Jag kan bara inte sluta dansa!

Att dansa är den bästa motionen för mig.
Jag får så häftiga endorfinkickar att jag kan leva på det flera dagar.
Nu dansar jag två gånger i veckan, men det blir alldeles för lite.
Jag försökte få min man att göra något tillsammans med mig så jag kapade ner min dansträning, 
men det har inte blivit av någon träning tillsammans, tyvärr.
Jag klättrar på väggarna om det inte blir någon träning. Jag går sönder i min själ.
Så nu kör vi ett danspass till.
Tyvärr hamnar det lite i obalans och det blir ingen vilodag emellan utan dagarna kommer att hänga ihop tre dagar i rad.
Jag får väl återhämta mig resten av dagarna.
På söndagar är jag hjälptränare på en salsakurs. jag kan dansa både som förare och följare. 3 timmar
Måndagar startar vi en grupp med tjejer och kör en Salsa Rueda der casino grupp.  1½ timme
Tisdagar så tränar jag flamenco. 2½ timme.
Apropå flamenco. Vad jag har lärt mig mycket. Det är en fantastisk dans och jag tycker att jag har utvecklat min koordination i både fötter och armar och mitt mål att våga visa mer uttryck i mina armar tycker jag har blivit bättre.
Jag utmanar mig. Låter det se löjligt ut. För att till slut sitta i muskelminnet.
Dessa lektioner gör att jag vågar prova och uttrycka mig i mina armar i annan dans.
Min hållnig har också förbättrats och det känns bra.

Ja, jag har glömt en sak. Hemma i köket blir det ibland sambaträning.
Jag kan bara inte sluta med det för det är en fantastisk dans.
En glad sensuell och rolig dans dessutom.

Här är en inspirationskälla: En Rueda de casino grupp från Kuba. Men Yanek Revilla.
Han är en otroligt duktig dansare och koreograf.
Det här är livet!

Lev väl och ha det gott.
/ Helén

Om mitt liv och till en bättre kopia av mig själv

Det är sant.
Kroppen är ett fantastisk instrument.
Jag har nu ätit LCHF kost i över två år och det händer nya saker hela tiden med min kropp.
Dessutom så har jag börjat fasa ut Levaxin och äter naturligt sköldkörtelhormon, B-vitaminer, tabletter som ökar saltsyran i magen ,zink, jod och selen, som jag köper hos en homeopat.
Allt detta på grund av min hypotyreos.
Jag har även minskat på mejerierna , men äter smör och ost.
Det här har gett resultat.
Jag har insett att Levaxinen kanske ökar T4 hormonerna i kroppen, men för övrigt har det bara gjort att jag har blivit stel i kroppen, trött och konstig.
Jag har trott att orsaken till min stelhet, beror på att jag blivit äldre,  men det har bara blivit bättre och bättre sedan jag minskat dosen av Levaxin och istället tar naturligt hormon. Vilken skillnad det är att dansa numera. Jag kan dessutom stretcha på ett helt annat sätt utan värk i kroppen och jag är mer rörlig. Jag har heller inte lika mycket hjärtklappning,
 på grund av att jag äter naturligt sköldkörtelhormon.
Alltså behöver jag inte ta någon blodtrycksmedicin.


Jag står fortfarande stilla på vågen, men kroppen har definitivt förändrats.
Jag som alltid haft smala ben och rak kroppsform med nästan inga höfter alls, har nu börjat få lite mer på låren och min midja har blivit smalare.

sheek kebab av älgfärs, blomkålsris,  lök-och kesosallad samt kryddig youghurt allt på LCHF vis

Maten jag äter omfördelar hud och fett och muskler på ett helt annat sätt.
Det syns inte på vågen men helt klart i spegeln.
Det är en kost som är bra för kroppen och helt klart det bästa sättet att äta.
Så många fantastiska hälsovinster det blir.
Många tror det är humbug. Men jag bland många som börjat med denna livsstil kan intyga samma sak. Jag är ett levande exempel på att det fungerar.
Man äter också ren mat och det är  ekologiskt i allt som går att köpa så. Köttet är från vilda djur och ekologiska gårdar. Gärna närproducerat.
Maten lagar vi från grunden med smör och kokosfett. Jag är mer och mer övertygad om att mättat fett är det kroppen ska ha och inte fleromättat förutom olivolja. Martina Johansson.se har ett bra inlägg på sin blogg om det.
Anledningen är ju ganska enkel. Våra kroppar är skapta av just mättat fett och det klarar kroppen bättre att ta hand om. Jag är ännu mer övertygad numera då jag tog fram gamla flaskor med naturkosmetik gjorda av vegetabiliska oljor. Oljorna var sega och klibbiga och går inte att tvätta bort från flaskor och burkar. Tänk hur sådan olja blir i våra blodkärl? Den som sparat ett gammalt paket med smör vet hur det blir. Det luktar inte gott, men konsistensen är den samma.
 Det gäller även ister och kokosolja och koksfett.

Jag förundras varje dag över de positiva förändringar som sker i kroppen nu när den håller på att läka.
Allt positivt som många fler skulle kunna känna om de bytte sin mat till det vi är skapta att äta.

Ha hälsan och må gott
Helén

Nya utmaningar år 2017?

Då har ytterligare ett år gått och en del av mina nyårslöften för 2016 genomförde jag faktiskt.
Bland annat att bli snällare med mig själv och min kropp. Det har jag blivit.
Istället för att stressa och träna som en galning har jag taggat ner en smula.
Jag sover bättre och bättre. 
Jag har börjat äta naturligt sköldkörtelmedicin och känner mig mycket bättre.
Jag äter LCHF och firar denna trettonhelg 2 år med denna kost. Det tänker jag och min man fortsätta med även detta år men jag kommer att utesluta mejerier i möjligaste mån. Försöka få i mig lite mer fett. Dels för att jag är laktosintolerant och sen för att mjölkprodukter är en inflammatorisk kost.
Jag planerar alltså att bli ännu snällare med mig själv.

På jobbet har vi gjort en massa förbättringar 2016 för att rationalisera vissa moment med reparationerna genom att förbättrat maskiner och verktyg för att kunna göra ett bra jobb, fast lite snabbare.
Under 2017 kommer vi att göra fler förbättringar, men jag återkommer om det längre fram.

Havanna, Kuba

Jag reste till Kuba 2016 och hamnade mitt i landssorgen av Fidel Castros död. Ingen musik, ingen dans och ingen fest. Det var i och för sig tredje gången jag var där och  det var en märklig känsla att denna gång, inte kunna njuta av dans och musik i nio dagar. Jag har dessutom upplevt det riktiga Kuba. Bland vanliga människor och deras religion Yoruba eller Santerian som det också kan heta. Jag bodde hos en familj och inte på hotell eller Casa de Particular. Det kommer att bli ett eget inlägg om det så småningom.
Spännande allt jag har upplevt och intressant, samtidigt sorgligt.

