Allt hänger ihop. Kosten och mediciner.
Tänk, alla kvällar som jag legat och forskat om min sjukdom både på nätet och i böcker.
Så lite information man får av sjukvården. Vansinnigt att de inte vet mer än så.
Eller bryr sig.
Så mycket bättre livskvalité jag fått nu när jag självmedicinerar mig med de mediciner jag behöver.
Ingen som inte upplevt det själv, kan föreställa sig hur det är att behöva frysa.
Jag har aldrig svettats under hela min uppväxt, jag har inte börjat svettas förrän jag började med rätt medicin och rätt mat. Att vara varm i kroppen är en lyx som jag längtat efter hela mitt liv.
Tröttheten är en annan sak. Den har också förbättrats.
Det är tack vare mina mediciner som jag äter idag.
Att vakna före väckarklockan har inte jag gjort någon gång under alla år i mitt liv.
Jag var trött när jag vaknade på morgonen och trött när jag gick i säng.
Min nattsömn var inte heller bra.
Rätt medicin och rätt mat har gjort mig mycket bättre.
Sen så är det all stress jag utsatt mig för under dessa år.
Framförallt stressat kroppen med fel mat och med fel, eller ingen medicin.
Snart tre år med LCHF har gjort mig bättre. Ekologiskt också och lagat från grunden.
Med tanke på att jag ätit fel mat i över 45 år så vet jag att det tar några år till innan kroppen helt har reparerat sig.
Det blir inte bättre av att jag gått utan medicin som skulle kunnat bota min sjukdom mycket tidigare.
Tänk om jag hade fått medicin mot hypotyreos för många, många år sedan.
Då hade jag inte behövt frysa så förbannat och jag hade kunnat hålla vikten utan att samla på mig myxödem som i sjukvården anses och misstas som fetma. Jag var enligt sjukvården fet, lat och åt godis hela dagarna. Så himla fel.
Så mycket vetediet, light produkter och fiberbröd ,fasta, självsvält, viktväktarna, dieter som jag utsatt min kropp för är helt vansinnigt. Jag har tränat som en galning för att kunna få ner vikten några gram.
Stressat min kropp med träning och utan tillräckligt med mat.
Tänk så mycket onödigt lidande, svält och hunger.
Ändå lever vi i ett välfärdssamhälle och vi är många som svälter och tränar för att vi äter fel mat och inte får de mediciner vi behöver.
LCHF har gjort mig friskare och piggare. Det är ingen diet jag äter tillfälligt. Det är en livsstil.
Det som numera, efter tre år händer, är tyvärr ingen viktnedgång, men mäter jag med måttbandet så försvinner det centimetrar ändå.
Överallt förutom på magen och insidan låren.
Men det jag nu har kommit fram till är att eftersom jag varit undermedicinerad i många år, har jag samlat på mig myxödem. Det finns på inget sätt som jag kan träna bort det som sitter på magen.
Det har jag aldrig kunnat.
Och all denna värk i kroppen som kommit smygande under åren, den är i det närmaste helt borta nu.
Det är kosten och medicinerna som hjälp mig bli bättre.
För att inte tala om mina magsmärtor. Japp, mycket bättre de med.
Det jag nu måste stoppa i mig för att få igång och hålla igång min sköldkörtel är följande:
Naturligt sköldkörtelhormon , thyroid från ko men kommer att börja äta thyroid från gris inom kort.
Jag äter B- vitaminer, en multi som också innehåller jod och selen.
Magnesium
Kalium
Zink med gurkmeja
Gastrostin
D- vitamin
NAC-( minska myxödem)
Nu talar vi inte om några små doser utan allt i inrådan av en homiatriker.
Hypotyreos är en sjukdom som jag får leva med hela mitt liv och jag är inte ensam.
Det går många där ute som är felmedicinerade eller inte har någon medicin alls.
Jag får alltså bekosta detta själv eftersom i svensk sjukvård får man bara Levaxin utskrivet och ibland inte alls.
Men vet du, jag gör hellre detta än att bli sämre som jag annars hade blivit av, blodtrycksmediciner, statiner, insulin och levaxin.
Samt rådet att äta lågfettskost, alla sortens grönsaker ovan jord som under jord, frukter, äta spannmål,ris helst mycket fibrer, baljväxter och undvika rött kött.
Vilket skämt!
När man kan må så här bra!
Tag hand om dig och lev väl.
/ Helén
Visar inlägg med etikett ditt och datt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ditt och datt. Visa alla inlägg
måndag 9 oktober 2017
onsdag 6 september 2017
Bitterhet, butterhet och tillslut beslutsamhet, behaglighet
Som sagt, angående tidigare inlägg.
Så går man från insikt till insikt.
Man får fundera och gräma sig en stund.
Men det är inte värt att älta längre.
Vad gör det med mig som människa och
vad gör det med min kontakt med andra människor?
Det blir inte bra. Så nu slutar jag med det.
Det är så inte värt det.
Positiva tankar och positiva handlingar.
Hädanefter är det min melodi.
Skiten brukar flyta upp och lukta till slut.
Karma, både gott och ont.
Tjong, poff, paff och där åkte energitjuvarna ut.
Kvar finns bara lugnet och allt trevligt som händer i höst.
Det här händer:
Salsaträning på söndagar som hjälpdansare.
En glad trevlig Rueda de Casinogrupp på 10 st tjejer.
Prova- på Afrikansk dans.
Flamenco på tisdagar.
Fixa och göra fint här hemma.
Skapa med händerna.
Starta arrangemang och göra det bättre. Än så länge hemligt.
Vägen till en bättre hälsa.
Avsluta fler saker som är alldeles för energikrävande för själen och
för min familj.
För det mesta bara göra det som är kul.
Ha det gott och lev väl.
/ Helén
Så går man från insikt till insikt.
Man får fundera och gräma sig en stund.
Men det är inte värt att älta längre.
Vad gör det med mig som människa och
vad gör det med min kontakt med andra människor?
Det blir inte bra. Så nu slutar jag med det.
Det är så inte värt det.
Positiva tankar och positiva handlingar.
Hädanefter är det min melodi.
Skiten brukar flyta upp och lukta till slut.
Karma, både gott och ont.
Tjong, poff, paff och där åkte energitjuvarna ut.
