Snart 3 år med LCHF och 6år med hypotyreos som diagnos

Allt hänger ihop. Kosten och mediciner.
Tänk, alla kvällar som jag legat och forskat om min sjukdom både på nätet och i böcker.
Så lite information man får av sjukvården. Vansinnigt att de inte vet mer än så.
Eller bryr sig.

Så mycket bättre livskvalité jag fått nu när jag självmedicinerar mig med de mediciner jag behöver.
Ingen som inte upplevt det själv, kan föreställa sig hur det är att behöva frysa.
 Jag har aldrig svettats under hela min uppväxt, jag har inte börjat svettas förrän jag började med rätt medicin och rätt mat. Att vara varm i kroppen är en lyx som jag längtat efter hela mitt liv.

Tröttheten är en annan sak. Den har också förbättrats.
Det är tack vare mina mediciner som jag äter idag.
Att vakna före väckarklockan har inte jag gjort någon gång under alla år i mitt liv.
Jag var trött när jag vaknade på morgonen och trött när jag gick i säng.
Min nattsömn var inte heller bra.
Rätt medicin och rätt mat har gjort mig mycket bättre.

Sen så är det all stress jag utsatt mig för under dessa år.
 Framförallt stressat kroppen med fel mat och med fel, eller ingen medicin.
 Snart tre år med LCHF har gjort mig bättre. Ekologiskt också och lagat från grunden.
Med tanke på att jag ätit fel mat i över 45 år så vet jag att det tar några år till innan kroppen helt har reparerat sig.
Det  blir inte bättre av att jag gått utan medicin som skulle kunnat bota min sjukdom mycket tidigare.
Tänk om jag hade fått medicin mot hypotyreos för många, många år sedan.
 Då hade jag inte behövt frysa så förbannat och jag hade kunnat hålla vikten utan att samla på mig myxödem som i sjukvården anses och misstas som fetma. Jag var enligt sjukvården fet, lat och åt godis hela dagarna. Så himla fel.

Så mycket vetediet, light produkter och fiberbröd ,fasta, självsvält, viktväktarna, dieter som jag utsatt min kropp för är helt vansinnigt. Jag har tränat som en galning för att kunna få ner vikten några gram.
Stressat min kropp med träning och utan tillräckligt med mat.
Tänk så mycket onödigt lidande, svält och hunger.
 Ändå lever vi i ett välfärdssamhälle och vi är många som svälter och tränar för att vi äter fel mat och inte får de mediciner vi behöver.
LCHF har gjort mig friskare och piggare. Det är ingen diet jag äter tillfälligt. Det är en livsstil.
Det som numera, efter tre år händer, är tyvärr ingen viktnedgång, men mäter jag med måttbandet så  försvinner det centimetrar ändå.
 Överallt förutom på magen och insidan låren.
Men det jag nu har kommit fram till är att eftersom jag varit undermedicinerad i många år,  har jag samlat på mig myxödem. Det finns på inget sätt som jag kan träna bort det som sitter på magen.
Det har jag aldrig kunnat.
 Och all denna värk i kroppen som kommit smygande under åren, den är i det närmaste helt borta nu.
Det är kosten och medicinerna som hjälp mig bli bättre.
För att inte tala om mina magsmärtor. Japp, mycket bättre de med.

Det jag nu måste stoppa i mig för att få igång och hålla igång min sköldkörtel är följande:

Naturligt sköldkörtelhormon , thyroid från ko men kommer att börja äta thyroid från gris inom kort.
Jag äter B- vitaminer, en multi som också innehåller jod och selen.
Magnesium
Kalium
Zink med gurkmeja
Gastrostin
D- vitamin
NAC-( minska myxödem)
Nu talar vi inte om några små doser utan allt i inrådan av en homiatriker.

Hypotyreos är en sjukdom som jag får leva med hela mitt liv och jag är inte ensam.
Det går många där ute som är felmedicinerade eller inte har någon medicin alls.

Jag får alltså bekosta detta själv eftersom i svensk sjukvård får man bara Levaxin utskrivet och ibland inte alls.

Men vet du, jag gör hellre detta än att bli sämre som jag annars hade blivit av, blodtrycksmediciner, statiner, insulin och levaxin.

Samt rådet att äta lågfettskost, alla sortens grönsaker ovan jord som under jord, frukter, äta spannmål,ris helst mycket fibrer, baljväxter och undvika rött kött.

Vilket skämt!
När man kan må så här bra!

Tag hand om dig och lev väl.
/ Helén

Bitterhet, butterhet och tillslut beslutsamhet, behaglighet

Som sagt, angående tidigare inlägg.
Så går man från insikt till insikt.
Man får fundera och gräma sig en stund.
Men det är inte värt att älta längre.
Vad gör det med mig som människa och
vad gör det med min kontakt med andra människor?
Det blir inte bra. Så nu slutar jag med det.
Det är så  inte värt det.

Positiva tankar och positiva handlingar.
Hädanefter är det min melodi.
Skiten brukar flyta upp och lukta till slut.
Karma, både gott och ont.

Tjong, poff, paff  och där åkte energitjuvarna ut.
Kvar finns bara lugnet och allt trevligt som händer i höst.
Det här händer:
Salsaträning på söndagar som hjälpdansare.
En glad trevlig Rueda de Casinogrupp på 10 st tjejer.
Prova- på Afrikansk dans.
Flamenco på tisdagar.
Fixa och göra fint här hemma.
Skapa med händerna.
Starta arrangemang och göra det bättre. Än så länge hemligt.
Vägen till en bättre hälsa.
Avsluta fler saker som är alldeles för energikrävande för själen och
för min familj.
För det mesta bara göra det som är kul.

Ha det gott och lev väl.

/ Helén

Dags att att ta förväl av några måsten och dåliga människor

Nu rensar jag ytterligare i min låda av uppdrag.
Förlorar troligen en vän, vilket känns jobbigt,
på grund av EN dålig människa runt omkring mig.
Denna vän , är en av många som hen " tagit" över på grund av baktaleri och
falska påståenden.
Är det värt att kämpa för?
Nej, det är det inte. Det kommer nya uppdrag, nya vänner.
Jag brukar inte ta åt mig av personer som hugger en ryggen.
Jag har kunnat gråta en skvätt och ställa mig upp igen rakryggad.
Men den här sortens människa jag råkat ut för är den värsta sorten och
det har pågått i många år.
Än en gång kliver jag åt sidan och
lämnar väg till denna fruktansvärt hemska människa.
En copycat. Tar mina idéer, mina vänner, mina uppdrag.
Tar blivande vänner, rakt framför ögonen.

Två måsten flyger sin kos ut genom fönstret.
Två adjö.
Jag går en annan väg.
Jag är lättad. 
Tack för mig.

 / Helén

Att skapa ordning i kaoset

Jag är så himla dålig på att skapa rutiner numera.
Det var enklare när jag bodde ensam.
Men med en familj och barn så har min tidsoptimism blivit allt större med åren.
Jag har, som vanligt,  alldeles för många bollar i luften.
Något som har fått alldeles för lite uppmärksamhet är vårt hem.
Kul att fixa och skaffa roliga inredningsprylar och så,
 bygga om, måla och fixa,
men att komma mig för att städa,
har som tiden inte funnits till.
Jag är ju inte hemmafru och jag driver eget företag.
Det innebär ibland långa arbetsdagar och
 så ska man hinna med någon träning också.