Jag gjorde en massa upptäckter om mig själv under 2016 och under tiden på Kuba lade jag fram strategier för mitt fortsatta leverne. För där fanns mycket tid att tänka. Jag upptäckte också hur slut jag var och att jag behövde verkligen den semestern. När det gäller LCHF så var det svårt att hålla sig till strikt LCHFkost. Där finns inte så mycket mat att köpa och den mat som finns är jättedyr, även för oss turister.
Jag tappade vikt där på Kuba, men den åt jag upp under julhelgen igen.
Vi firade jul i södra Sverige och för första gången på många år julpyntade vi inte här hemma och inte lagade vi någon julmat hemma heller.
Dagarna var lugna och jag besökte Borås Textilmuseum och en massa loppisar. Det blev några fynd.
Vi besökte även ett äldre par som hade en syateljé och köpte lite kläder samt maken beställde en kostym i siden/ull.
Där nere i Boråstrakten, fick jag chans att ytterligare återhämta mig.

Nu ska det bli skönt att sätta igång att arbeta igen och jag ser fram emot de förändringar vi kommer att göra i vår urverkstad. Jag trivs med mitt jobb och kan vi förbättra arbetsmiljön ytterligare så är det ett stort plus.

Jag pratade om att börja träna på gym 2016. Nu 2017 blir det av och det ska bli trevligt för jag får sällskap av min man. Vi har bestämt oss för att försöka göra gemensamma aktiviteter som stärker vårt förhållande och våra kroppar. Det ser jag fram emot.
Jag och min  har än en gång tagit tag i mitt syrum och försöker än en gång göra det lite trevligare att vistas i. Vi håller även på att fixa gästrummet.
Jag kommer att fortsätta dansa flamenco och jag kommer att fortsätta sjunga i kör.
Salsadans och dans överhuvudtaget ligger närmast mitt hjärta och det kommer jag att fortsätta med.
Nya ideér tar form och de vill jag prova att utveckla i år.

Dessa saker gör mig gott och det är det som jag kommer att fokusera på detta år.
Allt som gör mig och min familj gott är mitt måtto.

Ha hälsan och må väl.
Helén

Mitt år bettendemedicin är snart över, LCHF halleluja!

Måste bara få skriva av mig lite.
Jag är både upprörd och lättad. 
Snart har ett år passerat på beteendemedicin närmare bestämt är det precis två veckor kvar.
Det har varit både jobbigt och nyttigt.
Det flesta av gångerna under det här året, har jag gått därifrån och varit ganska irriterad rent mått dåligt kroppsligt.
Men idag så gick jag med mycket lätta steg ut genom dörren. Som en känsla av att vara fri.
Jag hade bestämt mig för att säga min menig.Vara ärlig mot mig själv.
Enskilda samtal. Fyra stycken och totalt två timmar och där fanns ingen chans att avfärda mig.
Göra upp eller slut med vetenskapen. Tänkte först ge payback men gav feedback istället.
Tänkte lite som Jesus där. Förlåta och ha förståelse. 

Här kommer fördelar och nackdelar.

Om vi börjar med fördelarna:
Jag har fått göra tester. Kondition och blodprover. Så jag vet lite mer hur min kropp fungerar.
Stresshanteringen har hjälpt mig.
Föredrag om olika ämnen. Både intressant och irrterande.
Mindfullness betyder mycket för oss människor. Men man kan göra det på olika sätt.
Att träna regelbundet. Men den biten gjorde jag redan innan.
Att bearbeta min sömn. Idag sover jag fler timmar per natt och jag testar olika saker och rutiner för att sova ännu bättre.
Bearbetat det som sagts och grottat in mig i ännu mer information.
Funderat, selekterat, agerat, kommit till insikt, ändrat vanor och fått nya.
Hållit fast vid min tro på LCHF, trots att det inte var populärt.

Då kommer vi till nackdelarna:
-Att vara en outsider i en gemenskap är aldrig bra. Det fungerar dåligt. Min LCHF:kost var verkligen inte välkommen. Det accepterades inte trots att de sa det var ok från början.
- Att få kemikalier i kroppen som man inte bett om. Något så oskyldigt som antabus eller bantningsmedel eller psykofarmaka, eller vad det nu kan vara, men ändå. Måste man inte be om patientens tillstånd för sånt? Kan man anmäla sånt? Allt som hände var en ännu mer taskig mage, sura uppstötningar, illamående och konstiga känslomässiga berg- och dalbanor i kroppen. Jag började googla om reaktioner på allt möjligt. Jag blev rädd. Så här har jag aldrig känt förut. Vad händer med min kropp? Tänkte att det var något bantningsmedel mot fett, kanske, eller kanske då något annat eller glädjepiller? Jag slutade dricka det konstigt smakande kaffet på fikarasten, tog lite av fikat som ändå smakade väldigt konstigt. Som tvål i munnen med en besk eftersmak på allt.
 Allt är preparerat! Fy på er, Beteendemedicin!! Jag lutar åt antabus. Läser man om hur det ska intas stämmer det att man ska ta en ny dos om två veckor för att få sk.full effekt. Alltså, du ska må dåligt av att dricka alkohol. Men det kan ge biverkningar även om man inte dricker alkohol. Det är ett rätt så nasty preparat. Varsågod och gå in och läs om det. Jag blir bara ännu mer upprörd när jag tänker på det. Sånt här gör att man tappar tilltro till sjukvården. Jag mår illa ikväll av det lilla fikat jag tog. Magen är i uppror och svullen. Jag har huvudvärk och har ont i kroppen speciellt i nacken.  Så har jag reagerat varje gång jag varit där. Den detaljen tog jag inte upp idag. Tänkte testa en sista gång för att se hur jag reagerade på maten. Nu vet jag säkert. Såg fler som slutade fika under året som gått och inte heller tog vatten ur vattenkannorna som ställdes fram, såg att de också visste. Vet ni varför vi tjockisar får antabus? Jo, för att vi har dåliga levervärden. De tror att vi super oss tjocka. Så jävla dumt tänker dom. Antingen går man ett program för vänja sig av alkohol eller så går du ett program för hälsan och gå ner i vikt. Inte både och. Framförallt så ska man vara ärlig!
- Jag har problem att sitta i en grupp och berätta om mig själv. Ännu svårare är det när man är en doer. Vill hjälpa och ge råd. Att sitta tyst och lyssna på medmänniskor som säger exakt samma saker varje gång vi träffas i ett helt år, gör mig väldigt less, nä ledsen,och frustrerad. De försöker, men inget händer. Gnäll inte, gör något åt det då! Tänker ju då förstås jag som inte nöjer mig med att sitta och vänta på att något ska hända. Men så försöker jag tänka att de har inte fått rätt verktyg och följer de råd eller inte följer alls som föreskrivits enligt vetenskapen. Jag har ingen rätt att döma dem.