Kvar finns bara lugnet och allt trevligt som händer i höst.
Det här händer:
Salsaträning på söndagar som hjälpdansare.
En glad trevlig Rueda de Casinogrupp på 10 st tjejer.
Prova- på Afrikansk dans.
Flamenco på tisdagar.
Fixa och göra fint här hemma.
Skapa med händerna.
Starta arrangemang och göra det bättre. Än så länge hemligt.
Vägen till en bättre hälsa.
Avsluta fler saker som är alldeles för energikrävande för själen och
för min familj.
För det mesta bara göra det som är kul.
/ Helén
onsdag 23 augusti 2017
Dags att att ta förväl av några måsten och dåliga människor
Nu rensar jag ytterligare i min låda av uppdrag.
Förlorar troligen en vän, vilket känns jobbigt,
på grund av EN dålig människa runt omkring mig.
Denna vän , är en av många som hen " tagit" över på grund av baktaleri och
falska påståenden.
Är det värt att kämpa för?
Nej, det är det inte. Det kommer nya uppdrag, nya vänner.
Jag brukar inte ta åt mig av personer som hugger en ryggen.
Jag har kunnat gråta en skvätt och ställa mig upp igen rakryggad.
Men den här sortens människa jag råkat ut för är den värsta sorten och
det har pågått i många år.
Än en gång kliver jag åt sidan och
lämnar väg till denna fruktansvärt hemska människa.
En copycat. Tar mina idéer, mina vänner, mina uppdrag.
Tar blivande vänner, rakt framför ögonen.
Två måsten flyger sin kos ut genom fönstret.
Två adjö.
Jag går en annan väg.
Jag är lättad.
Tack för mig.
/ Helén
Förlorar troligen en vän, vilket känns jobbigt,
på grund av EN dålig människa runt omkring mig.
Denna vän , är en av många som hen " tagit" över på grund av baktaleri och
falska påståenden.
Är det värt att kämpa för?
Nej, det är det inte. Det kommer nya uppdrag, nya vänner.
Jag brukar inte ta åt mig av personer som hugger en ryggen.
Jag har kunnat gråta en skvätt och ställa mig upp igen rakryggad.
Men den här sortens människa jag råkat ut för är den värsta sorten och
det har pågått i många år.
Än en gång kliver jag åt sidan och
lämnar väg till denna fruktansvärt hemska människa.
En copycat. Tar mina idéer, mina vänner, mina uppdrag.
Tar blivande vänner, rakt framför ögonen.
Två måsten flyger sin kos ut genom fönstret.
Två adjö.
Jag går en annan väg.
Jag är lättad.
Tack för mig.
/ Helén
torsdag 17 augusti 2017
Sommaren är kort i norr, trädgården knakar och brakar ut i grönska.
Ja ,nog har sommaren varit kort här i norra Sverige.
Inte heller har det varit särskilt varma dagar.
Det har ändå varit skönt att vara ledig en månad. Min första hela månad sedan jag startade eget för många herrans år sedan. Vanligtvis har jag bara tagit 2-3 veckors semester.
Vi gjorde vår resa till Gotland och jag fick en hel del gjort här hemma. Vi gjorde också utflykter runt om med omnejd av där vi bor. Här finns fina ställen att besöka. Bl.a. gjorde vi en dagstur över till Holmön där jag bl.a., förstås, besökte Berguddensfyr. Men mer om det i ett annat inlägg.
Vi har jobbat i sommar på växthuset för att få det helt klart.
Hela vårt växthus är nästan gjort av bara återbrukade material.
Fönsterna vi satte in var från början brunbetsade både på utsidan, emellan och på insidan.
Jag har tidigare målat dem röda på utsidan och vita på insidan.
Det kommer även att bli ett spröjs på de övre fönstren, ett tycker min man, men jag vill ha tre så att det blir indelat i fyra rutor. Vi får se vem som vinner.
I sommar har jag målat vitt emellan fönsterrutorna också, vilket växterna tyckte om.
Det blev betydligt ljusare i växthuset och några fönster har också fått nytt kitt.
Det har varit en gavel på utsidan som har varit försummad i många år,
Den är nu färdigbyggd och i det närmaste målad klar. Det har saknats täckbrädor, lock och vindskivor. Det har stått omålat och sett väldigt ovårdat ut. Nu ser det fint ut och man behöver inte skämmas inför grannarna längre. Men framförallt så skyddar man huset bättre.
Om det inte regnar, är helgens projekt att måla vindskivorna vita, gavlarna vita och ta ner byggställningen.
Jag har även målat lite på insidan av växthuset bl.a. en hylla som har fått lite vit färg.
Golvet har blivit lagat och nya plattor satta och golvet blev så där osymmetriskt och charmigt.
Vi har möblerat om grönsakslådorna och jag har sytt dynor till vår platsbyggda soffa och den fick en bättre lutning av ryggstödet så man inte behöver sitta käpprak i ryggen. Jugendtaklampans sladd har blivit uppsatt och hänger inte längre som en girlang i takbjälken, bara det liksom.
Där har kommit några plattor utanför ingången växthuset och jag har flyttat min läkeros och rosenrot bredvid ingången. Planteringsbordet ställde jag på en annan sida av växthuset.
Min dotter och hennes sambo röjde bort en hel del av vår ungerska Syrén som höll på att ta över en massa yta av gräsmattan väldigt nära växthuset. Även våra prydnadshallon, som har ett galet rotsystem, har fått sig en omgång med spador och hackor.
En gammal rutten sandlåda av järnvägsslipers har hamnat på återvinningen och jag testar att sätta björnbärsbusken, som jag hade planterat i den gamla sandlådan, i en odlingsring( foderring från ett fartyg) i växthuset.
Jag har även fixat det lite finare runt vår trappa upp till boningshuset. Några brädlappar är skruvade på plats och fått färg så nu ser helhetsintrycket bättre ut. Det är bara det att trappor har en tendens att bli en avstjälpningsplats vilket jag kan bli galen på resten av familjen för.
Jag har planterat doftande rosor på varsin sida av trappan, inspirerad av Visbys härligt doftande blomsterprakt av rosor som är planterade vid varenda hus.
Runt rosorna har jag lagt täckbark för att slippa resa ogräs. Måste var lite praktiskt också.
