fredag 11 december 2015

Jul i vårt hus och mitt sätt att få det lite lugnare.

Snart nalkas julen även i vårt hus med allt vad det innebär.
Jag har sänkt alla krav rejält för att helt enkelt slippa stressa före jul och runt julen.
Jag beundrar dessa fina mysbloggar och allt de hinner med men vår familj gör julen på vårt sätt.
Under årens lopp kommer där fram mindre och mindre julprydnader, t.ex.
Eftersom jag är allergisk så bakar jag mindre numera.
Barnen är så pass stora nu, så de bakar det de vi ha själva.
Jag kommer att göra lite rawfood godis som är LCHF vänligt, har jag tänkt, men det är allt.

Varje år är vi många som firar jul tillsammans, men vi har under många år julknytkalas.
Man gör några maträtter var och det blir oftast ett spännande julbord med några annorlunda och några traditionella maträtter.
Vi har för det mesta firat julen hemma hos oss,
men som förra året firar vi hos svärmor detta året med.
För min del minskar det min julstress ytterligare. Jag behöver inte plocka och städa så infernaliskt innan julafton utan jag kan ta det allt eftersom jag har tid.
Vi ger inte varandra julklappar heller, ja, förutom barnen då förstås. Det gör att man slipper ut och handla en massa. Vi satsar hellre på att umgås och äta gott.
På juldagen kommer vi att spela julklappsleken med en julklapp som kostar max 50 kronor bara för att det är skoj och sen gör vi en önskerepris på julmaten.
Allt detta gör att jag kan koncentrera mig på företaget och jobba undan en massa reparationer innan julledigheten och det i sin tur minskar julstressen ytterligare. Jag behöver då inte åka och jobba i mellandagarna,utan jag kan vara ledig och göra annat hemma istället. Det är vad jag strävar emot i alla fall sen får vi se hur det ser ut när julafton kommer och hur jag ligger till med jobbet då.
Det är inte alltid lätt att driva eget företag,
men jag tycker det går bättre nu när barnen är större på alla plan.
Småbarnstiden som kvinnlig egenföretagare var ingen dans på rosor direkt.
/ Helén












måndag 23 november 2015

Snart ett år med LCHF och många år med eko-tänk.

Idag firar jag 11 kilo -lättare -dagen.
Min resa går väldigt långsamt, i förhållande till min man som gått ner 20kg, men det går åt rätt håll.
Jag räknar inte kalorier, utan undviker kolhydrater och socker.
Jag fryser inte och jag är aldrig hungrig.
Nästa steg är nu sömnen och stressen som jag måste få bukt med.
Men jag har en plan för det också.
Jag har på senaste tiden läst en blogg med en kvinna som heter Martina Johansson.
Hon har skrivit flera böcker och skriver om mycket intressanta saker.
Jag har på hennes hemsida läst ett tips om en aminosyra som heter L- glycin.
Den ska man ta innan sänggåendet och den gör så att man slappnar av och sover gott på natten.
Jag har beställt  L-gycin som jag hoppas ska hjälpa mig. Det bör dimpa ner i brevlådan inom de närmaste dagarna.
Aminosyra gör att man blir trött  i kroppen på kvällen och jobbar på med tillväxthormonet under natten, sänker kortisolet( stresshormon) och så ger det även andra hälsoeffekter.
Jag har aldrig varit för varken starka värktabletter eller sömntabletter så det ska bli spännande att testa detta naturliga preparat.
Jag är väldigt intresserad av allt med naturliga ämnen och
växter allt det som gör att man mår bra som människa.
Efter snart ett år med LCHF håller min mage och tarmflora sakta men säkert läka ihop.
Jag har betydligt mindre smärtor numera och det känns otroligt härligt.
Jag hoppas fler kommer att förstå innebörden med vad kost kan göra underverk på en inifrån söndervärkt skadad kropp.
Staty av Hildegard av Bingen


Sen har vi eko-tänk och vi köper ekologisk mat så mycket det bara går.
Jag betalar hellre några kronor extra för bättre smakrik mat.
Vi plockar bär och svamp i naturen.
Jag odlar växter i trädgården och köper närproducerat.
Mannen jagar, så där finns alltid kött av vilt i frysen.
Jag tillverkar egen naturkosmetik och gör bl.a.eget te av torkade växter som finns helt gratis i naturen.
En stor förebild för mig är Hildegard av Bingen. Som jag tidigare har läst mycket om.
Jag besökte i våras museet med en utställning om henne i hennes hemstad, Bingen au Rehn.
Hon var mycket intresserad av läkeväxter, kroppslig och psykisk ohälsa och så förstås andlighet och sina syner eftersom hon var en nunna.
Hon skrev flera böcker bl.a. om just läkeväxter och hur du ska sköta din kost.
Hon hade ett fascinerande liv och hann göra mycket gott under sina levnadsår på 1100-talet.
Det är väldigt inspirerande.
Dessutom så var min pappas farmor, Klara,
läkekunnig så hon är också en stor inspirationskälla för mig.
Tyvärr så efterlämnade hon, vad jag vet, inga anteckningar.
Det skulle jag tyckt varit väldigt roligt att läsa. 
Vem vet, kanske är det hon som hjälper mig med mina recept jag hittar på.
Jag ska försöka ta reda på lite mer om henne om det går.

/ Helén


fredag 6 november 2015

Umeågalan 2015 som nominerad.

Jag var där. Min syster var där.
Vårt företag var nominerade till ett pris som delades ut av Umeå Fabriks- och Hantverksförening.
 Priset gick till ett annat företag, men det är ägarinnan till det företaget väl förtjänt av. Jag är glad för hennes skull.
Det fantastiska är att det var tre företag med kvinnliga ägare som var nominerade till detta pris i år.
Jag och min syster känner oss verkligen hedrade att av vi blivit nominerade och vi har inte riktigt fattat vidden av detta förrän så här efteråt.