Jag har haft ledigt hela förra veckan, före påsken.
Förra veckans insikt: Det är roligare att ta hand om 13 st blåa IKEApåsar med ren tvätt.
 Än 13 st med smutsig tvätt.
Inga vilodagar blev det,
 men dock en massa gjort här hemma.
Jag har börjat rensa rum efter rum och börjat putsa fönster,
laga persienner, ta hand om mina växter och
allt sådant som behöver göras för att ha ett någorlunda uppstädat hem.
Jag är inte så mycket för att skriva listor,
 jag har hittat en hemsida som heter " the flylady"
På hemsidan får du tips om vad du ska ta tag i varje dag för att hålla dammråttorna i schack.

Bild lånad från The Flylady

Jag hittade även en app som hjälp från The flylady.
Den här sidan hittade jag för många år sedan.
Nu gör jag ett nytt försök.
Provar och ser om jag även får resten av familjen med på noterna.

Det har varit gäster och goda måltider varje dag under påskhelgen,
en trevlig men inte en helg i vilandets tecken precis.
Känns som om det nästan ska bli skönt att återgå till arbetet.

Ta hand om dig och lev väl.

/ Helén 


 

Ibland blir det inte som man tänkt sig

Angående tidigare inlägg så får jag meddela att jag inte slipper mitt uppdrag.
Ibland så reagerar jag tvärtom.
Istället för att hänga läpp så har jag fått förnyade krafter.
Fråga mig inte var de kommer ifrån.










Jag kan för närvarande inte berätta så mycket ännu, men det kommer, det kommer.
Ideérna sprutar i skallen och jag känner en bestämd beslutsamhet.
Som sagt, det var ju det där med att göra guld av skit.
Det är jag nog banne mig expert på.

Lev väl och må gott
/ Helén

Ytterligare förändringar av livet på gång

Jag hoppas och tror på mig själv,
 trots att jag har bromsklossar runt omkring mig.
Jag är min egen coach.
Jag peppar och driver mig framåt.
Jag sjunker till botten men kravlar mig envist uppåt igen av järnvilja och aptit för livet ,
för det är mitt driv.
Jag blir nedtryckt i skosulorna av en del personer i min omgivning men gör guld av skit.
Jag finner alltid positiva lösningar när det är som sämst och gör något bättre av det.

MEN, nu behöver jag sömn. Mitt blodtryck behöver komma ner i varv.
Jag stressar alldeles för mycket. Jag stressar med fel saker trots att en del är kul.
Inte bra för mitt eget välmående.
Jag har hamnat i mina gamla rutiner igen och sover för få timmar.
Vikten står stilla trots att jag äter LCHF.
Jag behöver en ny fas i mitt liv.
Sortera bort ännu fler gamla uppdrag.
Om några dagar har jag svaret.
Då kanske min ryggsäck är lite lättare.
Jag hoppas det.

Lev väl och ha det gott.
/ Helén

Muggkake- semla LCHF

Under fettisdagen så las det upp en massa bilder på semlor överallt i media.
Jag hade så  mycket att göra under semledagen att det fanns ingen tid att baka egna.
Den långa arbetsdagen avslutades med ett kundbesök för att hjälpa en kund hänga upp ett väggur.
Maken skruvade i bilen för att byta en bromsslang och dottern pluggade.
Det blev till att svänga ihop en pannkakssmet á la LCHF och tina lite hallon som jag plockade i fjol höstas. De blev jättegoda och var väldigt mättande.

Jag har varit sugen på semla sedan dess.
Maken är bortrest och jag orkade inte ställa mig att baka så,
ikväll gjorde jag mig en muggkaka/mugcake i mikron och
 därefter blandade jag ihop en mandelmassa och vispade laktosfri grädde.
Det tog ca. 7 minuter för min semla att bli klar till kvällskaffet.

Så här gjorde jag:

 Blanda samman de torra ingredienserna

½ dl mandelmjöl
½ tsk fiberhusk
½ tsk bakpulver
½ krm vaniljpulver
ett par stötta kardemummafrön

1 ägg vispas lätt

 1½ tsk vispgrädde
1 tsk smält smör

Smält smöret i en mugg och
 fördela det smälta smöret i muggen.
Häll resterande smör , det vispade ägget och
 grädden i skålen med de torra ingredisenserna.
Blanda väl och klicka upp i den smorda muggen med smör.

Kör muggkakan  i micron ca. 2 minuter.
Ta upp och låt svalna.
Skär upp i toppen  och ta ur inkråmet ur bullen.
.

Blanda mandelmassan

½ dl. mandelmjöl
2- 3 tsk vispgrädde
1 droppe bittermandelolja
ev. sötning tex. stevia,( väldigt lite behövs)
Blanda i inkråmet av muggkakan.
 Ev. fyll på med mer grädde till önskad konsistens.

Så här gör du Muggkakesemlan

Fyll muggkakan med mandelmassan.
Vispa ca. 1 dl vispgrädde och lägg på toppen därefter lägg på locket.

KLART!

I brist på bröd får man ta limpa, sa alltid min mormor. 
Så rätt hon hade!
Det var ett supergott substitut till en äkta semla,
dessutom  betydligt nyttigare och enklare att göra.

Lev gott och må väl.

/ Helén

Om mitt liv och till en bättre kopia av mig själv

Det är sant.
Kroppen är ett fantastisk instrument.
Jag har nu ätit LCHF kost i över två år och det händer nya saker hela tiden med min kropp.
Dessutom så har jag börjat fasa ut Levaxin och äter naturligt sköldkörtelhormon, B-vitaminer, tabletter som ökar saltsyran i magen ,zink, jod och selen, som jag köper hos en homeopat.
Allt detta på grund av min hypotyreos.
Jag har även minskat på mejerierna , men äter smör och ost.
Det här har gett resultat.
Jag har insett att Levaxinen kanske ökar T4 hormonerna i kroppen, men för övrigt har det bara gjort att jag har blivit stel i kroppen, trött och konstig.
Jag har trott att orsaken till min stelhet, beror på att jag blivit äldre,  men det har bara blivit bättre och bättre sedan jag minskat dosen av Levaxin och istället tar naturligt hormon. Vilken skillnad det är att dansa numera. Jag kan dessutom stretcha på ett helt annat sätt utan värk i kroppen och jag är mer rörlig. Jag har heller inte lika mycket hjärtklappning,
 på grund av att jag äter naturligt sköldkörtelhormon.
Alltså behöver jag inte ta någon blodtrycksmedicin.