Maken städar garaget och sätter upp plåtskåp och sorterar verktyg och maskiner och vi har gjort lite fynd till vårt SPA i garagets bråte, som blir vinterns projekt att sätta upp. Jag öppnade en flyttlåda och det var som att hitta en skattkista med guld, för en entusiast av marina och fyr föremål som jag är.
Körsbären mognade sent i år. Det sitter jag och mumsar på nu i skrivande stund.
Väldigt söta goda bär. Lite upp- och nedvänt att äta vårens bär på hösten.
Men man kan inte jämföra norra Sverige med den södra delen av vårt land där det är en helt annan förutsättning för växterna.
Inte att förglömma så har jordgubbarna fått sig en voljär värt namnet.
Min gode make har byggt den så hög att jag kan stå upprätt när jag kryssar mellan raderna i jordgubbslandet.
Snart finns där inga jordgubbar att plocka och
när jag tagit bort nätet ska träställningen bli rödmålad.
Kampen mot ogräset har pågått hela sommaren och det tar aldrig slut.
Jag gjorde ett tappert försök att få fint i mina rabatter,
men det hann jag aldrig med under semestern,förutom då runt trappan.
Nu när hösten är här finns det mogna skogshallon på gården, vinbär i tre färger, gröna krusbär och äppelträdet bär frukt i år men är inte klara att plockas ännu.
Tyvärr har det varit för kallt i sommar så där finns inga plommon.
Den här sommar har jag tillbringat den mesta tiden utomhus eller när det blåst kallt i växthuset,
vilket är bra för hälsan.
När jag nu tittar tillbaka på det jag skrivit,
har vi faktiskt hunnit med en hel del saker i sommar.
Det känns skönt att kunna bocka av det från listan av alla halvfärdiga projekt.
Dock är allt inne i huset totalt eftersatt och
snart stundar höstens/ vinterns alla inomhusaktiviteter,
så sysslolös blir man aldrig.
Ta hand om dig och lev väl.
/ Helén
Inte heller har det varit särskilt varma dagar.
Det har ändå varit skönt att vara ledig en månad. Min första hela månad sedan jag startade eget för många herrans år sedan. Vanligtvis har jag bara tagit 2-3 veckors semester.
Vi gjorde vår resa till Gotland och jag fick en hel del gjort här hemma. Vi gjorde också utflykter runt om med omnejd av där vi bor. Här finns fina ställen att besöka. Bl.a. gjorde vi en dagstur över till Holmön där jag bl.a., förstås, besökte Berguddensfyr. Men mer om det i ett annat inlägg.
Vi har jobbat i sommar på växthuset för att få det helt klart.
Hela vårt växthus är nästan gjort av bara återbrukade material.
Fönsterna vi satte in var från början brunbetsade både på utsidan, emellan och på insidan.
Jag har tidigare målat dem röda på utsidan och vita på insidan.
Det kommer även att bli ett spröjs på de övre fönstren, ett tycker min man, men jag vill ha tre så att det blir indelat i fyra rutor. Vi får se vem som vinner.
I sommar har jag målat vitt emellan fönsterrutorna också, vilket växterna tyckte om.
Det blev betydligt ljusare i växthuset och några fönster har också fått nytt kitt.
Det har varit en gavel på utsidan som har varit försummad i många år,
Den är nu färdigbyggd och i det närmaste målad klar. Det har saknats täckbrädor, lock och vindskivor. Det har stått omålat och sett väldigt ovårdat ut. Nu ser det fint ut och man behöver inte skämmas inför grannarna längre. Men framförallt så skyddar man huset bättre.
Om det inte regnar, är helgens projekt att måla vindskivorna vita, gavlarna vita och ta ner byggställningen.
Jag har även målat lite på insidan av växthuset bl.a. en hylla som har fått lite vit färg.
Golvet har blivit lagat och nya plattor satta och golvet blev så där osymmetriskt och charmigt.
Vi har möblerat om grönsakslådorna och jag har sytt dynor till vår platsbyggda soffa och den fick en bättre lutning av ryggstödet så man inte behöver sitta käpprak i ryggen. Jugendtaklampans sladd har blivit uppsatt och hänger inte längre som en girlang i takbjälken, bara det liksom.
Där har kommit några plattor utanför ingången växthuset och jag har flyttat min läkeros och rosenrot bredvid ingången. Planteringsbordet ställde jag på en annan sida av växthuset.
Min dotter och hennes sambo röjde bort en hel del av vår ungerska Syrén som höll på att ta över en massa yta av gräsmattan väldigt nära växthuset. Även våra prydnadshallon, som har ett galet rotsystem, har fått sig en omgång med spador och hackor.
En gammal rutten sandlåda av järnvägsslipers har hamnat på återvinningen och jag testar att sätta björnbärsbusken, som jag hade planterat i den gamla sandlådan, i en odlingsring( foderring från ett fartyg) i växthuset.
Jag har även fixat det lite finare runt vår trappa upp till boningshuset. Några brädlappar är skruvade på plats och fått färg så nu ser helhetsintrycket bättre ut. Det är bara det att trappor har en tendens att bli en avstjälpningsplats vilket jag kan bli galen på resten av familjen för.
Jag har planterat doftande rosor på varsin sida av trappan, inspirerad av Visbys härligt doftande blomsterprakt av rosor som är planterade vid varenda hus.
Runt rosorna har jag lagt täckbark för att slippa resa ogräs. Måste var lite praktiskt också.
Maken städar garaget och sätter upp plåtskåp och sorterar verktyg och maskiner och vi har gjort lite fynd till vårt SPA i garagets bråte, som blir vinterns projekt att sätta upp. Jag öppnade en flyttlåda och det var som att hitta en skattkista med guld, för en entusiast av marina och fyr föremål som jag är.
Körsbären mognade sent i år. Det sitter jag och mumsar på nu i skrivande stund.
Väldigt söta goda bär. Lite upp- och nedvänt att äta vårens bär på hösten.
Men man kan inte jämföra norra Sverige med den södra delen av vårt land där det är en helt annan förutsättning för växterna.
Inte att förglömma så har jordgubbarna fått sig en voljär värt namnet.
Min gode make har byggt den så hög att jag kan stå upprätt när jag kryssar mellan raderna i jordgubbslandet.