Som jag skrev för ett år sedan, alltid lär man sig någonting och i det stora hela har det hjälp mig på min resa mot ett hälsosammare liv. Någon mening är det med allt och en till i gruppen började med LCHF kost och har rasat i vikt. Denne ser ut att må mycket bättre och där finns glädje och liv i blicken.

Äpplen från vårt äppelträd. En gammal äppelsort från 30-talet.

Troligen är trädet lika gammalt som huset.

Men, kan någon förklara för mig sambandet? Jag tränar lika mycket som för ett år sedan, ändå har min lungkapacitet ökat avsevärt och även konditionen så idag ligger jag på normalvärden på gränsen till över.
Jag är väldigt glad för det och vill ju förstås lovprisa LCHF kosten. Men beror det enbart på det?
Har någon en vettig förklaring tar jag tacksamt emot det.

Lite längre fram ska jag berätta om min nya leksak som jag köpt.
Mitt Smartband som har hjälp mig ännu mer att förstå min kropp.

Ha hälsan och må gott.

/ Helén

Saker att se fram emot

Så har det då gått en lång tid innan jag kommit mig för att uppdatera. Livet går sin gilla gång.
Jag har upptäckt att det är enklare att lägga ut en bild och skriva en rad på instagram. @diddelden
Vill man följa mig där så går det bra. Där lägger jag ut mer frekvent vad som händer i mitt liv.
Sommaren är snart slut och höstens aktiviteter börjar komma igång.

Här är en to-do-lista:

Fortsätta äta LCHF. Dock med mindre mejerier eftersom jag faktiskt är laktosintolerant och tanken är att fasa ut det helt. Jag har inte fått med min man på banan ännu. Men jag smyger i kokosgrädde i maten så snart jag kan utan att det stör hans smaklökar. Jag har även upptäckt att jag äter för lite proteiner och för lite fett. Hur svårt kan det vara att lära om hjärnan? Det är så djupt inpräntat i min min hjärnbalk att ta små portioner och att inte överäta. Problemet när man gör så här är att kroppen tror att det är svält i stället. Den lagrar allt den kan få. Jag försöker få bukt på min metabolism helt enkelt. Men enkelt är det inte.
Dansa mig glad. Det finns inget bättre för mig att fylla på endorfiner och den bästa motionen man kan få. Jag kan tänka mig att om man är mycket ensam och inte har någon att hålla om, är pardans definitivt ett bra botemedel mot sådant. I höst blir det flamencodans, kubanska danser - salsa, son, rumba, cha cha cha,  mosambiqe, pilon, afrocuban, reggaeton och konga. Lägg där till, bachata, kizomba, Argentinsk tango, samba och west coast swing. Till hösten kommer jag även att lära mig bugga, den modernare varianten. Jag kan bara den äldre varianten.

Här är en workshop som jag är med och arrangerar en gång i månaden. Är du i krokarna runt Umeå med omnejd, så kom förbi vettja.

Träna styrka. Till hösten kommer jag även att tillbringa en del tid på gymmet. Jag måste bygga upp min styrka. En sak jag ska jobba på är min disastas, om den går att rädda efter två graviditeter och övervikt. Försöka reparera mina inre magmuskler varsamt. Jag kommer även att köpa mig en smartwatch och abhealer eller någon bra korsett för träning och för att jag ska träna rätt.
Renovera huset. Vi har några projekt som måste bli färdigt såsom den inglasade verandan vilket vi jobbar på nu. Sen är det SPA:et i källaren som behöver bli färdigt och trapphuset. Drömmen är även att fräscha upp köket. Renovera det varsamt och höja taket till ursprungshöjden.
Sen har jag mitt hemliga projekt som jag jobbar på. Det är något som jag drömt att göra ända sen jag började min yrkeskarriär som urmakare. Jag vill, utöver mitt hemliga projekt, dessutom visa för de som inte har en susning, att mitt yrke är väldigt avancerat och att vi jobbar med mikromekanik. Vi är alltså finmekaniker på mikronivå.Vi kan behärska alla verktyg och maskiner en finmekaniker kan hantera samt alla verktyg och maskiner som en urmakare hanterar. Det handlar om hundradelar, elektronik, lösa problem, felsöka, tillverka reservdelar, göra ritningar, material kunskap, räkna och  tillverka verktyg.  Man måste veta urens historia, dess olika uppbyggnad och hantera stora som små klockor. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag lär mig något nytt varje dag. Efter 30 år blir aldrig jobbet monotont, snarare tvärtom. Det blir bara mer och mer intressant.
Ta hand om min kropp och själ Träningen, sömnen, LCHF, läka min kropp med naturläkemedel. Egenvård helt enkelt. Jag kommer att skriva lite vad jag kommer att göra. Jag har påbörjat att fasa ut människor som är energitjuvar och jag har fasat in människor som jag saknat i mitt liv. Det har gjort gott för själen. Jag har även lärt mig att begränsa mina åtaganden, en svår bit. Ta hand om min familj.
Även min stress som jag faktiskt blivit bättre på att hantera.
Jag har bokat en resa i höst i mörkaste november reser jag för tredje gången i mitt liv till Kuba. Det ser jag verkligen fram emot. Dansa, musiken, sola, vila och umgås med människor jag trivs med i tre veckor.

Det här var en liten del av vad som händer i höst.

Ha hälsan och må gott.

Helén

Vårens aktiviteter

Man blir så glad och inspirerad när våren börjar nalkas och energin är på topp.
Jag blir också så glad att jag fann LCHF som nu har blivit min nya livsstil.
Det har blivit så många positiva effekter på min kropp och en bonus är min viktnedgång.
Men för övrigt så märker jag att min ork att röra på mig börjar komma tillbaka.
Vad sägs att en söndag dansa intensivt i 4½ timme med dans?
Hade detta varit för ett år sedan så hade jag knappt orkat ta mig upp ur sängen dagen efter
och värk i kroppen och trött som bara den.
Men den här träningen gav mig istället träningsvärk och ny energi. Det blev roligt igen.
Detta bådar gott inför detta årets planer på träningsfronten.
Jag har långsam viktnedgång och det vet jag att så fungerar min kropp.
Det går väldigt långsamt. Vet inte hur mycket min hypotyreos som orsakar detta.
Skulle vara intressant att veta. En dag har jag kanske svaret på den gåtan.
Sjukvården är inte mycket till hjälp när det gäller den biten. Skulle hemskt gärna vilja prova amour thyroid. Naturlig thyroid. Men detta måste man söka licens på i Sverige för att använda vilket inte läkare är så pigg på att göra därför att medicinen är för dyr.
Men jag hoppas på att min komplettering med styrketräning ska öka förbränningen i kroppen och skynda på min viktnedgång ytterligare.