Jag fick en sån kickstart och inspiration av denna dag. Vi har knutit nya kontakter och lärt känna två fina kvinnor som strävar på med ambitioner med sina företag såsom vi gör.
Jag blir så glad och upplyft. Jag är så trött på avundsjuka och skitsnack.
Varför inte glädjas av andras framgångar?
Du har två händer och precis lika mycket förutsättningar att lyckas.
Man måste bara tro på sig själv och tro på det man gör.
Vi har inte på något vis nått till den punkten då vi känner som om vi lyckats helt, men vi är en bra bit på väg. Under tiden så ska vi lyfta andra företagare, speciellt kvinnliga och själva sträva till det mål vi bestämt oss för. Jag ser fram emot framtida projekt. Det kommer att bli spännande och roligt.

Vi fick lyssna till föredrag av två inspirerade företagsledare. Känns t.ex. Percy Barnevik bekant?
Han har på äldre dar skapat en fantastisk organisation, Hand in Hand, som hjälper hela byar ur fattigdom.
Han ser till att där skapas entreprenörer och de är alla kvinnor.
Han tycker att männen är lata, super och spelar. Kvinnor är mer ansvarstagande.
Kvinnor tar inga stora risker och ser till att deras företag blir solida vilket hjälper deras familjer ur fattigdom och barnen kan gå i skolan.
Det gäller inte bara i fattiga länder som kvinnor är bra entreprenörer..
Kvinnor är överlag mer ansvarstagande när det gäller att sköta ett företag.

Där sitter vi i vår verkstad, vårt företag och strävar på med vårt arbete. Man blir som i en bubbla.
Vi har fått höra från många att det är ett utdöende yrke vi jobbar med. Men vi har hela tiden sett en annan trend i vår verkstad och envist jobbat på med vår profil.
 Jag är glad att vi inte lyssnat på olyckskorparna.
Jag är glad att vi tror på oss själva, på varandra, på vårt företag och vårt hantverk som urmakare.
:
/ Helén



måndag 26 oktober 2015

Mina nya livsstil

Förra veckan var jag på besök på beteendemedicin igen.
Där sitter jag och måste överväga om det dom säger är rätt eller fel för mig.
T.ex. Fett, fibrer, frukt, kött och fisk, socker och grönsaker, baljväxter.
En annan sak är tankarna om hungern.

Om vi börjar med fett enligt tallriksmodellen, vetenskapen. Så är det väldigt lite fett som gäller och endast från växtriket. LCHF är det tvärtom. Rikligt med fett. Mejerismör, feta mejeriprodukter , fett på kött och gärna kokosfett. Personligen så är jag laktosintolerant och är försiktig med alla mejeriprodukter, även laktosfria förutom smör.
Jag fryser aldrig längre eller åtminstone väldigt lite. På beteendemedicin går de smala kvinnorna med sjalar och koftor (våra föreläsare), även de överviktiga deltagarna, för de fryser eftersom måltiderna knappt innehåller något fett alls.
Ostchips
Fibrer ska man äta mycket av säger "vetenskapen".
Jag slutade med gluten för många år sedan och gick då över till glutenfritt.
 Glutenfriaprodukter är en hel hög med kolhydrater.
Jag har en annan erfarenhet av fibrer från spannmål.
Den stannar magen istället för att hålla igång den.
Numera har jag mycket mindre problem ibland nästan inget alls.
 Jag tror dock att det tar tid för min skadade tarm att läka helt.
Frukt ska man äta mycket av säger "Vetenskapen".
 Frukt är socker och främst vi kvinnor äter mycket frukt.
Det räcker gott och väl med grönsaker för att få i sig tillräckligt med vitaminer.
Högst lite bär går bra.
Dock triggar det bara igång sötsuget som man vill dämpa, i alla fall för mig.
Kött enligt "vetenskapen": Man ska bara äta vitt kött och mycket fisk.
Ja, där funkar det inte alls för mig. Jag tål inte fisk och jag kan inte äta kyckling.
 Ägg kan jag äta i väldigt liten mängd. Jag äter mycket rött kött och det i form av vilt. Jag läste mig till nu alldeles nyss på en blogg, i vilt kött finns omega 3. Det finns förstås i vilt fångad fisk också. Men väldigt lite i allt annat kött såvida inte djuren betar största delen utomhus.
 Sånt låter bra för mig som i princip bara äter vilt kött.
Rent socker är inte bra vare sig för "vetenskapen" eller LCHF. Men "vetenskapen" talar aldrig om dolt socker som finns i mat i form av kolhydrater som omvandlas till socker i kroppen.
Grönsaker är bra för alla men bara ovanjord grönsaker för LCHF:are. Där är mycket kolhydrater i morötter t.ex.
Baljväxter är bra säger "vetenskapen" men det är också dolda kolhydrater.

Så har vi det här med hungern. Enligt "vetenskapen" så är det ok att vara hungrig.
t.ex.Socker triggar hungern.
Men jag tror det är ungefär som med smärta. Är du hungrig så stressar du din kropp och den vill äta mer mat för att lagra. (Man har ju ont i magen när man är hungrig.) Är du mätt är kroppen lugn och du känner inget sug mellan måltiderna efter mat. Precis som med smärtan. Man har kommit fram till att har man inte ont, är man inte stressad, t.ex. vid en operation, återhämtar man sig snabbare med smärtlindring och blir frisk fortare. Rätt mat ger smärtlindring.

Jag kan konstatera att för mig är det väldigt svårt att sitta tyst och lyssna på "vetenskapens" råd.
Jag kan dock inte sticka upp mot de bättre vetande. Jag har ju bara min egen erfarenhet och det som sägs på bloggar med erfarenhet av LCHF som för övrigt är oseriösa enligt "vetenskapen".
När ett år har gått med LCHF så kommer jag att bryta tystnaden.
Jag förstår inte varför jag utsätter mig för den här resan på beteendemedicin?
Varför tackade jag inte nej och tuffade på med LCHF som jag redan hade börjat med?
Jag resonerar så att allt har en mening och det här är väl något jag måste gå igenom helt enkelt.
Svaret kommer nog så småningom.
Under tiden så lyssnar jag till två världar när det gäller kosten.
Men äter bara ur den ena världen.