Snart finns där inga jordgubbar att plocka och
när jag tagit bort nätet ska träställningen bli rödmålad.
Kampen mot ogräset har pågått hela sommaren och det tar aldrig slut.
Jag gjorde ett tappert försök att få fint i mina rabatter,
men det hann jag aldrig med under semestern,förutom då runt trappan.
Nu när hösten är här finns det mogna skogshallon på gården, vinbär i tre färger, gröna krusbär och äppelträdet bär frukt i år men är inte klara att plockas ännu.
Tyvärr har det varit för kallt i sommar så där finns inga plommon.
Den här sommar har jag tillbringat den mesta tiden utomhus eller när det blåst kallt i växthuset,
vilket är bra för hälsan.
När jag nu tittar tillbaka på det jag skrivit,
har vi faktiskt hunnit med en hel del saker i sommar.
Det känns skönt att kunna bocka av det från listan av alla halvfärdiga projekt.
Dock är allt inne i huset totalt eftersatt och
snart stundar höstens/ vinterns alla inomhusaktiviteter,
så sysslolös blir man aldrig.
Ta hand om dig och lev väl.
/ Helén
tisdag 2 maj 2017
Färdigstickad Pippitröja av alpackagarn och min facination för öar och fyrar
Äntligen så har min Pippitröja blivit färdig.
Ett projekt som bara skulle ta ett par månader blev till slut ett UFO som jag höll på med väldigt länge.
Det är en riktigt varm tröja i tjockt alpackagarn från dropsstudion.
Jag hårdtestade den under min fönsterputsning för någon vecka sen och jag varken frös eller svettades.
Det var inte alls en svår modell att sticka. men som vanligt kan jag inte följa mönstret och det gjorde att jag fick tänka en extra gång när jag fortskred mitt arbete.
Men nu är jag nöjd med det slutgiltiga resultatet och den åker med till Gotland på vår semester i sommar.
Här är den. Här har jag skrivit om den tidigare.
Jag började alltså med den år 2013. Snacka om lång startsträcka!
Jag har en fascination när det gäller öar , helst med en fyr på ön också.
Därför blir Gotland en resa som jag länge önskat göra.
Min farfar tjänstgjorde som fyrvaktare på Hoburgens fyr på Gotland, när min pappa var barn.
En av mina barndomsminnen var våra besök hos farmor och farfar.
Farfar var då fyrvaktmästare och den sista tjänsten hade hade innan han gick i pension var att tjänstgöra på Vinga fyr.
Jag minns när vi sov i fyrvaktarbostaden i det rum som vette mot fyren.
Ett av mina starkaste minnen var hur trygg jag kände mig när ljuskäglan från fyren svepte in i rummet och lyste upp alla hörn i några sekunder.
Jag älskade att vandra runt på klipporna.
Jag älskade doften av havet och ljuden från båtarna som passerade runt ön.
Jag har återvänt till Vinga fyr för att besöka fyren och fyrvaktarbostaden.
Farfar fotograferade väldigt mycket och en del är hans bilder som sitter i museet.
Där finns bilder på mig och mina kusiner när vi var barn.
En dag ska jag hyra ett rum där och sova över. Helst i fyrvaktarbostaden.
Bara för att återuppliva gamla minnen.
http://vinga.nu/uthyrning-av-stugor/
Farfar målade tavlor också. Här är hans sista tavla som han målade.
Den blev aldrig färdigställd och dagarna innan han gick bort, målade han några penseldrag på den.
Motivet? Vinga fyr förstås. Den hänger ovanför sängen i sovrummet. Den är inte inramad och han hann aldrig singnera den.
Jag lärde inte känna min farfar så väl. Snäll, piprökande, cigarrökande, dåligt hjärta, problem med magen som jag, målande oljemålningar, gick ner till Utkiken och snackade med lotsarna, fotograferade mycket, framkallade bilder själv, framkallningsrummet på vinden i fyrvaktarbostaden på Vinga där han tillbringade mycket tid. Om man gick upp på vinden fanns där en tavla målad som ett fönster. Den har farfar målat för att täcka över det riktiga fönstret i mörkrummet.
Min farmor var en god lyssnare trots att hon pratade mycket, hon hade humor, god berättare och en fin förebild innan demensen tog sin boning i hennes kropp. Vad jag kan sakna de där samtalen vi hade. Alla berättelser om när hon och farfar blev fästfolk. Livet på öarna. Alla bilder vi tittade på tillsammans.
Det är så otroligt fina minnen som jag bevarar i mitt hjärta.
Lev väl och ha det gott.
/ Helén
Ett projekt som bara skulle ta ett par månader blev till slut ett UFO som jag höll på med väldigt länge.
Det är en riktigt varm tröja i tjockt alpackagarn från dropsstudion.
Jag hårdtestade den under min fönsterputsning för någon vecka sen och jag varken frös eller svettades.
Det var inte alls en svår modell att sticka. men som vanligt kan jag inte följa mönstret och det gjorde att jag fick tänka en extra gång när jag fortskred mitt arbete.
Men nu är jag nöjd med det slutgiltiga resultatet och den åker med till Gotland på vår semester i sommar.
Här är den. Här har jag skrivit om den tidigare.
Jag började alltså med den år 2013. Snacka om lång startsträcka!
 |
| Stickad Pippitröja i Alpackagarn. |
 |
| Stickad Pippitröja i Alpackagarn Varm och Skön. |
Jag har en fascination när det gäller öar , helst med en fyr på ön också.
Därför blir Gotland en resa som jag länge önskat göra.
Min farfar tjänstgjorde som fyrvaktare på Hoburgens fyr på Gotland, när min pappa var barn.
En av mina barndomsminnen var våra besök hos farmor och farfar.
Farfar var då fyrvaktmästare och den sista tjänsten hade hade innan han gick i pension var att tjänstgöra på Vinga fyr.
Jag minns när vi sov i fyrvaktarbostaden i det rum som vette mot fyren.
Ett av mina starkaste minnen var hur trygg jag kände mig när ljuskäglan från fyren svepte in i rummet och lyste upp alla hörn i några sekunder.
Jag älskade att vandra runt på klipporna.
Jag älskade doften av havet och ljuden från båtarna som passerade runt ön.