Jag älskar att utmana mig själv och vidga mina vyer. Så i vår har jag anmält mig till en kurs i körsång. Jag har alltid tyckt om att sjunga, men alltid varit för blyg. Nu så här på äldre dar tar jag mig i kragen och gör slag i saken. Jag har tyckt att min röst inte hållit på senare år och varit skrovlig. Men numera har det hänt något och jag känner mig säkrare. Så därför vågar jag nu ta steget att testa detta.

Sen har jag mina projekt på mitt arbete som är så kul att jobba med.
Det är lite hemligt fortfarande men när rätt tid kommer, ska jag berätta.
Så mycket kan jag berätta att projektet har medfört att jag får sätta mig in i ny teknik.
Mycket intressant och mycket roligt då jag gör detta tillsammans med min man.

/ Helén

Nytt år och nya mål 2016

Så är nu jul och nyår avklarad. Det är snart slut på en härlig ledighet som omfattats av att umgås med familjen och laddat batterierna. Känns nästan gruvsamt att börja jobba igen.

Det har blivit en del smårenoveringar gjorda på huset under julledigheten. Bland annat så är nu vår balkong ett minne blott. Det är nu fönster insatta och träpanelen är skruvad på plats på utsidan.
Insidan kommer att bli varmbonad vad det lider.  Man märker redan nu, trots att all isolering inte är på plats, att det drar mindre kallt på golven inomhus. Just idag blåser det dessutom rejält ute.
 Det som fattas är hängränna och fönsterbleck på utsidan. När det är gjort kan vi tillfälligt ta bort byggställningen. Sommarens projekt blir sen att måla allt. 

I källarens SPA har det hänt en del också. Det har kommit upp lister, en inköpt spegel, en del småfix och en dörr till ett blivande toalettrum är uppsatt. Förhoppningsvis så ska resten bli färdigt i år. Jag längtar så, för jag har köpt så mycket roliga inredningsdetaljer som jag bara väntar på att få ställa på plats. Dessutom har jag många roliga saker som jag hittat bland pappas sparade skatter som jag vill ställa fram.

Sen har även döttrarna startat ett projekt med att riva bort en ful militärgrön filtmatta i trappan, i trapphuset och börjat att slipa den. 

Jag har förstås nya nyårslöften på gång men det känns väldigt bra att summera eller göra bokslut, kan man kanske säga, på vad som har hänt och på de mål och planer jag satte mig för att göra år 2015.

För min del så är det kosten som har varit en otroligt bra beslut. Jag har sakta men säkert börja krypa ner i vikt och det är fantastiskt skönt att de kilona är borta. Vågen rörde sig varken uppåt eller nedåt under julledigheten, vilket också känns bra. Jag har kontroll på mitt ätande,men för den skull unnar jag mig av det goda. Jag har nu stått på en platå ett bra tag men det kommer nog igång igen under detta år. Jag har forskat i lite varför och fått lite små tips på att få igång förbränningen igen.
Den verkliga bonusen dock är hälsan som blivit betydligt bättre av LCHF.

Jag startade dansa Flamenco 2015, förra våren, men vår lärare var tvungen att ta en paus, så under hösten var där inte någon flamencodans alls. Det jag däremot började ta kurser i var Kizomba. Väldigt snarlikt Argentinsk tango som jag dansar sen tidigare. Jag får träna mig att vara väldigt nära människor även i denna dans. Det är ett bra sätt att tänja på sina gränser och minska sin bubbla. För varje år jag dansar, minskar min bubbla, avståndet, närheten av vad man kan tänka sig vara en främmande människa. Jag har alltid  tyckt om att kramas med mina vänner och familj , framförallt mina barn, numera så tycker jag det är härligt att kunna bjuda på en kram till en främmande person som behöver det.
Jag skulle vilja se att fler lärde sig att dansa. Man får ett helt annat sätt att vara och bete sig i kontakten med människor.  Tänk dessa trasiga ensamma själar som måste förstöra för andra. Sorgligaste som kunde hända i vårt land 2015 är just grundat i detta. Där skulle bli mindre av den varan och mer förståelse om fler satte på sig dansskor och tog sig ut på dansgolvet. Framförallt så skulle de må mycket bättre själva och mår man bättre så har man varken tid eller lust att tycka illa om eller göra illa sin nästa.
Dessa trasiga människor skulle få goda endorfinkickar och det i sin tur startar igång systemet i kroppen som gör att de skulle må bra både i knoppen och kroppen. Just för att du berör och berörs av en främmande människa i musiken och dansens underbara värld. Låter kanske i överkant klichéartat.
 Låt gå för det. Det är fortfarande helt och hållet sant och det fungerar.
Jag hade lovat mig själv att under 2015 inte umgås med människor som är energitjuvar och ge mer kvalitativ tid till de som förtjänar det och det har jag också hållit.
Det jag också lovade mig själv var att minska på en del uppdrag som jag ansvarat för. Uppdrag som jag gjort av glädje.När detta inte uppskattats blir det onödigt arbete och själsligt uttömmande. Det är inte värt det. Bort med sånt.
Vi skaffade oss en liten jämthundshanne som charmar oss alla i familjen. En riktig liten hjärteknipare och han kommer att bli en bra promenadkompis när han blivit lite större.

Under detta år väntar spännande projekt både i arbetet och på fritiden.
Mina mål i år är:
-Att gå ner ytterligare i vikt och må bättre.
-Få bukt med sömnen så att jag sover fler timmar per natt. Fortfarande det som kommer att vara svårast att genomföra.
-Fortsätta även detta år att sortera och ordna i mitt liv så där blir mindre stressmoment på jobbet och på hemmaplan.
-Utöka min träning med något nytt och det ska innefatta något som bygger upp styrkan i kroppen.
- Göra slag i saken och förverkliga mina drömmar. (Som än så länge få bli mina innersta tankar då rätt tid kommer, kommer jag att berätta.)
- Sy och handarbeta mera. Göra klar något UFO. Vilket betyder att mitt arbetsrum måste bli färdigstädat så jag kan vistas i rummet.
- Dansa så mycket jag orkar. För dansen gör att jag mår bäst.

God fortsättning på det nya året bloggläsare.

/ Helén

Snart ett år med LCHF och många år med eko-tänk.