/ Helén
:
:
:



onsdag 14 oktober 2015

Viktresa pågår mot ett lättare liv

Sakta men säkert går jag ner i vikt. Det tar tid och jag måste hela tiden ha en strikt LCHF diet.
Inte blir det bättre av min hypotyreos som jag medicineras för och Levaxin är ingen en bra medicin.
Jag kan inte åka ut på något sidospår alls och jag måste tänka mer fett hela tiden för jag äter troligen alldeles för lite fett. Jag hamnar lätt i tankarna med vanligt kost och diettänk. Tallriksmodellen á la  sjukvården och fettskrämd sitter långt in i märgen och är så fel.
Jag skrev in mig på beteendemedicin nu i höst. Jag har skrivit om detta tidigare. Man får hjälp med all möjlig peppning, såsom stresshantering, sömn, motion och kost. Det sistnämnda rådet som sjukvården ger följer jag inte alls utan håller mig till min LCHF. Jag måste varje gång vi har haft träffar lusläsa om hälsoeffekter av LCHF- kost och lyssna på min egen kropp som svarar så bra på detta.

Det där med sömn och stress är något som jag måste ta tag i.
Jag har alltid intalat mig själv att positiv stress är bra för kroppen och negativ stress är inte bra.
Men nu så har jag fått lära mig att all stress påverkar kroppen negativt i längden.
Jag får alltså träna mig på att inte göra något. Hur svårt är inte det  när man har eget företag, engagerad i föreningar, hus och familj med barn?

Jag har haft en väldigt stressande situation under en tvåårs period och det var inte förrän i januari i år som allt började lugna ner sig och även då jag la om min kost till LCHF. Allt blev mer hanterbart och överblickbart. Jag förstod att jag varit med om något tufft och jobbigt. När man är mitt upp i det tänker man inte så mycket utan bara kämpar på.
En sak är säker, där finns människor som är elaka och hänsynslösa och att bli utsatt för detta är som att vara i ett krig eller bli jagad som ett djur. Jag är glad att jag är så pass stark och positiv person att jag kan reparera mig själv, kliva upp och gå vidare. Det är inget som knäckt mig utan gjort mig ännu mer beslutsam. Man blir en erfarenhet rikare och starkare av detta. Jag är också glad att jag har en familj som stöttar mig. Man tar också lärdom och kan hantera situationer mycket lättare när man ser tendenser komma igen. Inget ont som har något gott med sig.

Sömnen är också något jag måste lära mig att sköta bättre. Jag sover på tok för lite timmar per natt och jag vill inte lägga mig på kvällen då jag är som mest aktiv och produktiv.
Tyvärr så är det nog så att jag får acceptera att jag är sån. Jag tror inte på att man kan lära om en sådan sak efter 50 år. Tro mig, jag har försökt.
Det jag kan göra är att se till att få sova mina timmar ändå på något sätt. Min kropp har vants sig vid att få lite sömn, men det är inte bra för vikten alls. Alltså fler timmar och god kvalité på sömnen behövs.

Där finns fyra saker som är viktig för mig när det gäller min kropp:
- Att inte behöva vara hungrig.
- Att inte behöva frysa.
- Att inte behöva ha ont i magen och värk i kroppen.
- Att inte behöva vara trött.

Av LCHF- mat så hjälper det mig med tre av fyra av dessa saker och som jag mår bättre av. Hungern, att frysa, värk i kroppen och mindre ont i magen.

Sömnen är den process som jag jobbar på och kommer att berätta längre fram om och vad mina tankar och åtgärder är om det.
Stressen lika så.( Fast jag inte tycker att jag stressar.) Där försöker jag också förbättra mig. Återkommer om detta också.

Motionen är då en sak som jag redan håller på med. Men som jag måste knäcka en nöt för att komma på vad som gör att jag alltid blir så kroppsligt dålig dagen efter en träning. OCH NEJ detta har inget att göra med LCHF överhuvudtaget. Detta har pågått i många år då jag var betydligt smalare och jag har snarare tvärtom blivit bättre med den kost jag äter nu. Jag skyndar långsamt.
Jag älskar att träna och hoppas att jag en gång kan återgå till min forna glans.
Men jag inser att det kommer att ta tid.
Detta kommer inte att bli någon Quickfix.

Kram
Helén





onsdag 23 september 2015

Bastun/ Saunan i vårt SPA

Så himla härligt att gå ner i källaren och ta sig en bastu när man är lite frusen och
 annars också för den delen.
Den har använts rätt så flitigt av alla boende i huset och alla uppskattar bastun mycket.

Här kommer några bilder av den färdiga skapelsen.
Som jag skrivit tidigare så har vi valt att sätta kakel i vår bastu.
Det ångrar jag inte en sekund. Så himla bra det blev!
Det blir en härligt hög luftfuktighet i utrymmet och en behaglig värme.
Dom vita ledningarna som kommer upp från golvet är vattenledningar.
Där kommer att bli en vattenkran så
man kan duscha de heta stenarna på bastuaggregatet,
 för att få mycket ånga i rummet.

Bastuaggregatet är av märket
Harvia och den ger härlig
värme och är snygg att
titta på.






















Bastulavarna är byggda
på plats. Ryggstöden går att
flytta beroende på
Var man vill sitta.























Lavarna i bastun går att
ta isär och det blir lätt att rengöra
allt. Inget är fäst i väggar eller golv
utan hela sittbänken är helt fristående.
