Jag har återvänt till Vinga fyr för att besöka fyren och fyrvaktarbostaden.
Farfar fotograferade väldigt mycket och en del är hans bilder som sitter i museet.
Där finns bilder på mig och mina kusiner när vi var barn.
En dag ska jag hyra ett rum där och sova över. Helst i fyrvaktarbostaden.
Bara för att återuppliva gamla minnen.
http://vinga.nu/uthyrning-av-stugor/
Farfar målade tavlor också. Här är hans sista tavla som han målade.
Den blev aldrig färdigställd och dagarna innan han gick bort, målade han några penseldrag på den.
Motivet? Vinga fyr förstås. Den hänger ovanför sängen i sovrummet. Den är inte inramad och han hann aldrig singnera den.
Jag lärde inte känna min farfar så väl. Snäll, piprökande, cigarrökande, dåligt hjärta, problem med magen som jag, målande oljemålningar, gick ner till Utkiken och snackade med lotsarna, fotograferade mycket, framkallade bilder själv, framkallningsrummet på vinden i fyrvaktarbostaden på Vinga där han tillbringade mycket tid. Om man gick upp på vinden fanns där en tavla målad som ett fönster. Den har farfar målat för att täcka över det riktiga fönstret i mörkrummet.
Min farmor var en god lyssnare trots att hon pratade mycket, hon hade humor, god berättare och en fin förebild innan demensen tog sin boning i hennes kropp. Vad jag kan sakna de där samtalen vi hade. Alla berättelser om när hon och farfar blev fästfolk. Livet på öarna. Alla bilder vi tittade på tillsammans.
Det är så otroligt fina minnen som jag bevarar i mitt hjärta.
Lev väl och ha det gott.
/ Helén
måndag 17 april 2017
Att skapa ordning i kaoset
Jag är så himla dålig på att skapa rutiner numera.
Det var enklare när jag bodde ensam.
Men med en familj och barn så har min tidsoptimism blivit allt större med åren.
Jag har, som vanligt, alldeles för många bollar i luften.
Något som har fått alldeles för lite uppmärksamhet är vårt hem.
Kul att fixa och skaffa roliga inredningsprylar och så,
bygga om, måla och fixa,
men att komma mig för att städa,
har som tiden inte funnits till.
Jag är ju inte hemmafru och jag driver eget företag.
Det innebär ibland långa arbetsdagar och
så ska man hinna med någon träning också.
Jag har haft ledigt hela förra veckan, före påsken.
Förra veckans insikt: Det är roligare att ta hand om 13 st blåa IKEApåsar med ren tvätt.
Än 13 st med smutsig tvätt.
Inga vilodagar blev det,
men dock en massa gjort här hemma.
Jag har börjat rensa rum efter rum och börjat putsa fönster,
laga persienner, ta hand om mina växter och
allt sådant som behöver göras för att ha ett någorlunda uppstädat hem.
Jag är inte så mycket för att skriva listor,
jag har hittat en hemsida som heter " the flylady"
På hemsidan får du tips om vad du ska ta tag i varje dag för att hålla dammråttorna i schack.
Jag hittade även en app som hjälp från The flylady.
Den här sidan hittade jag för många år sedan.
Nu gör jag ett nytt försök.
Provar och ser om jag även får resten av familjen med på noterna.
Det har varit gäster och goda måltider varje dag under påskhelgen,
en trevlig men inte en helg i vilandets tecken precis.
Känns som om det nästan ska bli skönt att återgå till arbetet.
Ta hand om dig och lev väl.
/ Helén
Det var enklare när jag bodde ensam.
Men med en familj och barn så har min tidsoptimism blivit allt större med åren.
Jag har, som vanligt, alldeles för många bollar i luften.
Något som har fått alldeles för lite uppmärksamhet är vårt hem.
Kul att fixa och skaffa roliga inredningsprylar och så,
bygga om, måla och fixa,
men att komma mig för att städa,
har som tiden inte funnits till.
Jag är ju inte hemmafru och jag driver eget företag.
Det innebär ibland långa arbetsdagar och
så ska man hinna med någon träning också.
Jag har haft ledigt hela förra veckan, före påsken.
Förra veckans insikt: Det är roligare att ta hand om 13 st blåa IKEApåsar med ren tvätt.
Än 13 st med smutsig tvätt.
Inga vilodagar blev det,
men dock en massa gjort här hemma.
Jag har börjat rensa rum efter rum och börjat putsa fönster,
laga persienner, ta hand om mina växter och
allt sådant som behöver göras för att ha ett någorlunda uppstädat hem.
Jag är inte så mycket för att skriva listor,
jag har hittat en hemsida som heter " the flylady"
På hemsidan får du tips om vad du ska ta tag i varje dag för att hålla dammråttorna i schack.
 |
| Bild lånad från The Flylady |
Den här sidan hittade jag för många år sedan.
Nu gör jag ett nytt försök.
Provar och ser om jag även får resten av familjen med på noterna.
Det har varit gäster och goda måltider varje dag under påskhelgen,
en trevlig men inte en helg i vilandets tecken precis.
Känns som om det nästan ska bli skönt att återgå till arbetet.
Ta hand om dig och lev väl.
/ Helén
onsdag 29 mars 2017
Ibland blir det inte som man tänkt sig
Angående tidigare inlägg så får jag meddela att jag inte slipper mitt uppdrag.
Ibland så reagerar jag tvärtom.
Istället för att hänga läpp så har jag fått förnyade krafter.
Fråga mig inte var de kommer ifrån.
Jag kan för närvarande inte berätta så mycket ännu, men det kommer, det kommer.
Ideérna sprutar i skallen och jag känner en bestämd beslutsamhet.
Som sagt, det var ju det där med att göra guld av skit.
Det är jag nog banne mig expert på.
Lev väl och må gott
/ Helén
Ibland så reagerar jag tvärtom.
Istället för att hänga läpp så har jag fått förnyade krafter.
Fråga mig inte var de kommer ifrån.
Jag kan för närvarande inte berätta så mycket ännu, men det kommer, det kommer.
Ideérna sprutar i skallen och jag känner en bestämd beslutsamhet.
Som sagt, det var ju det där med att göra guld av skit.
Det är jag nog banne mig expert på.