Jag står fortfarande stilla på vågen, men kroppen har definitivt förändrats.
Jag som alltid haft smala ben och rak kroppsform med nästan inga höfter alls, har nu börjat få lite mer på låren och min midja har blivit smalare.

sheek kebab av älgfärs, blomkålsris,  lök-och kesosallad samt kryddig youghurt allt på LCHF vis

Maten jag äter omfördelar hud och fett och muskler på ett helt annat sätt.
Det syns inte på vågen men helt klart i spegeln.
Det är en kost som är bra för kroppen och helt klart det bästa sättet att äta.
Så många fantastiska hälsovinster det blir.
Många tror det är humbug. Men jag bland många som börjat med denna livsstil kan intyga samma sak. Jag är ett levande exempel på att det fungerar.
Man äter också ren mat och det är  ekologiskt i allt som går att köpa så. Köttet är från vilda djur och ekologiska gårdar. Gärna närproducerat.
Maten lagar vi från grunden med smör och kokosfett. Jag är mer och mer övertygad om att mättat fett är det kroppen ska ha och inte fleromättat förutom olivolja. Martina Johansson.se har ett bra inlägg på sin blogg om det.
Anledningen är ju ganska enkel. Våra kroppar är skapta av just mättat fett och det klarar kroppen bättre att ta hand om. Jag är ännu mer övertygad numera då jag tog fram gamla flaskor med naturkosmetik gjorda av vegetabiliska oljor. Oljorna var sega och klibbiga och går inte att tvätta bort från flaskor och burkar. Tänk hur sådan olja blir i våra blodkärl? Den som sparat ett gammalt paket med smör vet hur det blir. Det luktar inte gott, men konsistensen är den samma.
 Det gäller även ister och kokosolja och koksfett.

Jag förundras varje dag över de positiva förändringar som sker i kroppen nu när den håller på att läka.
Allt positivt som många fler skulle kunna känna om de bytte sin mat till det vi är skapta att äta.

Ha hälsan och må gott
Helén

Förbättringar i urmakeriet

Jag har några mål detta året och i framtiden för att förbättra min arbetsplats.

Jag till vänster och min syster till höger på vårt urmakeri i Umeå.

- I år så ändrar vi arbetsrutiner. Det är en av de saker på min listan som vi  redan påbörjat. Vi har nu provat detta i två veckor och båda tycker att det fungerar bra. Man får äta varm mat varannan dag och varannan dag kall mat. Hahaha. Det positiva dock är att jag jobbar mer effektivt båda dagarna. ( Dagtid)

- I år blir det ett nytt förvaringssystem för reservdelar. Jag letar skåp och lådor som kan passa mitt ändamål. Vi har ett par lösningar som skulle kunna gå. Men jag har inte bestämt mig för vilket ännu. Vi letar vidare tills vi hittar något som kommer att fungera bra. (arbetas med på dagtid)

 - Ett bra datorprogram för lagret av reservdelar.( leta på kvällstid)

- Tillsammans med min man ska vi förbättra en rengöringsapparat för armbandsur så att den blir ännu effektivare.
 (Efter arbetsdagens slut)

- Införskaffande av kunskaper av ett ritningsprogram. Jag är lärd i den gamla skolan med handritade ritningar på föremål. Nu är det dags lära mig att använda ett datorprogram. ( kvällstid)

- införskaffa en svarv som är lite större. ( leta på aktionssajter på kvällstid.)

- Skaffa datorprogram och mätningsutrustning inom urmakeri.( beställa från nätet på dagtid.)

- bygga om lite i butiken. (arbete på dagen.) Leta ett vitrinskåp som passar.

 - förbättra belysningen i butiken. ( arbete dagtid och kvällstid.)

- Avsätta tid för att renovera armbandsur och fickur som är företagets egna, för att sedan sälja i butiken. (arbete dagtid.)

- Starta en webbshop med renoverade ur. (arbete på kvällstid)

- youtube kanal med filmer om urmakeri.  (arbete på kvällstid.)

- Förbättra miljön runt min arbetsbänk. I år så vill jag montera ett  punktutsug över arbetsytan där jag jobbar. Idag sitter jag och andas in ångor från kemsik ren bensin. (Har gjort så nu i 30 år snart.)
Försöker att ha lite rutiner för att slippa andas in så mycket ångor men det blir lite varje dag.
Jag vill förbättra min hälsa och det här är en viktig del i den processen. Egentligen är detta prioritet ett. (arbete efter arbetsdagens slut.)

En lista som säkert kommer att bli längre, men kan vi beta av det mesta i år så har vi kommit långt.
Många av dessa åtgärder kommer att förbättra arbetsmiljön och utvecklingen av vårt företag.

Ha hälsan och lev väl.

Helén

Det här med långvarig stress och händelser i livet

Nu kommer jag att berätta om en del av mitt liv som jag hittills valt att inte skriva om och jag skriver om det i stora drag. 
 Jag känner att nu är det dags.
 Jag försöker förstå vad som händer med min kropp och det jag tänker berätta är en del av varför jag mådde som jag gjorde och varför det tar att läka min kropp.
 

Här är jag trött.

 Allt började för 24 år sedan när jag födde vårt första barn. Hon föddes med hjärtfel och under 1 år och 4 månader sov jag inte mer än ca 2- 3 timmar per natt. Tänk vad det gör med kroppen. 
Att ha ett hjärtebarn är inte helt lätt, man oroar sig över barnet samtidigt som allt man vill göra är att sova. Men det går inte för din lilla bebis behöver mat varannan timme.och skriker hela tiden för att det lilla älskade barnet mår dåligt. Trots all mat så växer hon sakta. Ett magert pyre med våldsam aptit. Vi väntar på operation och jag byter sängkläder och pyjamas en till två gånger varje natt och byter kläder på henne flera gånger om dagen för att hon svettas så mycket. 
Jag driver eget företag och jag ska vara där några timmar per dag. Fast jag egentligen inte orkade.
Vi nattvandrar med bebis gata upp och gata ner för då får HON sova alla fall. 
Vi tillbringade många timmar på barnhjärtmottagningen med ekg och ultraljud. Hon får medicin som gör att hon lugnar ner sig något. Jag börjar ge välling för jag hinner inte producera bröstmjölk i den takt som hon vill äta,  men inte fick jag sova för det. 
Ovanpå detta pajar min mage ihop och jag försöker få hjälp genom sjukvården som bara avfärdar mig med att det är så här under småbarnsåren. Då är hon fyra månader. Men jag gav inte upp och fick till slut testa för laktosintolerans  efter två år och det visade sig att så var fallet. 
Jag fick då lära mig att äta Laktosfritt. Vad kan man då äta? 

Det blev operation till slut och flickan tillfrisknande och jag någorlunda själv. All övervikt som jag bar på lyckades jag gå ner, men det tog över ett år och två månader men magen blev inte bättre.
Sömnen blev inte bättre den heller.. Jag sov fortfarande väldigt oroligt och var ständigt trött. 
 Det blev några kämpiga år med företaget.

 Efter åtta år beslöt vi oss för att skaffa ett barn till. 
Vi började leta hus i samma veva. Jag och min syster startade företag tillsammans och vi flyttade firman till Umeå. Vi jobbade 6 timmar med annat jobb och 4- 5 timmar med vårt eget. 
Under denna tid skaffade jag och min man vårt andra barn. 
Hon föddes och vi fick träffa läkaren på BB avdelningen och vi fick göra om samma procedur en gång till!
 Ner till barnhjärtmottagningen. 
Det blir  ekg.,ultraljud och vi får beskedet att hon hade samma typ av hjärtfel. 
 Då orkade inte min kropp längre och jag grät nog i över ett dygn. Min man packade ner den lilla tösen i barnvagen och gick ut på promenad så jag fick vara ifred i några timmar. Man borde vara mer stark eftersom man har erfarenhet. Allt jag såg framför mig var alla sömnlösa nätter igen och all oro. Kroppen är ju inställd på att ta hand om sitt barn och det gör man. 
Det blev ett tufft år till med sjukhusbesök, nattpassning ,sömnlösa nätter och klädbyten. Denna gång kunde jag i allafall vara hemma och vara mammaledig. Men min kropp sa ifrån ordentligt och jag mådde mycket dåligt. 
Jag började försöka få hjälp från sjukvården igen och fick träffa en dietist och började utesluta födoämnen. Blev lite bättre men det blev ett år med innehållsfattig kost.
 Flickan blev opererad och tillfrisknande fort. Jag återgick till jobbet och firman igen. Köpte hus.
Vi började få snurr och fick fler jobb på firman. Lokalen vi hyrde blev för liten. Så vi fick tag i en större lokal. Jag har aldrig varit med om mobbing på en arbetsplats men både jag och min syster blev utsatta. Vi flyttade och bytte lokal och gick ner i arbetstid och fick de sämsta tänkbara skitjobben. Under tiden så började jobben strömma in på vårt företag så vi beslutade att säga upp oss från vårt fasta jobb. 
Det blev en stor lättnad för oss båda.