Nu är även det vattenskadade badrummet klart.
Till mamma och pappas belåtenhet får jag säga.
:
/ Helén
:
:



onsdag 17 juni 2015

Hektiska dagar innan semestern

Det är alltid mycket att göra innan semestern.
Man vill gärna jobba ikapp allt och lämna ut så många färdiga jobb som möjligt.
Just nu åker jag på jobbet tidigt på morgonen och kommer hem sent på kvällen.
Fast än man är trött som bara den, går det ovanligt lätt att jobba.
Dels så tycker jag hemskt mycket om mitt jobb och
dels så vet man att den efterlängtade semestern kommer inom en snar framtid.
Det gör det hela så mycket lättare.

Det jag dock gruvar för är att jag inte hunnit ta hand om trädgården och ja, så har vi våra toalettbyggen att ta hand om.
 En kort rapport om det.
Golv och väggar är klara i den f.d. vattenskadade toaletten och
imorgon så installeras, förhoppningsvis, toalett och handfat.
Toaletten är nu dubbelt så stor och är ljus, fin och vattentät.
Nu är det städning och röjning kvar.
Flera släp ska köras bort med skräp och så ska allt skuras rent.
Men jag är glad för mina föräldrars skull som nu får ett nyrenoverat badrum med dusch.

Det är dock lite mindre, läs skralt, i semesterkassan och
den största delen av min semester kommer nog att tillbringas hemma.
Men det kan vara trevligt det med. Man får göra det bästa av situationen.
Vi har vårt SPA. Vi kan sitta på kvällarna i växthuset och så får vi köra igång badtunnan igen.
Maken har köpt en kajak, så nu har vi två. Vi får ut och paddla om dagarna och titta på den närliggande omgivningen.
Vi ska nog få dagarna att gå.
Det är jag helt säker på.

Jag och maken håller oss fortfarande till strikt LCHF.
Det funkar bra och snart har vi hållit på ett halvår.
Maken går ner i vikt och jag mår i alla fall bättre i magen, om vi säger så.
Varför det inte händer något med vikten för mig kan jag inte svara på.
Jag funderar vidare på den saken.
/ Hella
:
:









måndag 25 maj 2015

Ett badrumsprojekt som blev två.

Ja, tänk vad livet kan ta många vändningar.
Från att planera SPA eller lite "lyxigare" badrum har det nu blivit två badrum som ska färdigställas.
En oväntad vattenskada i en sprutande bidédusch är orsaken.
Försäkringbolag och hela köret.
Så nu bygger vi om en toalett med toalettstol och handfat.
Istället blir det ett badrum med toalett, handfat och dusch.
Det var ju i och för sig något som vi hade planerat göra i framtiden, men nu hann framtiden i kapp.
Hantverkare är just nu och river ut allt i toaletten.
Väggar, tak och golv åker all värdens väg.
I och med detta får vi lägga SPA renoveringarna åt sidan.
Åtminstone fram till i höst. Bastu är klar, duschhörna och bubbelbad står på plats.
Dock är inte bubbelbadet inbyggt, men går att bada i.
" Hellas corner"kommer att bli nästan klart.
 Hoppas jag i alla fall.
Håhåhå, jaja, så det kan gå, när inte haspen är på.
/ Helén
:
:




måndag 4 maj 2015

Invigt bastun, begravning och brev från sjukvården.

Oh så härligt det är att bastuaggregat är inkopplat och lavarna är färdiga.
I onsdags hade vi invigning av bastun och det var underbart skönt att gå ner i sitt eget SPA och koppla av i värmen.
Det har varit härligt med långhelg trots att vi på torsdagen begravde min svärfar efter det att han varit sjuk en längre tid. Det var fruktansvärt ledsamt men samtidigt en mycket fin begravning. Efter ceremonin blev det kaffe och smörgåstårta och kaka. Allt i LCHF stil till mig.
Tyvärr har jag upptäckt att jag inte klarar att äta ägg trots allt. Jag trodde det skulle gå över i och med att jag uteslöt en massa kolhydrater men tråkigt nog inte. Små mängder går bra. Men äta ett kokt eller stekt ägg går inte. Jag mår illa och får fruktansvärda smärtor i magen såsom jag alltid mått sedan jag var barn när jag ätit ägg.
I torsdags damp det ner ett brev från beteendemedicin. Eftersom jag är överviktig/tjock och har högt blodtryck, samt kolesterolen inte var bra så skickade vårdcentralen mig dit.
Jag har svarat på en massa frågor på om hur jag mår. Vad jag äter, hur jag sover, stress och alkoholvanor, det sistnämnda troligen för att jag har dåliga levervärden. Jag har testats förut men de har inte hittat något avvikande i värdena efter prover som gjorts .Däremot så kan tjockisar ha dåligt levervärde, just på grund av att man är tjock. Dessutom så finns det andra faktorer. T.ex. så ger allergimediciner dåliga levervärden. Jag har ätit allergimedicin sen jag var fem år. Jag sitter i sådan miljö där jag andas in kemikalier som ger dåliga levervärden.
Nä, jag tror inte att det kommer att gå bra alls, såvida inte de lyssnar på mig och min kropp.
Jag vill inte gå tillbaka till den kost jag åt innan. Inte när jag mår så här bra.
Hur ska jag förklara det på ett bra sätt och ändå få hjälp? Jag tror inte jag får fortsätta programmet.
Jag har ju själv tagit tag i saken. Jag har själv börjat min viktminskningsresa,
 dock inte såsom de vill att jag  ska göra, men ändå. Under många år har jag dagligen haft ont i magen. Stundom molande och stundom fruktansvärd smärta. Alltid svullen mage så jag ser gravid ut.
 Ingen människa är värd att leva så.
Jag har sökt hjälp oräkneliga gånger för mitt problem men det har inte tagits på allvar.
Det har aldrig hittat något fel.
Tillslut sa min kropp ifrån för några år sedan och jag hamnade på akuten.
 Jag frös och mitt allmäntillstånd var riktigt dåligt. Jag hade byltat på mig flera lager ullkläder och ändå frös jag och vi vari mitten på juni, mitt i sommaren. Mina händer och fötter iskalla.
 Jag frös jämt, ja ända från barnsben har jag alltid frusit.