Idag firar jag 11 kilo -lättare -dagen.
Min resa går väldigt långsamt, i förhållande till min man som gått ner 20kg, men det går åt rätt håll.
Jag räknar inte kalorier, utan undviker kolhydrater och socker.
Jag fryser inte och jag är aldrig hungrig.
Nästa steg är nu sömnen och stressen som jag måste få bukt med.
Men jag har en plan för det också.
Jag har på senaste tiden läst en blogg med en kvinna som heter Martina Johansson.
Hon har skrivit flera böcker och skriver om mycket intressanta saker.
Jag har på hennes hemsida läst ett tips om en aminosyra som heter L- glycin.
Den ska man ta innan sänggåendet och den gör så att man slappnar av och sover gott på natten.
Jag har beställt  L-gycin som jag hoppas ska hjälpa mig. Det bör dimpa ner i brevlådan inom de närmaste dagarna.
Aminosyra gör att man blir trött  i kroppen på kvällen och jobbar på med tillväxthormonet under natten, sänker kortisolet( stresshormon) och så ger det även andra hälsoeffekter.
Jag har aldrig varit för varken starka värktabletter eller sömntabletter så det ska bli spännande att testa detta naturliga preparat.
Jag är väldigt intresserad av allt med naturliga ämnen och
växter allt det som gör att man mår bra som människa.
Efter snart ett år med LCHF håller min mage och tarmflora sakta men säkert läka ihop.
Jag har betydligt mindre smärtor numera och det känns otroligt härligt.
Jag hoppas fler kommer att förstå innebörden med vad kost kan göra underverk på en inifrån söndervärkt skadad kropp.

Staty av Hildegard av Bingen

Sen har vi eko-tänk och vi köper ekologisk mat så mycket det bara går.
Jag betalar hellre några kronor extra för bättre smakrik mat.
Vi plockar bär och svamp i naturen.
Jag odlar växter i trädgården och köper närproducerat.
Mannen jagar, så där finns alltid kött av vilt i frysen.
Jag tillverkar egen naturkosmetik och gör bl.a.eget te av torkade växter som finns helt gratis i naturen.
En stor förebild för mig är Hildegard av Bingen. Som jag tidigare har läst mycket om.
Jag besökte i våras museet med en utställning om henne i hennes hemstad, Bingen au Rehn.
Hon var mycket intresserad av läkeväxter, kroppslig och psykisk ohälsa och så förstås andlighet och sina syner eftersom hon var en nunna.
Hon skrev flera böcker bl.a. om just läkeväxter och hur du ska sköta din kost.
Hon hade ett fascinerande liv och hann göra mycket gott under sina levnadsår på 1100-talet.
Det är väldigt inspirerande.
Dessutom så var min pappas farmor, Klara,
läkekunnig så hon är också en stor inspirationskälla för mig.
Tyvärr så efterlämnade hon, vad jag vet, inga anteckningar.
Det skulle jag tyckt varit väldigt roligt att läsa. 
Vem vet, kanske är det hon som hjälper mig med mina recept jag hittar på.
Jag ska försöka ta reda på lite mer om henne om det går.

/ Helén

Mina nya livsstil

Förra veckan var jag på besök på beteendemedicin igen.
Där sitter jag och måste överväga om det dom säger är rätt eller fel för mig.
T.ex. Fett, fibrer, frukt, kött och fisk, socker och grönsaker, baljväxter.
En annan sak är tankarna om hungern.

Om vi börjar med fett enligt tallriksmodellen, vetenskapen. Så är det väldigt lite fett som gäller och endast från växtriket. LCHF är det tvärtom. Rikligt med fett. Mejerismör, feta mejeriprodukter , fett på kött och gärna kokosfett. Personligen så är jag laktosintolerant och är försiktig med alla mejeriprodukter, även laktosfria förutom smör.
Jag fryser aldrig längre eller åtminstone väldigt lite. På beteendemedicin går de smala kvinnorna med sjalar och koftor (våra föreläsare), även de överviktiga deltagarna, för de fryser eftersom måltiderna knappt innehåller något fett alls.

Ostchips

Fibrer ska man äta mycket av säger "vetenskapen".
Jag slutade med gluten för många år sedan och gick då över till glutenfritt.
 Glutenfriaprodukter är en hel hög med kolhydrater.
Jag har en annan erfarenhet av fibrer från spannmål.
Den stannar magen istället för att hålla igång den.
Numera har jag mycket mindre problem ibland nästan inget alls.
 Jag tror dock att det tar tid för min skadade tarm att läka helt.
Frukt ska man äta mycket av säger "Vetenskapen".
 Frukt är socker och främst vi kvinnor äter mycket frukt.
Det räcker gott och väl med grönsaker för att få i sig tillräckligt med vitaminer.
Högst lite bär går bra.
Dock triggar det bara igång sötsuget som man vill dämpa, i alla fall för mig.
Kött enligt "vetenskapen": Man ska bara äta vitt kött och mycket fisk.
Ja, där funkar det inte alls för mig. Jag tål inte fisk och jag kan inte äta kyckling.
 Ägg kan jag äta i väldigt liten mängd. Jag äter mycket rött kött och det i form av vilt. Jag läste mig till nu alldeles nyss på en blogg, i vilt kött finns omega 3. Det finns förstås i vilt fångad fisk också. Men väldigt lite i allt annat kött såvida inte djuren betar största delen utomhus.
 Sånt låter bra för mig som i princip bara äter vilt kött.
Rent socker är inte bra vare sig för "vetenskapen" eller LCHF. Men "vetenskapen" talar aldrig om dolt socker som finns i mat i form av kolhydrater som omvandlas till socker i kroppen.
Grönsaker är bra för alla men bara ovanjord grönsaker för LCHF:are. Där är mycket kolhydrater i morötter t.ex.
Baljväxter är bra säger "vetenskapen" men det är också dolda kolhydrater.

Så har vi det här med hungern. Enligt "vetenskapen" så är det ok att vara hungrig.
t.ex.Socker triggar hungern.
Men jag tror det är ungefär som med smärta. Är du hungrig så stressar du din kropp och den vill äta mer mat för att lagra. (Man har ju ont i magen när man är hungrig.) Är du mätt är kroppen lugn och du känner inget sug mellan måltiderna efter mat. Precis som med smärtan. Man har kommit fram till att har man inte ont, är man inte stressad, t.ex. vid en operation, återhämtar man sig snabbare med smärtlindring och blir frisk fortare. Rätt mat ger smärtlindring.

Jag kan konstatera att för mig är det väldigt svårt att sitta tyst och lyssna på "vetenskapens" råd.
Jag kan dock inte sticka upp mot de bättre vetande. Jag har ju bara min egen erfarenhet och det som sägs på bloggar med erfarenhet av LCHF som för övrigt är oseriösa enligt "vetenskapen".
När ett år har gått med LCHF så kommer jag att bryta tystnaden.
Jag förstår inte varför jag utsätter mig för den här resan på beteendemedicin?
Varför tackade jag inte nej och tuffade på med LCHF som jag redan hade börjat med?
Jag resonerar så att allt har en mening och det här är väl något jag måste gå igenom helt enkelt.
Svaret kommer nog så småningom.
Under tiden så lyssnar jag till två världar när det gäller kosten.
Men äter bara ur den ena världen.