 Jag tränade mycket och åt nyttigt, men varken magen, min kropp eller vikt hängde med längre. 
Jag gick inte ner i vikt och mådde skitdåligt. Jag fick erbjudande om antidepressiva medel.
 Men jag var inte deppig! 
Jag hade ju ont i magen och frös jämt. 
 Till slut orkade jag inte längre och hamnade på akuten.
 De tog prover och jag hade låg kroppstemperatur mitt i högsommaren. 
Jag hade ullkalsonger, ullsockar, dubbla tjocktröjor, vantar.
 Då fick jag äntligen hjälp efter att ha kämpat tio år med sjukvården. 
Jag fick Levaxin och kroppen började äntligen vakna till liv. 
Jag har ärftlig hypotyreos. 

 Mina älskade underbara flickor är friskförklarade sedan många år tillbaka och det är det viktigaste.

Jag skiter egentligen i att vikten envisas med att långsamt gå ner.
Jag har min LCHF mat, min livsstil och nu börjat jag även med naturligt sköldkörtelhormon ovanpå alla mina livstilsförändringar.
 Det är nu dags att jag börjar mår bra och jag är på god väg. 

Så innan du dömer en människa, du vet inte vad denne har fått och får gå igenom. 
Nu vet du lite om mig.


 Ha hälsan och må gott. 
 Helén

Ett år på beteendemedicin är över

Nu är det klart. Bye bye beteendemedicin. Om ytterligare ett år får man ta prover igen och göra en uppföljning. Kan vara intressant och se vad som har hänt med kroppen då.
Alla fick säga sina tankar om det gångna året.
Vi hade alla två gemensamma nämnare.
Sömnen och stressen. De allra flesta upplevde att de åt rätt och motionerade bra.
Jag ville säga att de kunde må ännu bättre på den kosten jag äter, men jag höll tyst..
Att komma sig i säng på kvällen var något som alla hade svårt med.
Alla hade stressande jobb som de inte kunde påverka särskilt mycket. Några med skiftgång. Men några hade gått ner i arbetstid och någon hade rätat upp sitt privatliv och någon hade börjat ha mer egentid och ta hand om sig själv först och främst.
En person käkar Lchf och tränar mer. Jag tyckte det var väldigt fegt, men denne nämnde inte att hen  käkade Lchf. Men huvudsaken hen nu mår bra med viktnedgång på köpet. Jag tycker det är roligt att min historia har hjälpt någon.
Någon som jag såg tvivla på sina gamla lärdom var dietisten. Jag såg att han nu   provar Lchf på sig själv. Jag är ganska säker. Syntes på hans hud och ögonvitor. Där fanns samma liv i blicken som jag sett på många Lchfare. Jag såg vilken kamp han går igenom.
Tvivlet på den gamla skolmedicinen. Att kämpa med sina funderingar, ställa allt på sin spets. Jag är glad för hans skull om han får uppleva samma härliga känsla att få må bättre. Slippa vara hungrig. Äta gott och kanske har han fått igång magen igen.
Jag såg att han led av någon typ av eksem. Jag hoppas att han äter mejerifritt. Jag hoppas han står ut och förstår att nu kroppen gör sig av med gifter och håller på att läka.

Det finns mycket som jag fortfarande måste förbättra med min hälsa.
Jag vill verkligen få till min sömn. Få bättre kroppskännedom.
En bit som jag ska jobba med är andningen, diafagman och lära mig andas rätt. Tydligen är jag på god väg då min lungkapacitet har ökat på ett år och inte är det mer träning som är förtjänsten. Men jag ska fortsätta träna min andning.
Det ska hjälpa lymfsystemet att komma igång.  jag kommer även att träna mig att göra egen lymfmassage. Få igång kroppen ännu mer.
  En annan sak jag också måste träna på är återhämtning. Jag kanske inte ska köra på som en duracellkanin i 200 knyck,  en ständig hjärnverksamhet och aldrig ha en lugn stund. Det kommer att vara svårt för mig att genomföra dock . Jag vill hinna med och lära mig så mycket som möjligt. En redig utmaning blir det.
 Jag ska också göra något som jag innerst inne vet att jag måste göra.  Det är något som inte kan vänta till jag sitter där på ålderdomshemmet och funderade på var livet tog vägen. Jag har bestämt mig att njuta av livet och ta tillfället i akt när det bjuds. Det får bära eller brista.
Ett år och 10 månader har gått på vägen till en bättre hälsa och jag kan nu blicka framåt till en ny fas i mitt liv och till en bättre kopia av mig själv.

Lev och må gott.
Helén

Mitt år bettendemedicin är snart över, LCHF halleluja!

Måste bara få skriva av mig lite.
Jag är både upprörd och lättad. 
Snart har ett år passerat på beteendemedicin närmare bestämt är det precis två veckor kvar.
Det har varit både jobbigt och nyttigt.
Det flesta av gångerna under det här året, har jag gått därifrån och varit ganska irriterad rent mått dåligt kroppsligt.
Men idag så gick jag med mycket lätta steg ut genom dörren. Som en känsla av att vara fri.
Jag hade bestämt mig för att säga min menig.Vara ärlig mot mig själv.
Enskilda samtal. Fyra stycken och totalt två timmar och där fanns ingen chans att avfärda mig.
Göra upp eller slut med vetenskapen. Tänkte först ge payback men gav feedback istället.
Tänkte lite som Jesus där. Förlåta och ha förståelse. 

Här kommer fördelar och nackdelar.

Om vi börjar med fördelarna:
Jag har fått göra tester. Kondition och blodprover. Så jag vet lite mer hur min kropp fungerar.
Stresshanteringen har hjälpt mig.
Föredrag om olika ämnen. Både intressant och irrterande.
Mindfullness betyder mycket för oss människor. Men man kan göra det på olika sätt.
Att träna regelbundet. Men den biten gjorde jag redan innan.
Att bearbeta min sömn. Idag sover jag fler timmar per natt och jag testar olika saker och rutiner för att sova ännu bättre.
Bearbetat det som sagts och grottat in mig i ännu mer information.
Funderat, selekterat, agerat, kommit till insikt, ändrat vanor och fått nya.
Hållit fast vid min tro på LCHF, trots att det inte var populärt.

