer.
.
.
Äkta varaHeter en hemsida om hur det blandas friskt med allt möjligt konstigt i maten.
Läs och begrunda.
.
/H
:
tisdag 9 februari 2010
Inte så lyckad middag.
Igår hade min snälla make, som de flesta andra vardagar, lagat till en middag. Han kommer först hem från jobbet och får således se till att utfodra våra barn i rätt tid.
Han lagar god mat som vi andra berömmer med tillrop.
-Åh ,vad gott! -Det här måste vi göra om fler gånger. o.s.v
(Det är ju viktigt med uppmuntran.)
Men alla dagar kan det ju inte vara perfekt.
Det beror på basvarorna.
Som tex igår hittade han en bit segt älgkött.
Han gjorde en grönsaksgryta.
Jag sitter där och tuggar köttet i förtvivlan och funderar på vad som fattas i smak.
Då utbrister Y-dott:
- Det här gör vi inte om fler gånger, va?
Skrattet bara bubblar inom mig och jag tittar på min man som också kämpar för att hålla sig för skratt.Det hon sa, vad det jag precis tänkte själv.
Tillslut kan vi inte hålla oss längre utan alla börjar gapskratta.
.
/H
.
Han lagar god mat som vi andra berömmer med tillrop.
-Åh ,vad gott! -Det här måste vi göra om fler gånger. o.s.v
(Det är ju viktigt med uppmuntran.)
Men alla dagar kan det ju inte vara perfekt.
Det beror på basvarorna.
Som tex igår hittade han en bit segt älgkött.
Han gjorde en grönsaksgryta.
Jag sitter där och tuggar köttet i förtvivlan och funderar på vad som fattas i smak.
Då utbrister Y-dott:
- Det här gör vi inte om fler gånger, va?
Skrattet bara bubblar inom mig och jag tittar på min man som också kämpar för att hålla sig för skratt.Det hon sa, vad det jag precis tänkte själv.
Tillslut kan vi inte hålla oss längre utan alla börjar gapskratta.
.
/H
.
måndag 18 maj 2009
Helgen gick fort.
Helgen har gått fort. Alldeles för fort. Det var ju nyss fredag! Och nu är det söndag! Hur gick det till?
Vi försöker få hyfs på vår trädgård. Det har inte slagit ut så mycket blommor ännu. Men det är bara en tidsfråga. Idag jag sytt två fickor att hänga om halsen för utställare på mässor, i camo. Just orkar jag inte gå in på varför.
Sen var vi på storkonsum och köpte matjord en omgång med 8 säckar och sedan en omgång med 11 säckar för vi insåg att det inte skulle räcka. Kan tillägga att vi gjorde samma turné i fjol. Ungefär lika många säckar. Vi har sågat i vårt gamla äppelträd. Det ser inte klokt ut.Men det var nödvändigt för grenarna har gjort att trädet delat på sig.Det blir lite äpplen på det i alla fall. Nu ligger grenarna under äppelträdet. Får se när min make behagar hjälpa mig att frakta bort dom. .....
Vi är inte på långa vägar lika duktiga och proffsiga som en av våra grannar. Men vi lär oss.
Igår gick hela dan i ett huj. Hjälpte min mamma att sy fyra kjolar,enkla dock. Stickade lite på min sjal som jag inte vet hur det kommer att bli för slutresultat. Gör om ett mönster som egentligen är en poncho, men jag ville hellre ha en sjal.
Lagade mat och så var det melodifestivalen som dotter inte ville sitta och se ensam. Norge vann. Grattis Norge! Det var en bra scenshow och han var en lagom söt svärmorsdröm. Eller, hade jag varit några (många)år yngre och ogift,så varför inte? Men låten? Nja. Jag är väl inte så förtjust i fiolgnid.
Hur som helst så skulle promt den lilla madammen vara vaken och titta.OK det är ju lördag.
När klockan närmade sig elva så bad hon att få gå och sova. - snälla mamma kan du inte berätta för mig imorgon vem som vann? Jo, det lovade jag ,snäll som jag är.
Zappade över till filmen " Jackie Brown". En otroligt bra film och och otroligt bra soundtracks." Across 110th street" tex. Mycket bra låt.