(Bilden är från 2009 och här mår jag inte särskilt bra i magen och frusen var mitt ständiga tillstånd.)
Sköterskorna på intensiven frågade hur det var med min ämnesomsättning? Den skulle vara normal enligt mätningar förut, berättade jag för dem. Men så kom en ängel, en läkare, som lyssnade på mig. Han gav mig medicin och jag blev steg för steg bättre. Det har tagit flera år att medicinera mig rätt. Levaxin är inte så himla bra och man blir tjock av den, men jag håller mig i alla fall flytande. Allt har ju en koppling och det var nog inte förrän nu i år efter trettondagshelgen som min kropp börjar vakna till liv.
Känslan är obeskrivbar. Som ett mirakel håller på att hända. Jag vaknar piggare och jag är aldrig hungrig. Magen mår mycket bättre och jag är mycket gladare.
Inte så konstigt egentligen, då jag förr ständigt och jämt gick med magsmärtor och
 frös ända in i märgen.
Det kan ju ta död på vilken glädje som helst.
/ Helén
:
:

måndag 20 april 2015

Uppdatering av Bastun i källaren

Idag har vi varit och hämtat brädor till lavarna i bastun.
Det kommer att bli så snyggt.
Vi valde värmebehandlad ask som är förberett för att användas i bastun.
Stommen blir i furu men blir dold av det andra virket av ask.
Golvet har klinkers som ser ut som ett trägolv och
det har golven i resten av utrymmet också.
Men i det andra utrymmet har vi lagt golvet lite annorlunda.
Bilder kommer, jag lovar.
När vi flyttade in i huset så var duschen i källaren väldigt nergången.
Vi började renovera den för ca. 10 år sedan men blev aldrig riktigt färdig.
Vi beslöt att behålla allt kakel och mosaik som vi redan satt upp och fortsätta
med att sätta upp resten till den blivande bastun.
Om jag har tur och det hoppas jag att jag har, så blir det premiärbastubad i helgen.
Här kommer en liten bildkavalkad på vårt bastuprojekt.
:
/H
Stomme till lavar i bastun.
Detta är furu men sittdelen och
ryggstöd blir i ask.





















Arbete pågår med bastun.
Golvet har klinkers
Som ser ut som trägolv.























Takbelysning i blivande bastun.
Här finns många vinklar och vrår.
Enligt maken är inte en enda vinkel rät.
 




 

Bastubelysning och kaklade väggar.
 

PS. Hur går det då med mina nyårslöften?
Jag håller strikt LCHF men att komma mig i säng går si så där. DS.
 


fredag 17 april 2015

Min viktresa och ännu ett nyårlöfte

Så fortsätter då min viktresa.
Det går sakta med säkert framåt och jag känner mig väldigt glad att jag tagit tag i detta för det hjälper.
Jag börjar verkligen känna i kroppen att detta är rätt sätt för mig.

Första tecknet på att jag är på rätt väg fick jag igår när jag fick en hälsodryck som var sötad med fruktos. Det var så sött att jag faktiskt mådde illa. Jag ville knappt svälja det.
Jag har ju slutat med gluten och laktos för flera år sedan, men jag har ätit glutenfria alternativ.
Glutenfritt bröd innehåller bara en massa kolhydrater. Ris innehåller mycket kolhydrater.
Jag äter inte ris och ej heller kolhydratrik mat.

Men nu till mitt tredje nyårslöfte som har med sömnen att göra.
Det är nog ett av det svåraste att löftet att hålla.
Jag gillar att vara vaken på kvällen. Jag är mest aktiv under den tiden på dygnet.
Det är då jag har min inspiration och skaparlust.
Men tyvärr stämmer min dygnsrytm inte in på hur dagens samhälle ser ut.
Så när jag kommer igång på kvällen så är det egentligen snart dags att sova.
Jag har haft jobb där jag stigit upp väldigt tidigt men min kropp vill inte stiga upp då.
Det är väldigt jobbigt att ligga och titta upp i taket kl. två eller tre på natten.
Får jag väl sova efter min dygnsrytm sover jag mina åtta timmar utan problem.
Såvida jag inte blir väckt av maken som snarkar.
Så min utmaningen att komma i säng före tolv på natten kommer nog bli mitt svåraste nyårslöfte att hålla.
Jag tar tacksamt emot tips.
För kunde jag komma mig i säng och sova mina timmar,stället för att få en sömn på 5½- 6½ timme.
Då skulle jag nog rasa ytterligare i vikt.
:
/ Hella
:
:




onsdag 8 april 2015

Nyårslöften

Jag är inte den personen som brukar avge nyårslöften.
Inför 2015 så gjorde jag ett undantag.

Ett löfte jag lovade mig själv har jag redan berättat om.
Att börja dansa flamenco. Det går stapplande framåt och jag gör mig ingen brådska.
Jag förväntar mig inget under men jag kommer att fortsätta,
fast det är helt och hållet utanför min komfort zon.
Dessutom är det roligt att lära känna nya människor.

Det andra löftet.
Göra en ny fas i mitt liv och fasa ut allt som inte är bra för kroppen och själen.
Ta reda på vad som händer med den. Ge kroppen tid och omtanke.
Så efter trettonhelgen i år, tvingade jag min man att följa med på en viktresa och till ett bättre piggare liv. Hans krav var att aldrig behöva vara hungrig.
Han är aldrig hungrig numera.
Vi har börjat med en kost helt enligt LCHF.
Jag har läst spaltmeter med information och försöker hela tiden sätta mig in i det så mycket som möjligt.
Min kropp svarar bra på maten. Jag är heller aldrig hungrig. Mindre trött. Bättre i magen.
 Inte ont i mina leder.
Sjukvården säger att det är farligt.
Men jag tänker ge det en chans. Om jag mår så här bra nu.
Hur kommer jag inte då må efter några månader till?
Min man har lyckats gå ner 10 kg redan. För mig går det långsammare, men jag är än så länge mest glad över hälsoeffekten och av att jag dessutom har fått en piggare man.
Jag orkar numera dansa mycket längre och jag känner mig inte som en urvriden disktrasa dagen efter.
Vad har jag att förlora? Jag menar, jag har ju så många matallergier hur som helst.
Så utesluter jag lite till för att må bättre, då tar jag den smällen.
För att inte tala om sjukvården med all dess förakt som de ger för LCHF.
Låt dem ta prover då. Inte mig emot.
Jag tål det.