Lev väl och må gott
/ Helén
torsdag 23 mars 2017
Ytterligare förändringar av livet på gång
Jag hoppas och tror på mig själv,
trots att jag har bromsklossar runt omkring mig.
Jag är min egen coach.
Jag peppar och driver mig framåt.
Jag sjunker till botten men kravlar mig envist uppåt igen av järnvilja och aptit för livet ,
för det är mitt driv.
Jag blir nedtryckt i skosulorna av en del personer i min omgivning men gör guld av skit.
Jag finner alltid positiva lösningar när det är som sämst och gör något bättre av det.
MEN, nu behöver jag sömn. Mitt blodtryck behöver komma ner i varv.
Jag stressar alldeles för mycket. Jag stressar med fel saker trots att en del är kul.
Inte bra för mitt eget välmående.
Jag har hamnat i mina gamla rutiner igen och sover för få timmar.
Vikten står stilla trots att jag äter LCHF.
Jag behöver en ny fas i mitt liv.
Sortera bort ännu fler gamla uppdrag.
Om några dagar har jag svaret.
Då kanske min ryggsäck är lite lättare.
Jag hoppas det.
Lev väl och ha det gott.
/ Helén
trots att jag har bromsklossar runt omkring mig.
Jag är min egen coach.
Jag peppar och driver mig framåt.
Jag sjunker till botten men kravlar mig envist uppåt igen av järnvilja och aptit för livet ,
för det är mitt driv.
Jag blir nedtryckt i skosulorna av en del personer i min omgivning men gör guld av skit.
Jag finner alltid positiva lösningar när det är som sämst och gör något bättre av det.
MEN, nu behöver jag sömn. Mitt blodtryck behöver komma ner i varv.
Jag stressar alldeles för mycket. Jag stressar med fel saker trots att en del är kul.
Inte bra för mitt eget välmående.
Jag har hamnat i mina gamla rutiner igen och sover för få timmar.
Vikten står stilla trots att jag äter LCHF.
Jag behöver en ny fas i mitt liv.
Sortera bort ännu fler gamla uppdrag.
Om några dagar har jag svaret.
Då kanske min ryggsäck är lite lättare.
Jag hoppas det.
Lev väl och ha det gott.
/ Helén
måndag 20 februari 2017
Om mitt liv och till en bättre kopia av mig själv
Det är sant.
Kroppen är ett fantastisk instrument.
Jag har nu ätit LCHF kost i över två år och det händer nya saker hela tiden med min kropp.
Dessutom så har jag börjat fasa ut Levaxin och äter naturligt sköldkörtelhormon, B-vitaminer, tabletter som ökar saltsyran i magen ,zink, jod och selen, som jag köper hos en homeopat.
Allt detta på grund av min hypotyreos.
Jag har även minskat på mejerierna , men äter smör och ost.
Det här har gett resultat.
Jag har insett att Levaxinen kanske ökar T4 hormonerna i kroppen, men för övrigt har det bara gjort att jag har blivit stel i kroppen, trött och konstig.
Jag har trott att orsaken till min stelhet, beror på att jag blivit äldre, men det har bara blivit bättre och bättre sedan jag minskat dosen av Levaxin och istället tar naturligt hormon. Vilken skillnad det är att dansa numera. Jag kan dessutom stretcha på ett helt annat sätt utan värk i kroppen och jag är mer rörlig. Jag har heller inte lika mycket hjärtklappning,
på grund av att jag äter naturligt sköldkörtelhormon.
Alltså behöver jag inte ta någon blodtrycksmedicin.
Jag står fortfarande stilla på vågen, men kroppen har definitivt förändrats.
Jag som alltid haft smala ben och rak kroppsform med nästan inga höfter alls, har nu börjat få lite mer på låren och min midja har blivit smalare.
Maten jag äter omfördelar hud och fett och muskler på ett helt annat sätt.
Det syns inte på vågen men helt klart i spegeln.
Det är en kost som är bra för kroppen och helt klart det bästa sättet att äta.
Så många fantastiska hälsovinster det blir.
Många tror det är humbug. Men jag bland många som börjat med denna livsstil kan intyga samma sak. Jag är ett levande exempel på att det fungerar.
Man äter också ren mat och det är ekologiskt i allt som går att köpa så. Köttet är från vilda djur och ekologiska gårdar. Gärna närproducerat.
Maten lagar vi från grunden med smör och kokosfett. Jag är mer och mer övertygad om att mättat fett är det kroppen ska ha och inte fleromättat förutom olivolja. Martina Johansson.se har ett bra inlägg på sin blogg om det.
Anledningen är ju ganska enkel. Våra kroppar är skapta av just mättat fett och det klarar kroppen bättre att ta hand om. Jag är ännu mer övertygad numera då jag tog fram gamla flaskor med naturkosmetik gjorda av vegetabiliska oljor. Oljorna var sega och klibbiga och går inte att tvätta bort från flaskor och burkar. Tänk hur sådan olja blir i våra blodkärl? Den som sparat ett gammalt paket med smör vet hur det blir. Det luktar inte gott, men konsistensen är den samma.
Det gäller även ister och kokosolja och koksfett.
Jag förundras varje dag över de positiva förändringar som sker i kroppen nu när den håller på att läka.
Allt positivt som många fler skulle kunna känna om de bytte sin mat till det vi är skapta att äta.
Ha hälsan och må gott
Helén
Kroppen är ett fantastisk instrument.
Jag har nu ätit LCHF kost i över två år och det händer nya saker hela tiden med min kropp.
Dessutom så har jag börjat fasa ut Levaxin och äter naturligt sköldkörtelhormon, B-vitaminer, tabletter som ökar saltsyran i magen ,zink, jod och selen, som jag köper hos en homeopat.
Allt detta på grund av min hypotyreos.
Jag har även minskat på mejerierna , men äter smör och ost.
Det här har gett resultat.
Jag har insett att Levaxinen kanske ökar T4 hormonerna i kroppen, men för övrigt har det bara gjort att jag har blivit stel i kroppen, trött och konstig.
Jag har trott att orsaken till min stelhet, beror på att jag blivit äldre, men det har bara blivit bättre och bättre sedan jag minskat dosen av Levaxin och istället tar naturligt hormon. Vilken skillnad det är att dansa numera. Jag kan dessutom stretcha på ett helt annat sätt utan värk i kroppen och jag är mer rörlig. Jag har heller inte lika mycket hjärtklappning,
på grund av att jag äter naturligt sköldkörtelhormon.