Då kommer vi till nackdelarna:
-Att vara en outsider i en gemenskap är aldrig bra. Det fungerar dåligt. Min LCHF:kost var verkligen inte välkommen. Det accepterades inte trots att de sa det var ok från början.
- Att få kemikalier i kroppen som man inte bett om. Något så oskyldigt som antabus eller bantningsmedel eller psykofarmaka, eller vad det nu kan vara, men ändå. Måste man inte be om patientens tillstånd för sånt? Kan man anmäla sånt? Allt som hände var en ännu mer taskig mage, sura uppstötningar, illamående och konstiga känslomässiga berg- och dalbanor i kroppen. Jag började googla om reaktioner på allt möjligt. Jag blev rädd. Så här har jag aldrig känt förut. Vad händer med min kropp? Tänkte att det var något bantningsmedel mot fett, kanske, eller kanske då något annat eller glädjepiller? Jag slutade dricka det konstigt smakande kaffet på fikarasten, tog lite av fikat som ändå smakade väldigt konstigt. Som tvål i munnen med en besk eftersmak på allt.
 Allt är preparerat! Fy på er, Beteendemedicin!! Jag lutar åt antabus. Läser man om hur det ska intas stämmer det att man ska ta en ny dos om två veckor för att få sk.full effekt. Alltså, du ska må dåligt av att dricka alkohol. Men det kan ge biverkningar även om man inte dricker alkohol. Det är ett rätt så nasty preparat. Varsågod och gå in och läs om det. Jag blir bara ännu mer upprörd när jag tänker på det. Sånt här gör att man tappar tilltro till sjukvården. Jag mår illa ikväll av det lilla fikat jag tog. Magen är i uppror och svullen. Jag har huvudvärk och har ont i kroppen speciellt i nacken.  Så har jag reagerat varje gång jag varit där. Den detaljen tog jag inte upp idag. Tänkte testa en sista gång för att se hur jag reagerade på maten. Nu vet jag säkert. Såg fler som slutade fika under året som gått och inte heller tog vatten ur vattenkannorna som ställdes fram, såg att de också visste. Vet ni varför vi tjockisar får antabus? Jo, för att vi har dåliga levervärden. De tror att vi super oss tjocka. Så jävla dumt tänker dom. Antingen går man ett program för vänja sig av alkohol eller så går du ett program för hälsan och gå ner i vikt. Inte både och. Framförallt så ska man vara ärlig!
- Jag har problem att sitta i en grupp och berätta om mig själv. Ännu svårare är det när man är en doer. Vill hjälpa och ge råd. Att sitta tyst och lyssna på medmänniskor som säger exakt samma saker varje gång vi träffas i ett helt år, gör mig väldigt less, nä ledsen,och frustrerad. De försöker, men inget händer. Gnäll inte, gör något åt det då! Tänker ju då förstås jag som inte nöjer mig med att sitta och vänta på att något ska hända. Men så försöker jag tänka att de har inte fått rätt verktyg och följer de råd eller inte följer alls som föreskrivits enligt vetenskapen. Jag har ingen rätt att döma dem.


Som jag skrev för ett år sedan, alltid lär man sig någonting och i det stora hela har det hjälp mig på min resa mot ett hälsosammare liv. Någon mening är det med allt och en till i gruppen började med LCHF kost och har rasat i vikt. Denne ser ut att må mycket bättre och där finns glädje och liv i blicken.

Äpplen från vårt äppelträd. En gammal äppelsort från 30-talet.

Troligen är trädet lika gammalt som huset.

Men, kan någon förklara för mig sambandet? Jag tränar lika mycket som för ett år sedan, ändå har min lungkapacitet ökat avsevärt och även konditionen så idag ligger jag på normalvärden på gränsen till över.
Jag är väldigt glad för det och vill ju förstås lovprisa LCHF kosten. Men beror det enbart på det?
Har någon en vettig förklaring tar jag tacksamt emot det.

Lite längre fram ska jag berätta om min nya leksak som jag köpt.
Mitt Smartband som har hjälp mig ännu mer att förstå min kropp.

Ha hälsan och må gott.

/ Helén

Matallergier och LCHF

Så länge jag kan minnas har jag alltid plågats av allergier av något slag.
Hösnuva och allergier mot mat.
Dessa besvär blev bara värre och värre under årens lopp.

Ett efter ett tog jag bort födoämnen men jag blev aldrig bra.
Trots att jag ökade vikt och åt mat som en myra blev jag stämplad som en person med dålig karaktär när det gäller godis, kakor och mat.
Jag förklarade att jag aldrig äter godis eller kakor, men det var ingen som trodde mig.
Mot slutet av förra året hade min kropp fått nog. Jag hade värk och hade ständigt ont i magen.
Jag kunde inte träna för jag mådde så dåligt dagen efter.
Hade dålig ämnesomsättning och är nu medicinerad med Levaxin.
Under den julhelgen satt jag och letade på nätet desperat efter en lösning på mitt problem.
Då fick jag upp ögonen för LCHF. Jag började läsa allt jag kom över och halkade in på Kostdoktorns hemsida. Jag fick mod att försöka en sista gång och fick med min man på samma resa.
Det har tagit ett år, men nu kan jag börja äta vissa födoämnen så smått igen och det går bra.
Livet har blivit så mycket lättare nu.
Jag ser det som att kvalitén på mitt liv har blivit bättre.
Jag är mer skärpt och orkar mer än förut.

LCHF-mat

På förra veckans mötet på beteendemedicin så blev där en förändring.
En person i gruppen hade ändrat sina matvanor till LCHF med gott resultat och
 under träffen ändrade ytterligare en person attityd och skulle börja ändra till LCHF kost.
Jag är inte ensam längre, HURRA!

/ Helén 

Min viktnedgång och lärkarvård kontra LCHF

Jag har nu brutit tystnaden på beteendemedicin där jag nu varit med ett halvår och
 numera säger jag exakt vad jag tycker.
Ett år med LCHF har gett resultat. Jag är säker på min sak.
Jag mår mycket bättre och har sällan eller aldrig värk.
Attityden har också förändrats bland de som är med.
De intresserar sig mer för vad jag har att berätta.
Jag poängterar gång på gång att jag inte går på en diet, utan att jag har ändrat livsstil.
 T.o.m. så har de ändrat attityd när det gäller det  goda och onda kolesterolet.
Förut fick vi veta att allt kolesterol är dåligt för kroppen.
Men nu på senaste mötet fick vi en förklaring att det goda kolesterolet åt upp det onda och
att ha gott kolesterol är ganska bra att ha ändå.
Något som också förändrats är attityden gentemot kolhydrater.
Man sa på senaste mötet att även försöka minska på kolhydraterna också.
 Där de ännu inte lyssnar är intaget av fett.
jag ser en ljusning även på den fronten.
 Jag kan säga att det är revolutionerande att höra detta och
jag blir glad att jag snart kanske inte är en envis outsider längre.
Det är bra att sjukvården ser saker och ting från en annan vinkel.