Fler nyårslöften kommer, men det får räcka för idag.
Jag spar en del till längre fram.
/ Hella
:
:



måndag 9 mars 2015

Källarens SPA och en del av vårens projekt.

Redan mars månad och sportlovet för barnen bjöd inte på mycket snö.
Själv har jag jobbat länge och sent in på kvällarna.
Jobbar som en galning för att få en längre ledighet här i mars och det är otroligt spännande att ha något att se fram emot.
Sen kommer ju påsken med buller och bång efter det.
Källarens SPA växer fram mer och mer men alla dessa små detaljer tar sin lilla tid.
Nu är golvvärmen igång och en del lister har kommit upp. Elen är i det närmaste dragen. En fuktstyrd fläkt är också inmonterad.
Just nu så jobbar min man helt själv i källaren och det går genast långsammare.

Jag har redan börjat planera nästa rums uppiffning. Det är vårt vardagsrum som har helt och hållet fått stå i skamvrån. Där är så svårt att få till. Men skam den som ger sig.
När nu allt i det närmaste är skaffat till källaren så kan jag nu koncentrera mig på detaljer för vardagsrummet. Bull-tv:n kommer att åka all världens väg och vi får se om vi skaffar en ny platt tv.
Sanningen är den att vi sällan eller aldrig tittar på TV. Så TV blir den sista utgiften.
I vår bygger vi färdigt den nya verandan och trapp på huset och jag ska måla det hela.
Den är inte stor, vår veranda, men den ger en helt ny karaktär till husets utseende. Vi har en hiss på huset och den har nu byggts ihop med verandan och trappen nu så ser det mycket trevligare ut.

/ Hella



torsdag 26 februari 2015

Om helgen med "west coast swing"

Så har man då avverkat helgen med dans.
Workshoparna var väldigt bra och jag kände igen mig i många steg från t.ex. salsan.
Tänk att de som dansar west coast inte tror de har användning av att dansa annan dans.
Jag skulle vilja säga tvärt om.
Vi erbjuder här i Umeå en workshop i Kubanska danser och jag skulle nog säga att många, speciellt tjejerna, skulle ha stor nytta av att lära sig kroppskontroll och mjuka upp kroppen lite.
Men vad gör det för nytta att man kan allt det där när där inte finns killar som bjuder på sig själv och dansar med tjejer från olika nivåer.
Tänk om den tjejen du låter sitta och inte bjuder upp, ger dig världens bästa dans?
Tänk om just ni två är samspelta?
Sen kan jag inte förstå varför i hela fridens namn inte killen känner av nivån på tjejens kunskaper. Det blir så mycket trevligare dans då.
Själv blev jag svingad så jag låg raklång en bit ovanför, parallellt med golvet.
Jag blev så överraskad att jag gav upp ett tjut. Det enda jag hann tänka var,- herregud hur ska han orka lyfta upp mig igen?- Hur ska han orka med min kroppshydda? Men det gick bara bra och jag stod säkert rätt upp igen.
Där är brist på killar i alla danser och just därför har killar/ förare ett större ansvar.
Jag har dansat så många år så jag lämnade stället efter två timmar, då var jag less.
Varför ska jag slösa timmar i en danslokal, där några få bjuder upp, när jag kan göra annat?
Jag har funderat på det där och kommit fram till att i mitt fall, är det för att jag är tjock och har dessutom några år på nacken. Jodå nog fattar jag väl det.
Det är skillnad att gå till ett dansställe för att dansa än att gå dit för att ragga. Men det fattar inte neandertalaren till man. Inte ens de män i min egen ålder.
Så alltså  kvällarna den helgen blev jag blev trött på denna patetiska lek, så gick jag hem.
För just då fanns det så tydligt de olika nivåerna på dansarna att det blev rent patetiskt.
Dessutom så har man ett band med olika färger för olika nivåer. Som bäddat för nivåskillnader alltså.
Rummet var uppdelat i ca. tre delar.
Jag hörde tjejer som pratade med varandra och funderade på var de skulle stå för att bli uppbjudna.

Sen så finns de det där guldkornen som bjuder upp så många olika tjejer de hinner under en kväll.
Det är de killarna som tjejer uppskattar på dansgolvet. Tack och lov för dem!
Men tyvärr är de sällsynta varelser. Tänk så mycket trevligare fester skulle bli om alla killar, speciellt dom, cirkulerade runt hela kanten på dansgolven och bara bjöd upp så många olika tjejer de hann med på en kväll. Vilken rolig fest det skulle bli och tänk så många som skulle stanna kvar och dansa istället för att gå hem och vara besviken.
Tänk om de egoistiska tjejerna som inte har några som helst problem att bli uppbjuden vilar några danser så att andra tjejer får chansen eller varför inte bjuda upp en oerfaren nybörjar kille och ge honom en dans?
Nä, jag har dansat för länge för att stå där och slösa min tid.
En positiv sak i det hela var att jag kom in i rörelserna i west coasten igen och hela min koncentration gick ut på att öva in flytet igen under workshoparna på dagarna, det berömda ankarsteget och gummibandseffekten.
Frågan är om jag kommer att anmäla mig till fler event.
Kanske om de har fler alternativ så man inte behöver betala för en fest som ändå kommer att bli fruktlös och tråkig.
Jag vet att många hade haft kul och jag är glad för deras skull. Kul för dem!