Alltså behöver jag inte ta någon blodtrycksmedicin.
Jag står fortfarande stilla på vågen, men kroppen har definitivt förändrats.
Jag som alltid haft smala ben och rak kroppsform med nästan inga höfter alls, har nu börjat få lite mer på låren och min midja har blivit smalare.
 |
| sheek kebab av älgfärs, blomkålsris, lök-och kesosallad samt kryddig youghurt allt på LCHF vis |
Det syns inte på vågen men helt klart i spegeln.
Det är en kost som är bra för kroppen och helt klart det bästa sättet att äta.
Så många fantastiska hälsovinster det blir.
Många tror det är humbug. Men jag bland många som börjat med denna livsstil kan intyga samma sak. Jag är ett levande exempel på att det fungerar.
Man äter också ren mat och det är ekologiskt i allt som går att köpa så. Köttet är från vilda djur och ekologiska gårdar. Gärna närproducerat.
Maten lagar vi från grunden med smör och kokosfett. Jag är mer och mer övertygad om att mättat fett är det kroppen ska ha och inte fleromättat förutom olivolja. Martina Johansson.se har ett bra inlägg på sin blogg om det.
Anledningen är ju ganska enkel. Våra kroppar är skapta av just mättat fett och det klarar kroppen bättre att ta hand om. Jag är ännu mer övertygad numera då jag tog fram gamla flaskor med naturkosmetik gjorda av vegetabiliska oljor. Oljorna var sega och klibbiga och går inte att tvätta bort från flaskor och burkar. Tänk hur sådan olja blir i våra blodkärl? Den som sparat ett gammalt paket med smör vet hur det blir. Det luktar inte gott, men konsistensen är den samma.
Det gäller även ister och kokosolja och koksfett.
Jag förundras varje dag över de positiva förändringar som sker i kroppen nu när den håller på att läka.
Allt positivt som många fler skulle kunna känna om de bytte sin mat till det vi är skapta att äta.
Ha hälsan och må gott
Helén
måndag 13 februari 2017
Förbättringar i urmakeriet
Jag har några mål detta året och i framtiden för att förbättra min arbetsplats.
- I år så ändrar vi arbetsrutiner. Det är en av de saker på min listan som vi redan påbörjat. Vi har nu provat detta i två veckor och båda tycker att det fungerar bra. Man får äta varm mat varannan dag och varannan dag kall mat. Hahaha. Det positiva dock är att jag jobbar mer effektivt båda dagarna. ( Dagtid)
- I år blir det ett nytt förvaringssystem för reservdelar. Jag letar skåp och lådor som kan passa mitt ändamål. Vi har ett par lösningar som skulle kunna gå. Men jag har inte bestämt mig för vilket ännu. Vi letar vidare tills vi hittar något som kommer att fungera bra. (arbetas med på dagtid)
- Ett bra datorprogram för lagret av reservdelar.( leta på kvällstid)
- Tillsammans med min man ska vi förbättra en rengöringsapparat för armbandsur så att den blir ännu effektivare.
(Efter arbetsdagens slut)
- Införskaffande av kunskaper av ett ritningsprogram. Jag är lärd i den gamla skolan med handritade ritningar på föremål. Nu är det dags lära mig att använda ett datorprogram. ( kvällstid)
- införskaffa en svarv som är lite större. ( leta på aktionssajter på kvällstid.)
- Skaffa datorprogram och mätningsutrustning inom urmakeri.( beställa från nätet på dagtid.)
- bygga om lite i butiken. (arbete på dagen.) Leta ett vitrinskåp som passar.
- förbättra belysningen i butiken. ( arbete dagtid och kvällstid.)
- Avsätta tid för att renovera armbandsur och fickur som är företagets egna, för att sedan sälja i butiken. (arbete dagtid.)
- Starta en webbshop med renoverade ur. (arbete på kvällstid)
- youtube kanal med filmer om urmakeri. (arbete på kvällstid.)
- Förbättra miljön runt min arbetsbänk. I år så vill jag montera ett punktutsug över arbetsytan där jag jobbar. Idag sitter jag och andas in ångor från kemsik ren bensin. (Har gjort så nu i 30 år snart.)
Försöker att ha lite rutiner för att slippa andas in så mycket ångor men det blir lite varje dag.
Jag vill förbättra min hälsa och det här är en viktig del i den processen. Egentligen är detta prioritet ett. (arbete efter arbetsdagens slut.)
En lista som säkert kommer att bli längre, men kan vi beta av det mesta i år så har vi kommit långt.
Många av dessa åtgärder kommer att förbättra arbetsmiljön och utvecklingen av vårt företag.
Ha hälsan och lev väl.
Helén
 |
| Jag till vänster och min syster till höger på vårt urmakeri i Umeå. |
- I år blir det ett nytt förvaringssystem för reservdelar. Jag letar skåp och lådor som kan passa mitt ändamål. Vi har ett par lösningar som skulle kunna gå. Men jag har inte bestämt mig för vilket ännu. Vi letar vidare tills vi hittar något som kommer att fungera bra. (arbetas med på dagtid)
- Ett bra datorprogram för lagret av reservdelar.( leta på kvällstid)
- Tillsammans med min man ska vi förbättra en rengöringsapparat för armbandsur så att den blir ännu effektivare.
(Efter arbetsdagens slut)
- Införskaffande av kunskaper av ett ritningsprogram. Jag är lärd i den gamla skolan med handritade ritningar på föremål. Nu är det dags lära mig att använda ett datorprogram. ( kvällstid)
- införskaffa en svarv som är lite större. ( leta på aktionssajter på kvällstid.)
- Skaffa datorprogram och mätningsutrustning inom urmakeri.( beställa från nätet på dagtid.)
- bygga om lite i butiken. (arbete på dagen.) Leta ett vitrinskåp som passar.
- förbättra belysningen i butiken. ( arbete dagtid och kvällstid.)
- Avsätta tid för att renovera armbandsur och fickur som är företagets egna, för att sedan sälja i butiken. (arbete dagtid.)
- Starta en webbshop med renoverade ur. (arbete på kvällstid)
- youtube kanal med filmer om urmakeri. (arbete på kvällstid.)