/ Helén
:
:
:

Viktresa pågår mot ett lättare liv

Sakta men säkert går jag ner i vikt. Det tar tid och jag måste hela tiden ha en strikt LCHF diet.
Inte blir det bättre av min hypotyreos som jag medicineras för och Levaxin är ingen en bra medicin.
Jag kan inte åka ut på något sidospår alls och jag måste tänka mer fett hela tiden för jag äter troligen alldeles för lite fett. Jag hamnar lätt i tankarna med vanligt kost och diettänk. Tallriksmodellen á la  sjukvården och fettskrämd sitter långt in i märgen och är så fel.
Jag skrev in mig på beteendemedicin nu i höst. Jag har skrivit om detta tidigare. Man får hjälp med all möjlig peppning, såsom stresshantering, sömn, motion och kost. Det sistnämnda rådet som sjukvården ger följer jag inte alls utan håller mig till min LCHF. Jag måste varje gång vi har haft träffar lusläsa om hälsoeffekter av LCHF- kost och lyssna på min egen kropp som svarar så bra på detta.

Det där med sömn och stress är något som jag måste ta tag i.
Jag har alltid intalat mig själv att positiv stress är bra för kroppen och negativ stress är inte bra.
Men nu så har jag fått lära mig att all stress påverkar kroppen negativt i längden.
Jag får alltså träna mig på att inte göra något. Hur svårt är inte det  när man har eget företag, engagerad i föreningar, hus och familj med barn?

Jag har haft en väldigt stressande situation under en tvåårs period och det var inte förrän i januari i år som allt började lugna ner sig och även då jag la om min kost till LCHF. Allt blev mer hanterbart och överblickbart. Jag förstod att jag varit med om något tufft och jobbigt. När man är mitt upp i det tänker man inte så mycket utan bara kämpar på.
En sak är säker, där finns människor som är elaka och hänsynslösa och att bli utsatt för detta är som att vara i ett krig eller bli jagad som ett djur. Jag är glad att jag är så pass stark och positiv person att jag kan reparera mig själv, kliva upp och gå vidare. Det är inget som knäckt mig utan gjort mig ännu mer beslutsam. Man blir en erfarenhet rikare och starkare av detta. Jag är också glad att jag har en familj som stöttar mig. Man tar också lärdom och kan hantera situationer mycket lättare när man ser tendenser komma igen. Inget ont som har något gott med sig.

Sömnen är också något jag måste lära mig att sköta bättre. Jag sover på tok för lite timmar per natt och jag vill inte lägga mig på kvällen då jag är som mest aktiv och produktiv.
Tyvärr så är det nog så att jag får acceptera att jag är sån. Jag tror inte på att man kan lära om en sådan sak efter 50 år. Tro mig, jag har försökt.
Det jag kan göra är att se till att få sova mina timmar ändå på något sätt. Min kropp har vants sig vid att få lite sömn, men det är inte bra för vikten alls. Alltså fler timmar och god kvalité på sömnen behövs.

Där finns fyra saker som är viktig för mig när det gäller min kropp:
- Att inte behöva vara hungrig.
- Att inte behöva frysa.
- Att inte behöva ha ont i magen och värk i kroppen.
- Att inte behöva vara trött.

Av LCHF- mat så hjälper det mig med tre av fyra av dessa saker och som jag mår bättre av. Hungern, att frysa, värk i kroppen och mindre ont i magen.

Sömnen är den process som jag jobbar på och kommer att berätta längre fram om och vad mina tankar och åtgärder är om det.
Stressen lika så.( Fast jag inte tycker att jag stressar.) Där försöker jag också förbättra mig. Återkommer om detta också.

Motionen är då en sak som jag redan håller på med. Men som jag måste knäcka en nöt för att komma på vad som gör att jag alltid blir så kroppsligt dålig dagen efter en träning. OCH NEJ detta har inget att göra med LCHF överhuvudtaget. Detta har pågått i många år då jag var betydligt smalare och jag har snarare tvärtom blivit bättre med den kost jag äter nu. Jag skyndar långsamt.
Jag älskar att träna och hoppas att jag en gång kan återgå till min forna glans.
Men jag inser att det kommer att ta tid.
Detta kommer inte att bli någon Quickfix.

Kram
Helén

Hektiska dagar innan semestern

Det är alltid mycket att göra innan semestern.
Man vill gärna jobba ikapp allt och lämna ut så många färdiga jobb som möjligt.
Just nu åker jag på jobbet tidigt på morgonen och kommer hem sent på kvällen.
Fast än man är trött som bara den, går det ovanligt lätt att jobba.
Dels så tycker jag hemskt mycket om mitt jobb och
dels så vet man att den efterlängtade semestern kommer inom en snar framtid.
Det gör det hela så mycket lättare.

Det jag dock gruvar för är att jag inte hunnit ta hand om trädgården och ja, så har vi våra toalettbyggen att ta hand om.
 En kort rapport om det.
Golv och väggar är klara i den f.d. vattenskadade toaletten och
imorgon så installeras, förhoppningsvis, toalett och handfat.
Toaletten är nu dubbelt så stor och är ljus, fin och vattentät.
Nu är det städning och röjning kvar.
Flera släp ska köras bort med skräp och så ska allt skuras rent.
Men jag är glad för mina föräldrars skull som nu får ett nyrenoverat badrum med dusch.

Det är dock lite mindre, läs skralt, i semesterkassan och
den största delen av min semester kommer nog att tillbringas hemma.
Men det kan vara trevligt det med. Man får göra det bästa av situationen.
Vi har vårt SPA. Vi kan sitta på kvällarna i växthuset och så får vi köra igång badtunnan igen.
Maken har köpt en kajak, så nu har vi två. Vi får ut och paddla om dagarna och titta på den närliggande omgivningen.
Vi ska nog få dagarna att gå.
Det är jag helt säker på.

Jag och maken håller oss fortfarande till strikt LCHF.
Det funkar bra och snart har vi hållit på ett halvår.
Maken går ner i vikt och jag mår i alla fall bättre i magen, om vi säger så.
Varför det inte händer något med vikten för mig kan jag inte svara på.
Jag funderar vidare på den saken.
/ Hella
:
:

Invigt bastun, begravning och brev från sjukvården.