Jag satt där sista dagen och andra lektionen och tänkte, -jaha Helén här sitter du igen.
 Så kommer den där klumpen i halsen. För man är ju inte helt hårdhudad.
-En paus och du får sitta.
Men så ser jag att många par kramar varandra och
 man vet att de är gifta eller sambos eller bara ihop.
Då önskar jag ibland att maken hade varit intresserad av dans eller
 att man hade en danspartner.
Delad gjädje, dubbel glädje.



/ Hella

torsdag 19 februari 2015

Fortsättning av vårens danser

Det är roligt att se fram emot något nytt och spännande.
Förutom mina heliga tisdagar med salsa så dansar jag numera flamenco på onsdagar.
Sofia som är vår instruktör är utbildad danspedagog och har även utbildning i pilates.
Hon kommer att hålla koll på min hållning och se till att kroppen är i rätt position.
Jag har sagt till henne att rätta mig med en gång.
Vill inte fundera om det var jag eller någon annan som gör fel.
Annars vet jag att många är känsliga och blir stötta av en tillrättavisning.
Jag har dansat så länge, så jag blir bara tacksam för att få hjälp.

Nu till helgen så dansar jag west coast swing. En hel helg med dans från morgon till kväll.
Tyvärr så krockar i vanliga fall west coast swing kvällarna med min salsa på tisdagarna.
Jag hoppas att det blir ändring på det snart. Jag hoppas också på att killarna bjuder på sig själva och dansar även med en tant som mig under denna helg.
Nu passar jag på att fylla kvoten en hel helg. Hade jag kunnat så hade fyllt alla mina kvällar med dans men jag har ju min familj och jobb också som måste skötas.
Men det ger så mycket tillbaka att ha något som är roligt och som ger en utmaning.
Man dansar och glömmer tid och rum och kan inte fatta varför man har så ont i fötterna och är törstig.
Då kan det ha gått 3- 4 timmar och man har inte reflekterat över vad klockan är.
Sånt gillar jag. Så kul är det!


/ Hella




söndag 15 februari 2015

Källarprojektet med ett eget SPA

Det går sakta med säkert framåt och snart så är elen installerad för golvvärme,
belysning, basu och bubbelbadkar.
Just nu ser allt ut som ett enda virrvarr av kablar.


Hörnan med el-kablar




















Jag letar febrilt efter detaljer och idag har jag hittat de speglar jag vill ha i Hellas Corner.
Ja, så heter det numera efter det att min man gjorde sig rolig på min bekostnad.
Lamporna är bestämda och även handfat och blandare.
Väggarna är målade med kalkfärg som jag pigmenterat.
 Jag har läst på en hel del om färger och vårt slutliga val blev detta.
Skulle det visa sig att det inte fungerar så får vi väl göra om och måla med något annat.
 Kalkfärg sitter ju på alla vita hus i Grekland och pigmenterat på många andra ställen i världen. Varför skulle det då inte duga inomhus i ett badrum i Sverige?
Vi har kalkfärg i tvättstugan och än så länge sitter färgen där hur bra som helst.
I den här hörnan, Hellas Corner, kommer det att fixas och pysslas med allt vad fåfänga heter.
Jag längtar, men först så ska bastun bli färdig.


Hellas Corner



















Virrvarr av kablar och gammal el-central.


Blivande bastun
Det ska bli så härligt att kunna kvista ner en fredag kväll och slå på bastun och mysa en stund i värmen. Batun kommer att luta mer åt en ångbastu än en traditionell bastu har jag nu läst på om.
Men det ska tydligen vara behaglig värme och med 100 % luftfuktighet.
Vi har beställt bastudörr, bastuaggregat finns hemma och nu är där en del eldraging och lavar ska byggas.
Hela det här projektet har engagerat hela familjen och alla bidrar med sitt.
Ska bli så roligt att få visa slutresultatet.
Jag längtar.
/ Hella







torsdag 12 februari 2015

Om att leva med dans.

Det är definitivt en boost för kroppen och själen.
Från att vara rätt så tilltryckt i skosulorna av avundsjuka,
elaka människor, som mår dåligt själva, avslutade jag kvällen med ett möte och dans.
Blev galet glad och stimulerad. Pratat med vettiga människor, lärt mig en ny dans, fick beröm för min kjol jag sytt, fick med mej ett par skor hem och massor och åter massor av den där må bra känslan.
Kommer hem och får stöd av min  make som ger mig kloka svar och orkar lyssna på min berättelse.
Jag känner mig otroligt tacksam för detta.

Jag skrev ett brev till en kompis när jag var i tonåren som jag trodde var min bästa kompis. Flera gånger  gjorde hon mig väldigt ledsen med sitt beteende och jag skrev, talade om för henne att det hon gjort, var inte rätt.
Hon sa till mig att, -jag ska spara det här brevet, så ska du få läsa det om några år så får du se hur löjlig du var.
Många år senare så träffades vi igen och hon lättade på hjärtat. Hon hade gått i terapi och mådde dåligt i en relation. En gång så hade hon tagit  med sig brevet jag skrev till henne, till sin psykolog och lät denne läsa det. Men hon fick inte den reaktion hon hade väntat sig.

För där och då, där vi satt många år senare, bad min gamla vän om ursäkt för sitt beteende och hon sa att hon mådde dåligt över det.
Jag förlät henne, men vänskapen har inte riktigt kommit tillbaka igen. Det kommer nog bli svårt.
Idag fick jag den där känslan igen. Måtte dessa människor spara detta och ta fram det om några år när de lugnat ner sig och läsa igenom det igen och faktiskt be om ursäkt för sitt beteende såsom jag bad om ursäkt ikväll för något som jag inte skulle behöva be om ursäkt för, bara för att jag sköter mitt jobb.