Min sömn håller sakta på att bli bättre och bättre.
Jag testar mig fram och provar olika sätt att komma till ro på kvällen.
Denna veckan har jag testat att ta mitt L-glycin en ½ tsk pulver och
en kopp starkt hallonbladste tidigare på kvällen.
Jag tar som tillskott D-vitamin och Multi B-vitamin och så mitt piller Levaxin.
Det har fungerat bra och jag har faktiskt börjat känna mig trött mycket tidigare på kvällen.
Att jag kommer mig i säng före tolv är faktiskt en bedrift värd att nämnas för att vara mig.
Eftersom jag kliver upp halv åtta på morgonen så får jag ca. 2 timmar mer sömn än tidigare.
Jag får alltså 7-7½ timmes sömn. Fantastiskt!
En annan sak jag har gjort och som jag inte berättat här tidigare är att tar på mig sockar på kvällen när jag ska sova. Dels har vi kallt på golven hemma och fötterna blir kalla men också för att inte gosa med fötterna i lakanet.
Sover jag med sockar så håller jag värmen bättre och kommer på grund av detta bättre till ro.
Tänk vad små förändringar kan göra.

En annan sak som är en klar förbättring är min mans snarkande. Han har nästan slutat helt och numera är snarkningarna snarare viskningar än en orkan i örat.

Jag försöker hitta förändringar till min man också och
vi testar oss fram för att han också ska må bättre.
Han har fått en fantastisk viktnedgång och blivit piggare på kuppen av LCHF.
Han har dock haft problem med sitt blodtryck och
 LCHF har inte riktigt hjälp till att få ner det till en bra nivå.
Det som däremot hände när han började med blodtrycksmedicin, var att blodtrycket sjönk till ett normalt värde ganska snabbt. Doktorn hade aldrig varit med om ett så snabbt resultat. Han jublade och skrattade för att han fick sådana bra resultat.
 Min man äter D- vitamin, L-glycin och Arginin som tillskott. Allt för att kroppen själv ska klara av att sänka blodtrycket utan mediciner i framtiden. Vi får se vad som händer.
 Arginin äter han för att få igång testosteronet i kroppen.
 Han jobbar i plastindustrin och jag har läst att plaster innehåller ett ämne som liknar östrogen.
 Om en man har för lågt testosteron mår han inte bra. Jobbet han har innebär tunga lyft och väldigt hårt kroppsarbete och det ska tydligen räcka för att öka testosteron värdena i kroppen.
Men min egen teori är att han inte får tillräckligt och att ariginin hjälper honom med det där sista som behövs för att få upp värdena. Vi får se om jag har rätt.
 

Klematis som klänger på vår husvägg.

Så har jag då stressen att hantera. Det är betydligt bättre nu.
Jag blir hjälp av att få sova på natten och så hjälper L-glycin till också.
Vi gör små förändring en efter en hemma och jag delegerar jobben bättre.
Vi är ju faktiskt tre vuxna och en tonåring som kan hjälpas åt.
På jobbet gör vi också små förbättringar för att minska stress, göra dagen mer effektiv och arbetsdagen lättare.
Men nu får det räcka.
Jag får skriva om det en annan gång.

/ Helén
:
:

Vårens aktiviteter

Man blir så glad och inspirerad när våren börjar nalkas och energin är på topp.
Jag blir också så glad att jag fann LCHF som nu har blivit min nya livsstil.
Det har blivit så många positiva effekter på min kropp och en bonus är min viktnedgång.
Men för övrigt så märker jag att min ork att röra på mig börjar komma tillbaka.
Vad sägs att en söndag dansa intensivt i 4½ timme med dans?
Hade detta varit för ett år sedan så hade jag knappt orkat ta mig upp ur sängen dagen efter
och värk i kroppen och trött som bara den.
Men den här träningen gav mig istället träningsvärk och ny energi. Det blev roligt igen.
Detta bådar gott inför detta årets planer på träningsfronten.
Jag har långsam viktnedgång och det vet jag att så fungerar min kropp.
Det går väldigt långsamt. Vet inte hur mycket min hypotyreos som orsakar detta.
Skulle vara intressant att veta. En dag har jag kanske svaret på den gåtan.
Sjukvården är inte mycket till hjälp när det gäller den biten. Skulle hemskt gärna vilja prova amour thyroid. Naturlig thyroid. Men detta måste man söka licens på i Sverige för att använda vilket inte läkare är så pigg på att göra därför att medicinen är för dyr.
Men jag hoppas på att min komplettering med styrketräning ska öka förbränningen i kroppen och skynda på min viktnedgång ytterligare.

Jag älskar att utmana mig själv och vidga mina vyer. Så i vår har jag anmält mig till en kurs i körsång. Jag har alltid tyckt om att sjunga, men alltid varit för blyg. Nu så här på äldre dar tar jag mig i kragen och gör slag i saken. Jag har tyckt att min röst inte hållit på senare år och varit skrovlig. Men numera har det hänt något och jag känner mig säkrare. Så därför vågar jag nu ta steget att testa detta.

Sen har jag mina projekt på mitt arbete som är så kul att jobba med.
Det är lite hemligt fortfarande men när rätt tid kommer, ska jag berätta.
Så mycket kan jag berätta att projektet har medfört att jag får sätta mig in i ny teknik.
Mycket intressant och mycket roligt då jag gör detta tillsammans med min man.

/ Helén

Att få bukt med sömnen och egengjord teblandning

Nu till Min svåraste utmaning.
 Jag har som bekant stora problem att komma mig i säng på kvällen.
Kvalitén på sömnen har inte varit den bästa heller på sista tiden.
Så förra året på senare delen av hösten klickade jag hem ett pulver som heter L- glycin.  jag ville testa om det skulle fungera på mig.
Jag började med en halv tesked och tyckte att det inte riktigt hjälpte så jag ökade dosen till en hel tesked. Men det gick inte alls. Jag blev alldeles för trött dagen efter så jag gick ner till en halv tesked igen, men samtidigt gjorde jag mig en stark kopp av hallonbladste och det har visat sig vara en bra kombination för mig.
L-glycin hjälpte mig också att inte vara så stressad. Vilket var superbra under hela december. Jag kunde jobba mer fokuserat och lugnare.

Jag plockar själv mina växter och torkar till teerna.
Det är som kallast just nu här i norr så ikväll tog jag fram teburken med sommarte jag gjort av olika torkade växter från trädgården.
Kändes härligt med alla sommarens dofter och smaker.
 Väldigt skönt att veta att vi nu går mot ljusare tider och
en ny sommar kommer igen om ca fyra månader.

Sommaren 2015 ☕ teblandning av

 torkade växter plockade 

i min trädgård. 

: Helén

Nytt år och nya mål 2016

Så är nu jul och nyår avklarad. Det är snart slut på en härlig ledighet som omfattats av att umgås med familjen och laddat batterierna. Känns nästan gruvsamt att börja jobba igen.

Det har blivit en del smårenoveringar gjorda på huset under julledigheten. Bland annat så är nu vår balkong ett minne blott. Det är nu fönster insatta och träpanelen är skruvad på plats på utsidan.
Insidan kommer att bli varmbonad vad det lider.  Man märker redan nu, trots att all isolering inte är på plats, att det drar mindre kallt på golven inomhus. Just idag blåser det dessutom rejält ute.
 Det som fattas är hängränna och fönsterbleck på utsidan. När det är gjort kan vi tillfälligt ta bort byggställningen. Sommarens projekt blir sen att måla allt. 

I källarens SPA har det hänt en del också. Det har kommit upp lister, en inköpt spegel, en del småfix och en dörr till ett blivande toalettrum är uppsatt. Förhoppningsvis så ska resten bli färdigt i år. Jag längtar så, för jag har köpt så mycket roliga inredningsdetaljer som jag bara väntar på att få ställa på plats. Dessutom har jag många roliga saker som jag hittat bland pappas sparade skatter som jag vill ställa fram.