Oh så härligt det är att bastuaggregat är inkopplat och lavarna är färdiga.
I onsdags hade vi invigning av bastun och det var underbart skönt att gå ner i sitt eget SPA och koppla av i värmen.
Det har varit härligt med långhelg trots att vi på torsdagen begravde min svärfar efter det att han varit sjuk en längre tid. Det var fruktansvärt ledsamt men samtidigt en mycket fin begravning. Efter ceremonin blev det kaffe och smörgåstårta och kaka. Allt i LCHF stil till mig.
Tyvärr har jag upptäckt att jag inte klarar att äta ägg trots allt. Jag trodde det skulle gå över i och med att jag uteslöt en massa kolhydrater men tråkigt nog inte. Små mängder går bra. Men äta ett kokt eller stekt ägg går inte. Jag mår illa och får fruktansvärda smärtor i magen såsom jag alltid mått sedan jag var barn när jag ätit ägg.
I torsdags damp det ner ett brev från beteendemedicin. Eftersom jag är överviktig/tjock och har högt blodtryck, samt kolesterolen inte var bra så skickade vårdcentralen mig dit.
Jag har svarat på en massa frågor på om hur jag mår. Vad jag äter, hur jag sover, stress och alkoholvanor, det sistnämnda troligen för att jag har dåliga levervärden. Jag har testats förut men de har inte hittat något avvikande i värdena efter prover som gjorts .Däremot så kan tjockisar ha dåligt levervärde, just på grund av att man är tjock. Dessutom så finns det andra faktorer. T.ex. så ger allergimediciner dåliga levervärden. Jag har ätit allergimedicin sen jag var fem år. Jag sitter i sådan miljö där jag andas in kemikalier som ger dåliga levervärden.
Nä, jag tror inte att det kommer att gå bra alls, såvida inte de lyssnar på mig och min kropp.
Jag vill inte gå tillbaka till den kost jag åt innan. Inte när jag mår så här bra.
Hur ska jag förklara det på ett bra sätt och ändå få hjälp? Jag tror inte jag får fortsätta programmet.
Jag har ju själv tagit tag i saken. Jag har själv börjat min viktminskningsresa,
 dock inte såsom de vill att jag  ska göra, men ändå. Under många år har jag dagligen haft ont i magen. Stundom molande och stundom fruktansvärd smärta. Alltid svullen mage så jag ser gravid ut.
 Ingen människa är värd att leva så.
Jag har sökt hjälp oräkneliga gånger för mitt problem men det har inte tagits på allvar.
Det har aldrig hittat något fel.
Tillslut sa min kropp ifrån för några år sedan och jag hamnade på akuten.
 Jag frös och mitt allmäntillstånd var riktigt dåligt. Jag hade byltat på mig flera lager ullkläder och ändå frös jag och vi vari mitten på juni, mitt i sommaren. Mina händer och fötter iskalla.
 Jag frös jämt, ja ända från barnsben har jag alltid frusit.

(Bilden är från 2009 och här mår jag inte särskilt bra i magen och frusen var mitt ständiga tillstånd.)
Sköterskorna på intensiven frågade hur det var med min ämnesomsättning? Den skulle vara normal enligt mätningar förut, berättade jag för dem. Men så kom en ängel, en läkare, som lyssnade på mig. Han gav mig medicin och jag blev steg för steg bättre. Det har tagit flera år att medicinera mig rätt. Levaxin är inte så himla bra och man blir tjock av den, men jag håller mig i alla fall flytande. Allt har ju en koppling och det var nog inte förrän nu i år efter trettondagshelgen som min kropp börjar vakna till liv.
Känslan är obeskrivbar. Som ett mirakel håller på att hända. Jag vaknar piggare och jag är aldrig hungrig. Magen mår mycket bättre och jag är mycket gladare.
Inte så konstigt egentligen, då jag förr ständigt och jämt gick med magsmärtor och
 frös ända in i märgen.
Det kan ju ta död på vilken glädje som helst.
/ Helén
:
:

Uppdatering av Bastun i källaren

Idag har vi varit och hämtat brädor till lavarna i bastun.
Det kommer att bli så snyggt.
Vi valde värmebehandlad ask som är förberett för att användas i bastun.
Stommen blir i furu men blir dold av det andra virket av ask.
Golvet har klinkers som ser ut som ett trägolv och
det har golven i resten av utrymmet också.
Men i det andra utrymmet har vi lagt golvet lite annorlunda.
Bilder kommer, jag lovar.
När vi flyttade in i huset så var duschen i källaren väldigt nergången.
Vi började renovera den för ca. 10 år sedan men blev aldrig riktigt färdig.
Vi beslöt att behålla allt kakel och mosaik som vi redan satt upp och fortsätta
med att sätta upp resten till den blivande bastun.
Om jag har tur och det hoppas jag att jag har, så blir det premiärbastubad i helgen.
Här kommer en liten bildkavalkad på vårt bastuprojekt.
:
/H

Stomme till lavar i bastun.
Detta är furu men sittdelen och
ryggstöd blir i ask.









Arbete pågår med bastun.
Golvet har klinkers
Som ser ut som trägolv.




Takbelysning i blivande bastun.
Här finns många vinklar och vrår.
Enligt maken är inte en enda vinkel rät.
 

 



Bastubelysning och kaklade väggar.

 



PS. Hur går det då med mina nyårslöften?

Jag håller strikt LCHF men att komma mig i säng går si så där. DS.

 



Min viktresa och ännu ett nyårlöfte

Så fortsätter då min viktresa.
Det går sakta med säkert framåt och jag känner mig väldigt glad att jag tagit tag i detta för det hjälper.
Jag börjar verkligen känna i kroppen att detta är rätt sätt för mig.

Första tecknet på att jag är på rätt väg fick jag igår när jag fick en hälsodryck som var sötad med fruktos. Det var så sött att jag faktiskt mådde illa. Jag ville knappt svälja det.
Jag har ju slutat med gluten och laktos för flera år sedan, men jag har ätit glutenfria alternativ.
Glutenfritt bröd innehåller bara en massa kolhydrater. Ris innehåller mycket kolhydrater.
Jag äter inte ris och ej heller kolhydratrik mat.

Men nu till mitt tredje nyårslöfte som har med sömnen att göra.
Det är nog ett av det svåraste att löftet att hålla.
Jag gillar att vara vaken på kvällen. Jag är mest aktiv under den tiden på dygnet.
Det är då jag har min inspiration och skaparlust.
Men tyvärr stämmer min dygnsrytm inte in på hur dagens samhälle ser ut.
Så när jag kommer igång på kvällen så är det egentligen snart dags att sova.
Jag har haft jobb där jag stigit upp väldigt tidigt men min kropp vill inte stiga upp då.
Det är väldigt jobbigt att ligga och titta upp i taket kl. två eller tre på natten.
Får jag väl sova efter min dygnsrytm sover jag mina åtta timmar utan problem.
Såvida jag inte blir väckt av maken som snarkar.
Så min utmaningen att komma i säng före tolv på natten kommer nog bli mitt svåraste nyårslöfte att hålla.
Jag tar tacksamt emot tips.
För kunde jag komma mig i säng och sova mina timmar,stället för att få en sömn på 5½- 6½ timme.
Då skulle jag nog rasa ytterligare i vikt.
:
/ Hella
:
:

Nyårslöften

Jag är inte den personen som brukar avge nyårslöften.
Inför 2015 så gjorde jag ett undantag.