/ Hella







onsdag 4 februari 2015

Att tänka utanför dansboxen

Så var det dags att prova en ny dans. Jag har som aldrig kommit till skott tidigare.
Men nu blir det äntligen av!
Jag ville börja en dans som inte kräver någon danspartner.
Jag ger mig nu ut i marker som jag inte känner till.
Än en gång utmanar jag mig själv med något som jag inte känner mig bekväm med.
Så nu är det dags för flamenco.











Beslutet tog jag faktiskt efter nyår.
Ni vet, ett av de där nyårslöftena.
Genast började jag leta mönster på kjolar och klänningar.
Det blir nog så småningom en sådan.
Vi provar dansen den här våren så får vi se om flamencon tar ett grepp om min själ.

/ Hella

torsdag 29 januari 2015

Vårens danser

Som jag kanske nämnt tidigare så älskar jag dans. I alla former.
Nu till våren så är där fullspäckat med dans och jag ser verkligen fram emot detta.
Först ut är en workshopshelg i Kubanska danser den 31/1. Den inriktar sig till oss kvinnor och vi lär oss kroppskontroll samt att vi utvecklar oss i danserna salsa, rumba, cha cha cha, mambo, son, pìlon, mosambique, afrocuban och konga.
Det är ett pass på 3 timmar och det är 100% endorfinkick från början till slut.
Resten av våren kommer att fortsätta i samma fotspår fast olika danser.
Men det får jag berätta en annan gång.
/ Hella
.
.

måndag 26 januari 2015

Att vara hemma en vecka från jobbet.

Tänk vad denna veckan har gått fort.
Jag har varit ledigt och tanken var väl att ta det lugnt, läsa böcker, sy mig något nytt, ta promenader, gå på loppisar och allmänt ha en härlig vecka hemma.
Men ack den som kan sitta still.
Har bara gjort två  av de ovannämnda sakerna. Läst en bok, på mina toalettbesök och gått ett par svängar på loppis.
Veckan varit ett enda storstädande och röjande dagarna i ända.
Men så har källaren fått sig en uppstädning. I matkällaren hittade jag minst tio tomma potatissäckar.
Jag torkade damm på hyllorna och där kommer att bli fler hyllor. Sen fick jag äntligen upp all ren tvätt och tvättade rent all smutsig tvätt som legat länge i tvättstugan. Ni vet, lakan, handdukar, dukar, gardiner o.sv.
Jag har även rensat bort kläder som barnen inte kan ha längre. De tar lite plats här nu men vi funderar på att hyra bord och sälja dem på någon loppis.

Vårt Spa tar form och nu är duschen klar.
Vi har använt oss av Mora Classic. Hade helst velat ha duschvred i samma stil, men det blev en termostatblandare enligt krav från mannen. Letade som en galning efter mässig eller guldfärgade med de vi köpte är tvåfärgade. än så länge finns det inte guldfärgat eller mässing att få tag på till rimligt pris. Jag ville ha gammeldags stil och den här modellen är helt ok.

Som vanligt har jag ingen bild att visa av badrummet, men det blir så småningom, jag lovar.
Skönt att ljuset åter ha kommit tillbaka och att dagarna nu blir längre.
Det är så härligt.
/ Hella
.
.

onsdag 21 januari 2015

Badrum och spa i källaren

Vi har kommit ganska långt och nu är duschen kaklad och klinker på golvet är lagt.
Allt tar lite längre tid när man gör allt själv.
Just ägnar maken sina kvällar i källaren med min syster och äldsta dotter och lägger golvet färdigt.
Jag ägnar mig åt hushållsarbete och rensar upp tvättstugan så man kan se golvet igen.
Det är så roligt när badrummet blir precis som jag ser det i mina tankar.
Det blir så snyggt!!
Nu vill jag bara fylla det med möbler och vackra saker.

/ Hella
.
.
.

onsdag 7 januari 2015

Nytt år igen!

Julen kom och gick.
Jag tog det väldigt lugnt. Försökte inte stressa denna julen.
Hann faktiskt göra lite extra.
Förutom då Julgranen som stod på trekvart och nästan inte en enda julsak framme.
Utöver det så hann jag ordna med det mesta med hjälp av mina flickor.

Maken med hjälpreda hann göra mycket med badrummet under julledigheten.
Jag stod för mat och allt runt omkring. Som designen t.ex.
 Idéer har ältats fram och tillbaka såsom byggmaterial och målarfärg.
Praktiska detaljer har stått i vägen för mina planer och jag har fått tänka om.
Det är grundarbetet som har tagit längst tid.
Väggar har putsats. Där är satt glasblock istället för fönster.
Bilats golv för att dra avlopp och vatten. Gjutit igen det igen.
En duschvägg av lecablock är uppsatt.
Golvvärme har limmats på plats. Därefter flytspackel över hela golvet igen av en golvläggare.
Mycket skräp är utburet och flera kilo murbruk är inburet.
Allt detta är jobb som inte kommer att synas men som tar väldigt lång tid att göra.
Det sista som vi hann göra var att börja kakla duschen. Det var då det roliga började!
Det är då rummet växte fram.
Men också då när ledigheten tog slut.
Hela huset var fullt med folk, men nu ekar det tomt sånär som familjen.
Hjälpredan har åkt hem och vardagen har hunnit ikapp.

Idag körde jag runt med bilen och kollade badrumsmöbler och förvaringsmöjligheter.
Hittade lite inredningsdetaljer som åkte med hem.
Surfade runt för att leta lampor.
 Än så länge har inte de lampor jag vill ha och som passar stilen, dykt upp.
Hittade DET handfatet som jag vill ha på nätet.
Men har reda köpt ett annat handfat. Nu är jag i valet och kvalet. Ska jag byta?
Risken är att jag kommer att ångra mig annars.
Tål att tänkas på.

Inte har jag tid att vara jobbet.
Det är för mycket roligt som händer här hemma.

/ Hella
.
.
.