Sen har även döttrarna startat ett projekt med att riva bort en ful militärgrön filtmatta i trappan, i trapphuset och börjat att slipa den. 

Jag har förstås nya nyårslöften på gång men det känns väldigt bra att summera eller göra bokslut, kan man kanske säga, på vad som har hänt och på de mål och planer jag satte mig för att göra år 2015.

För min del så är det kosten som har varit en otroligt bra beslut. Jag har sakta men säkert börja krypa ner i vikt och det är fantastiskt skönt att de kilona är borta. Vågen rörde sig varken uppåt eller nedåt under julledigheten, vilket också känns bra. Jag har kontroll på mitt ätande,men för den skull unnar jag mig av det goda. Jag har nu stått på en platå ett bra tag men det kommer nog igång igen under detta år. Jag har forskat i lite varför och fått lite små tips på att få igång förbränningen igen.
Den verkliga bonusen dock är hälsan som blivit betydligt bättre av LCHF.

Jag startade dansa Flamenco 2015, förra våren, men vår lärare var tvungen att ta en paus, så under hösten var där inte någon flamencodans alls. Det jag däremot började ta kurser i var Kizomba. Väldigt snarlikt Argentinsk tango som jag dansar sen tidigare. Jag får träna mig att vara väldigt nära människor även i denna dans. Det är ett bra sätt att tänja på sina gränser och minska sin bubbla. För varje år jag dansar, minskar min bubbla, avståndet, närheten av vad man kan tänka sig vara en främmande människa. Jag har alltid  tyckt om att kramas med mina vänner och familj , framförallt mina barn, numera så tycker jag det är härligt att kunna bjuda på en kram till en främmande person som behöver det.
Jag skulle vilja se att fler lärde sig att dansa. Man får ett helt annat sätt att vara och bete sig i kontakten med människor.  Tänk dessa trasiga ensamma själar som måste förstöra för andra. Sorgligaste som kunde hända i vårt land 2015 är just grundat i detta. Där skulle bli mindre av den varan och mer förståelse om fler satte på sig dansskor och tog sig ut på dansgolvet. Framförallt så skulle de må mycket bättre själva och mår man bättre så har man varken tid eller lust att tycka illa om eller göra illa sin nästa.
Dessa trasiga människor skulle få goda endorfinkickar och det i sin tur startar igång systemet i kroppen som gör att de skulle må bra både i knoppen och kroppen. Just för att du berör och berörs av en främmande människa i musiken och dansens underbara värld. Låter kanske i överkant klichéartat.
 Låt gå för det. Det är fortfarande helt och hållet sant och det fungerar.
Jag hade lovat mig själv att under 2015 inte umgås med människor som är energitjuvar och ge mer kvalitativ tid till de som förtjänar det och det har jag också hållit.
Det jag också lovade mig själv var att minska på en del uppdrag som jag ansvarat för. Uppdrag som jag gjort av glädje.När detta inte uppskattats blir det onödigt arbete och själsligt uttömmande. Det är inte värt det. Bort med sånt.
Vi skaffade oss en liten jämthundshanne som charmar oss alla i familjen. En riktig liten hjärteknipare och han kommer att bli en bra promenadkompis när han blivit lite större.

Under detta år väntar spännande projekt både i arbetet och på fritiden.
Mina mål i år är:
-Att gå ner ytterligare i vikt och må bättre.
-Få bukt med sömnen så att jag sover fler timmar per natt. Fortfarande det som kommer att vara svårast att genomföra.
-Fortsätta även detta år att sortera och ordna i mitt liv så där blir mindre stressmoment på jobbet och på hemmaplan.
-Utöka min träning med något nytt och det ska innefatta något som bygger upp styrkan i kroppen.
- Göra slag i saken och förverkliga mina drömmar. (Som än så länge få bli mina innersta tankar då rätt tid kommer, kommer jag att berätta.)
- Sy och handarbeta mera. Göra klar något UFO. Vilket betyder att mitt arbetsrum måste bli färdigstädat så jag kan vistas i rummet.
- Dansa så mycket jag orkar. För dansen gör att jag mår bäst.

God fortsättning på det nya året bloggläsare.

/ Helén

Jul i vårt hus och mitt sätt att få det lite lugnare.

Snart nalkas julen även i vårt hus med allt vad det innebär.
Jag har sänkt alla krav rejält för att helt enkelt slippa stressa före jul och runt julen.
Jag beundrar dessa fina mysbloggar och allt de hinner med men vår familj gör julen på vårt sätt.
Under årens lopp kommer där fram mindre och mindre julprydnader, t.ex.
Eftersom jag är allergisk så bakar jag mindre numera.
Barnen är så pass stora nu, så de bakar det de vi ha själva.
Jag kommer att göra lite rawfood godis som är LCHF vänligt, har jag tänkt, men det är allt.

Varje år är vi många som firar jul tillsammans, men vi har under många år julknytkalas.
Man gör några maträtter var och det blir oftast ett spännande julbord med några annorlunda och några traditionella maträtter.
Vi har för det mesta firat julen hemma hos oss,
men som förra året firar vi hos svärmor detta året med.
För min del minskar det min julstress ytterligare. Jag behöver inte plocka och städa så infernaliskt innan julafton utan jag kan ta det allt eftersom jag har tid.
Vi ger inte varandra julklappar heller, ja, förutom barnen då förstås. Det gör att man slipper ut och handla en massa. Vi satsar hellre på att umgås och äta gott.
På juldagen kommer vi att spela julklappsleken med en julklapp som kostar max 50 kronor bara för att det är skoj och sen gör vi en önskerepris på julmaten.
Allt detta gör att jag kan koncentrera mig på företaget och jobba undan en massa reparationer innan julledigheten och det i sin tur minskar julstressen ytterligare. Jag behöver då inte åka och jobba i mellandagarna,utan jag kan vara ledig och göra annat hemma istället. Det är vad jag strävar emot i alla fall sen får vi se hur det ser ut när julafton kommer och hur jag ligger till med jobbet då.
Det är inte alltid lätt att driva eget företag,
men jag tycker det går bättre nu när barnen är större på alla plan.
Småbarnstiden som kvinnlig egenföretagare var ingen dans på rosor direkt.
/ Helén

Mina nya livsstil

Förra veckan var jag på besök på beteendemedicin igen.
Där sitter jag och måste överväga om det dom säger är rätt eller fel för mig.
T.ex. Fett, fibrer, frukt, kött och fisk, socker och grönsaker, baljväxter.
En annan sak är tankarna om hungern.

Om vi börjar med fett enligt tallriksmodellen, vetenskapen. Så är det väldigt lite fett som gäller och endast från växtriket. LCHF är det tvärtom. Rikligt med fett. Mejerismör, feta mejeriprodukter , fett på kött och gärna kokosfett. Personligen så är jag laktosintolerant och är försiktig med alla mejeriprodukter, även laktosfria förutom smör.
Jag fryser aldrig längre eller åtminstone väldigt lite. På beteendemedicin går de smala kvinnorna med sjalar och koftor (våra föreläsare), även de överviktiga deltagarna, för de fryser eftersom måltiderna knappt innehåller något fett alls.