Ett löfte jag lovade mig själv har jag redan berättat om.
Att börja dansa flamenco. Det går stapplande framåt och jag gör mig ingen brådska.
Jag förväntar mig inget under men jag kommer att fortsätta,
fast det är helt och hållet utanför min komfort zon.
Dessutom är det roligt att lära känna nya människor.

Det andra löftet.
Göra en ny fas i mitt liv och fasa ut allt som inte är bra för kroppen och själen.
Ta reda på vad som händer med den. Ge kroppen tid och omtanke.
Så efter trettonhelgen i år, tvingade jag min man att följa med på en viktresa och till ett bättre piggare liv. Hans krav var att aldrig behöva vara hungrig.
Han är aldrig hungrig numera.
Vi har börjat med en kost helt enligt LCHF.
Jag har läst spaltmeter med information och försöker hela tiden sätta mig in i det så mycket som möjligt.
Min kropp svarar bra på maten. Jag är heller aldrig hungrig. Mindre trött. Bättre i magen.
 Inte ont i mina leder.
Sjukvården säger att det är farligt.
Men jag tänker ge det en chans. Om jag mår så här bra nu.
Hur kommer jag inte då må efter några månader till?
Min man har lyckats gå ner 10 kg redan. För mig går det långsammare, men jag är än så länge mest glad över hälsoeffekten och av att jag dessutom har fått en piggare man.
Jag orkar numera dansa mycket längre och jag känner mig inte som en urvriden disktrasa dagen efter.
Vad har jag att förlora? Jag menar, jag har ju så många matallergier hur som helst.
Så utesluter jag lite till för att må bättre, då tar jag den smällen.
För att inte tala om sjukvården med all dess förakt som de ger för LCHF.
Låt dem ta prover då. Inte mig emot.
Jag tål det.

Fler nyårslöften kommer, men det får räcka för idag.
Jag spar en del till längre fram.
/ Hella
:
:

Fortsättning av vårens danser

Det är roligt att se fram emot något nytt och spännande.
Förutom mina heliga tisdagar med salsa så dansar jag numera flamenco på onsdagar.
Sofia som är vår instruktör är utbildad danspedagog och har även utbildning i pilates.
Hon kommer att hålla koll på min hållning och se till att kroppen är i rätt position.
Jag har sagt till henne att rätta mig med en gång.
Vill inte fundera om det var jag eller någon annan som gör fel.
Annars vet jag att många är känsliga och blir stötta av en tillrättavisning.
Jag har dansat så länge, så jag blir bara tacksam för att få hjälp.

Nu till helgen så dansar jag west coast swing. En hel helg med dans från morgon till kväll.
Tyvärr så krockar i vanliga fall west coast swing kvällarna med min salsa på tisdagarna.
Jag hoppas att det blir ändring på det snart. Jag hoppas också på att killarna bjuder på sig själva och dansar även med en tant som mig under denna helg.
Nu passar jag på att fylla kvoten en hel helg. Hade jag kunnat så hade fyllt alla mina kvällar med dans men jag har ju min familj och jobb också som måste skötas.
Men det ger så mycket tillbaka att ha något som är roligt och som ger en utmaning.
Man dansar och glömmer tid och rum och kan inte fatta varför man har så ont i fötterna och är törstig.
Då kan det ha gått 3- 4 timmar och man har inte reflekterat över vad klockan är.
Sånt gillar jag. Så kul är det!

/ Hella

Den trötta hösten

Snart är där inte många dagar kvar av oktober.
 All energi är som bortblåst.
Hela kroppen skriker bara sova hela tiden.
På något sätt så hankar man sig fram till våren.
I år har jag bestämt att unna mig att prova ljusrum.
Sola några gånger i solarium.

Jag tror också att det är dags att tala med läkaren igen.
Jag tycker inte jag svarar på levaxinet längre.
Tänk om jag kunde få äta äkta sköldkörtelhormon istället för levaxin.
Kan inte förstå att läkarna här i Sverige är mer upplyst om
 sköldkörtelns påverkan på kroppen.
Nu har jag dansat i två dagar och jag känner mig jättedålig.
Hur ska man kunna träna och få kondition när man mår så pyton dagen efter att man inte orkar någonting?
Att träna är det bästa jag vet.
Men allteftersom åren har gått och nu de senaste 4 åren har jag från att träna 4-5 ggr i bland 2ggr/ dag  i veckan och jag har mått superbra, till att nu kapat ner min träning till 1 gång i veckan. Det har alltså successivt blivit värre de senaste åren.
Det är frustrerande och kränkande när då en läkare ordinerar mig att röra på mig mer och äta sundare.
Jag äter ju sunt redan!
Jag blir rent förbannat!
Jag är helt övertygad om att det är min sköldkörtel som spökar och fel dos av medicin.
Om man läser om vad fel dos av levaxin kan göra för skador på kroppen, så funderar jag hur i hela fridens namn man då ordinerar lägre en lägre dos? Enda biverkningen av en högre dos av levaxin KAN orsaka benskörhet, men det är inte säkert....

På dessa sidor kan man läsa om min sjukdom och annat som rör Hypotyreos 2:

http://hypotyreos.se/hypo2.html

http://skoldkortel.blogspot.se/

http://www.alternativet.com/hypothyreos.html?gclid=CNry7IjsobMCFdB3cAodGzAAsw

http://www.hypo2.info/


:
 HElla
:
:

Träning och viktminskning.

Jag har noterat en sak som jag gått omkring å funderat på. Många bekanta i min omgivning har börjat banta och hård träna. De äter alla möjliga dieter och ska bli smala och smärta. Inför vad?
Jag menar badsäsongen är ju över. Nu går det ju smidigt att kränga på sig stortröjan och jeans. eller en stor härlig kofta över valkarna som blev i sommar. Jag börjar att fundera på om det är något särskilt som ska hända i höst. Eller sparar alla sig för julens mat?

Men jag ska erkänna, jag har fått en släng av den sjukan också. Även min äldsta E-dott. Hon ville att vi skulle komma överens om att:
inte äta godis på ett helt år. (lätt för mig som aldrig äter godis.) Ja visst det kunde väl jag gå med på.
Inga kakor heller. ( lätt igen, jag äter inte kakor.)
Åsså inte vin mer än två glas mer än två dagar i veckan. ( oj, nu blev det svårare) Det har väl blivit ett par glas lite oftare när det har varit sommar. Det ska jag erkänna. Men under vinternhalvåret, lär det löftet bli en lätt match, tror jag.

Det lär också bli mer dans i vinter också. Men hoppet om att jag ska minska i vikt är nog minimal, men jag ska försöka. Jag kommer fortfarande vara den lilla överviktiga damen som svänger höfterna på dansgolvet. Men det är ju klart.
Jag har ju å andra sidan mer rumpa att svänga med....
Det gäller att tänka positivt. Annars blir man knäckt.

.

/H

.