Mycket bättre än Norges bidrag i melodifestivalen.
godnatt.
/H
Vi försöker få hyfs på vår trädgård. Det har inte slagit ut så mycket blommor ännu. Men det är bara en tidsfråga. Idag jag sytt två fickor att hänga om halsen för utställare på mässor, i camo. Just orkar jag inte gå in på varför.
Sen var vi på storkonsum och köpte matjord en omgång med 8 säckar och sedan en omgång med 11 säckar för vi insåg att det inte skulle räcka. Kan tillägga att vi gjorde samma turné i fjol. Ungefär lika många säckar. Vi har sågat i vårt gamla äppelträd. Det ser inte klokt ut.Men det var nödvändigt för grenarna har gjort att trädet delat på sig.Det blir lite äpplen på det i alla fall. Nu ligger grenarna under äppelträdet. Får se när min make behagar hjälpa mig att frakta bort dom. .....
Vi är inte på långa vägar lika duktiga och proffsiga som en av våra grannar. Men vi lär oss.
Igår gick hela dan i ett huj. Hjälpte min mamma att sy fyra kjolar,enkla dock. Stickade lite på min sjal som jag inte vet hur det kommer att bli för slutresultat. Gör om ett mönster som egentligen är en poncho, men jag ville hellre ha en sjal.
Jag stickar fel och det blir inte alls som jag tänkt mig.
Men färgen är fin. Det är ull och silke i garnet. Garnet har jag köpt på hemflit i Umeå.
Lagade mat och så var det melodifestivalen som dotter inte ville sitta och se ensam. Norge vann. Grattis Norge! Det var en bra scenshow och han var en lagom söt svärmorsdröm. Eller, hade jag varit några (många)år yngre och ogift,så varför inte? Men låten? Nja. Jag är väl inte så förtjust i fiolgnid.
Hur som helst så skulle promt den lilla madammen vara vaken och titta.OK det är ju lördag.
När klockan närmade sig elva så bad hon att få gå och sova. - snälla mamma kan du inte berätta för mig imorgon vem som vann? Jo, det lovade jag ,snäll som jag är.
Zappade över till filmen " Jackie Brown". En otroligt bra film och och otroligt bra soundtracks." Across 110th street" tex. Mycket bra låt.
Mycket bättre än Norges bidrag i melodifestivalen.
godnatt.
/H
lördag 16 maj 2009
Nya Bloggare.
Vad kommer att hända på denna blogg? Ja, det kan man undra. Vem kan intressera sig för vad vi har att skriva?
Vi är mor och dotter. Mor på 40+ och dotter 9år.
Vi har många intressen i familjen. först och främst så bloggar mamma om mat. Mycket beroende på att det finns en hel del allergier i familjen. Det efterlyses maträtter av vänner. Vad kan vi äta?Det kommer vi att skriva om.
Sen blir det en hel pyssel.Hur vi bor. I ett hus som är ett ständig renoveringsobjekt.Vi skulle verkligen behöva hjälp av ett gäng byggare och lite pengar för att få det färdigt någon gång. Det finns klart i huvudet ,slutresultatet dvs.
Sen dansas det i familjen. Salsa är en stor passion. Musik är ett annat stort intresse.
Vi kommer även att skriva om trädgård, mode, kläder och inredning.
/H och Y
Vi är mor och dotter. Mor på 40+ och dotter 9år.
Vi har många intressen i familjen. först och främst så bloggar mamma om mat. Mycket beroende på att det finns en hel del allergier i familjen. Det efterlyses maträtter av vänner. Vad kan vi äta?Det kommer vi att skriva om.
Sen blir det en hel pyssel.Hur vi bor. I ett hus som är ett ständig renoveringsobjekt.Vi skulle verkligen behöva hjälp av ett gäng byggare och lite pengar för att få det färdigt någon gång. Det finns klart i huvudet ,slutresultatet dvs.
Sen dansas det i familjen. Salsa är en stor passion. Musik är ett annat stort intresse.
Vi kommer även att skriva om trädgård, mode, kläder och inredning.
/H och Y
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)