Ostchips

Fibrer ska man äta mycket av säger "vetenskapen".
Jag slutade med gluten för många år sedan och gick då över till glutenfritt.
 Glutenfriaprodukter är en hel hög med kolhydrater.
Jag har en annan erfarenhet av fibrer från spannmål.
Den stannar magen istället för att hålla igång den.
Numera har jag mycket mindre problem ibland nästan inget alls.
 Jag tror dock att det tar tid för min skadade tarm att läka helt.
Frukt ska man äta mycket av säger "Vetenskapen".
 Frukt är socker och främst vi kvinnor äter mycket frukt.
Det räcker gott och väl med grönsaker för att få i sig tillräckligt med vitaminer.
Högst lite bär går bra.
Dock triggar det bara igång sötsuget som man vill dämpa, i alla fall för mig.
Kött enligt "vetenskapen": Man ska bara äta vitt kött och mycket fisk.
Ja, där funkar det inte alls för mig. Jag tål inte fisk och jag kan inte äta kyckling.
 Ägg kan jag äta i väldigt liten mängd. Jag äter mycket rött kött och det i form av vilt. Jag läste mig till nu alldeles nyss på en blogg, i vilt kött finns omega 3. Det finns förstås i vilt fångad fisk också. Men väldigt lite i allt annat kött såvida inte djuren betar största delen utomhus.
 Sånt låter bra för mig som i princip bara äter vilt kött.
Rent socker är inte bra vare sig för "vetenskapen" eller LCHF. Men "vetenskapen" talar aldrig om dolt socker som finns i mat i form av kolhydrater som omvandlas till socker i kroppen.
Grönsaker är bra för alla men bara ovanjord grönsaker för LCHF:are. Där är mycket kolhydrater i morötter t.ex.
Baljväxter är bra säger "vetenskapen" men det är också dolda kolhydrater.

Så har vi det här med hungern. Enligt "vetenskapen" så är det ok att vara hungrig.
t.ex.Socker triggar hungern.
Men jag tror det är ungefär som med smärta. Är du hungrig så stressar du din kropp och den vill äta mer mat för att lagra. (Man har ju ont i magen när man är hungrig.) Är du mätt är kroppen lugn och du känner inget sug mellan måltiderna efter mat. Precis som med smärtan. Man har kommit fram till att har man inte ont, är man inte stressad, t.ex. vid en operation, återhämtar man sig snabbare med smärtlindring och blir frisk fortare. Rätt mat ger smärtlindring.

Jag kan konstatera att för mig är det väldigt svårt att sitta tyst och lyssna på "vetenskapens" råd.
Jag kan dock inte sticka upp mot de bättre vetande. Jag har ju bara min egen erfarenhet och det som sägs på bloggar med erfarenhet av LCHF som för övrigt är oseriösa enligt "vetenskapen".
När ett år har gått med LCHF så kommer jag att bryta tystnaden.
Jag förstår inte varför jag utsätter mig för den här resan på beteendemedicin?
Varför tackade jag inte nej och tuffade på med LCHF som jag redan hade börjat med?
Jag resonerar så att allt har en mening och det här är väl något jag måste gå igenom helt enkelt.
Svaret kommer nog så småningom.
Under tiden så lyssnar jag till två världar när det gäller kosten.
Men äter bara ur den ena världen.

/ Helén
:
:
:

Viktresa pågår mot ett lättare liv

Sakta men säkert går jag ner i vikt. Det tar tid och jag måste hela tiden ha en strikt LCHF diet.
Inte blir det bättre av min hypotyreos som jag medicineras för och Levaxin är ingen en bra medicin.
Jag kan inte åka ut på något sidospår alls och jag måste tänka mer fett hela tiden för jag äter troligen alldeles för lite fett. Jag hamnar lätt i tankarna med vanligt kost och diettänk. Tallriksmodellen á la  sjukvården och fettskrämd sitter långt in i märgen och är så fel.
Jag skrev in mig på beteendemedicin nu i höst. Jag har skrivit om detta tidigare. Man får hjälp med all möjlig peppning, såsom stresshantering, sömn, motion och kost. Det sistnämnda rådet som sjukvården ger följer jag inte alls utan håller mig till min LCHF. Jag måste varje gång vi har haft träffar lusläsa om hälsoeffekter av LCHF- kost och lyssna på min egen kropp som svarar så bra på detta.

Det där med sömn och stress är något som jag måste ta tag i.
Jag har alltid intalat mig själv att positiv stress är bra för kroppen och negativ stress är inte bra.
Men nu så har jag fått lära mig att all stress påverkar kroppen negativt i längden.
Jag får alltså träna mig på att inte göra något. Hur svårt är inte det  när man har eget företag, engagerad i föreningar, hus och familj med barn?

Jag har haft en väldigt stressande situation under en tvåårs period och det var inte förrän i januari i år som allt började lugna ner sig och även då jag la om min kost till LCHF. Allt blev mer hanterbart och överblickbart. Jag förstod att jag varit med om något tufft och jobbigt. När man är mitt upp i det tänker man inte så mycket utan bara kämpar på.
En sak är säker, där finns människor som är elaka och hänsynslösa och att bli utsatt för detta är som att vara i ett krig eller bli jagad som ett djur. Jag är glad att jag är så pass stark och positiv person att jag kan reparera mig själv, kliva upp och gå vidare. Det är inget som knäckt mig utan gjort mig ännu mer beslutsam. Man blir en erfarenhet rikare och starkare av detta. Jag är också glad att jag har en familj som stöttar mig. Man tar också lärdom och kan hantera situationer mycket lättare när man ser tendenser komma igen. Inget ont som har något gott med sig.

Sömnen är också något jag måste lära mig att sköta bättre. Jag sover på tok för lite timmar per natt och jag vill inte lägga mig på kvällen då jag är som mest aktiv och produktiv.
Tyvärr så är det nog så att jag får acceptera att jag är sån. Jag tror inte på att man kan lära om en sådan sak efter 50 år. Tro mig, jag har försökt.
Det jag kan göra är att se till att få sova mina timmar ändå på något sätt. Min kropp har vants sig vid att få lite sömn, men det är inte bra för vikten alls. Alltså fler timmar och god kvalité på sömnen behövs.

Där finns fyra saker som är viktig för mig när det gäller min kropp:
- Att inte behöva vara hungrig.
- Att inte behöva frysa.
- Att inte behöva ha ont i magen och värk i kroppen.
- Att inte behöva vara trött.

Av LCHF- mat så hjälper det mig med tre av fyra av dessa saker och som jag mår bättre av. Hungern, att frysa, värk i kroppen och mindre ont i magen.

Sömnen är den process som jag jobbar på och kommer att berätta längre fram om och vad mina tankar och åtgärder är om det.
Stressen lika så.( Fast jag inte tycker att jag stressar.) Där försöker jag också förbättra mig. Återkommer om detta också.

Motionen är då en sak som jag redan håller på med. Men som jag måste knäcka en nöt för att komma på vad som gör att jag alltid blir så kroppsligt dålig dagen efter en träning. OCH NEJ detta har inget att göra med LCHF överhuvudtaget. Detta har pågått i många år då jag var betydligt smalare och jag har snarare tvärtom blivit bättre med den kost jag äter nu. Jag skyndar långsamt.
Jag älskar att träna och hoppas att jag en gång kan återgå till min forna glans.
Men jag inser att det kommer att ta tid.
Detta kommer inte att bli någon Quickfix.

Kram
Helén