- Förbättra miljön runt min arbetsbänk. I år så vill jag montera ett punktutsug över arbetsytan där jag jobbar. Idag sitter jag och andas in ångor från kemsik ren bensin. (Har gjort så nu i 30 år snart.)
Försöker att ha lite rutiner för att slippa andas in så mycket ångor men det blir lite varje dag.
Jag vill förbättra min hälsa och det här är en viktig del i den processen. Egentligen är detta prioritet ett. (arbete efter arbetsdagens slut.)
En lista som säkert kommer att bli längre, men kan vi beta av det mesta i år så har vi kommit långt.
Många av dessa åtgärder kommer att förbättra arbetsmiljön och utvecklingen av vårt företag.
Ha hälsan och lev väl.
Helén
måndag 30 januari 2017
Att förbättra mina rutiner och arbetsmiljö på urmakeriet.
Under fjolåret förbättrade vi många rutiner och arbetsmoment.
Vi har under de senaste åren fått fler och fler reparationer.
Så till den grad många att det inte har varit hanterbart. Vi hade inte något bra system för dem.
Det är nu ordnat med ett enkelt program som heter One note.
Där dokumenterar vi allt med bilder och text. Lätt att hitta och lättare att ge ett snabbare svar till kunden.
Vi har även förbättrat en del i rutiner kring reparationer av väggur. Vi har byggt om en pelarborrmaskin med en frekvensstyrning och förbättrat en poleringsmaskin för tappar. Små medel som gjort stor skillnad.
I och med dessa små förändringar flyter arbetet betydligt enklare.
I år blir där ytterligare förändringar.
Vi kommer att ändra arbetsrutinerna än en gång. Det gör vi för att få en ännu bättre och stressfri miljö. Det må se fridfullt ut när man tittar in i vår urverkstad men skenet bedrar ibland.
Under många år hade vi rutin med att svara i telefon och ta emot kunder i butik varannan gång under en dag.
Det blev frustrerande när man satt och var fullständigt koncentrerad på en klocka att släppa det man hade för händerna.
Det ändrade vi till att varva förmiddag och eftermiddag. Ena halvan av dagen svarade man i telefonen och tog emot kunder och fick sitta ifred och skruva andra halvan av dagen.
I år ska vi prova varannan dag. En hel dags skruvade eller en hel dag kundkontakt.
Det blir trevligt att kunna vara fullt koncentrerad på kunden i stället för att tänka och stressa över arbetet vid urmakarbänken som väntar eller tvärtom.
Vi får se hur det går. Vi börjar med detta imorgon.
Vi har ett annat jätteprojekt som ska genomföras. Vi har olika system av reservdelar från några urmakerier. Nu ska det en gång för alla bli ett enda system som är anpassat till vår verksamhet. Drömmen är ett datoriserat katalogsystem av alla reservdelarna. Men jag är just nu glad om allt samlas till ett enda system i bokstavsordning. Vi har inte hittat rätt datorprogram för att ha ett bra system för reservdelarna. Jag hoppas att det kommer att lösa sig när det stora jobbet med microdelarna görs.
En annan sak som också ska åtgärdas är förbättringar på en rengöringsmaskin till armbandsur. Finns nya för över 120 000 kronor. Med det som ska ändras på den gamla, gör att kommer vi undan med en 20-del av priset och det kommer att bli lika bra. Vi siktar på dessa mål i år. Det är förstås fler planer på gång men i grova drag är dessa de viktigaste. Det kommer att göra stor skillnad i vår vardag på urverkstaden.
Ha det gott och lev väl.
Helén
Vi har under de senaste åren fått fler och fler reparationer.
Så till den grad många att det inte har varit hanterbart. Vi hade inte något bra system för dem.
Det är nu ordnat med ett enkelt program som heter One note.
Där dokumenterar vi allt med bilder och text. Lätt att hitta och lättare att ge ett snabbare svar till kunden.
Vi har även förbättrat en del i rutiner kring reparationer av väggur. Vi har byggt om en pelarborrmaskin med en frekvensstyrning och förbättrat en poleringsmaskin för tappar. Små medel som gjort stor skillnad.
I och med dessa små förändringar flyter arbetet betydligt enklare.
I år blir där ytterligare förändringar.
Vi kommer att ändra arbetsrutinerna än en gång. Det gör vi för att få en ännu bättre och stressfri miljö. Det må se fridfullt ut när man tittar in i vår urverkstad men skenet bedrar ibland.
Under många år hade vi rutin med att svara i telefon och ta emot kunder i butik varannan gång under en dag.
Det blev frustrerande när man satt och var fullständigt koncentrerad på en klocka att släppa det man hade för händerna.
Det ändrade vi till att varva förmiddag och eftermiddag. Ena halvan av dagen svarade man i telefonen och tog emot kunder och fick sitta ifred och skruva andra halvan av dagen.
I år ska vi prova varannan dag. En hel dags skruvade eller en hel dag kundkontakt.
Det blir trevligt att kunna vara fullt koncentrerad på kunden i stället för att tänka och stressa över arbetet vid urmakarbänken som väntar eller tvärtom.
Vi får se hur det går. Vi börjar med detta imorgon.
Vi har ett annat jätteprojekt som ska genomföras. Vi har olika system av reservdelar från några urmakerier. Nu ska det en gång för alla bli ett enda system som är anpassat till vår verksamhet. Drömmen är ett datoriserat katalogsystem av alla reservdelarna. Men jag är just nu glad om allt samlas till ett enda system i bokstavsordning. Vi har inte hittat rätt datorprogram för att ha ett bra system för reservdelarna. Jag hoppas att det kommer att lösa sig när det stora jobbet med microdelarna görs.
En annan sak som också ska åtgärdas är förbättringar på en rengöringsmaskin till armbandsur. Finns nya för över 120 000 kronor. Med det som ska ändras på den gamla, gör att kommer vi undan med en 20-del av priset och det kommer att bli lika bra. Vi siktar på dessa mål i år. Det är förstås fler planer på gång men i grova drag är dessa de viktigaste. Det kommer att göra stor skillnad i vår vardag på urverkstaden.
Ha det gott och lev väl.
Helén
söndag 8 januari 2017
Nya utmaningar år 2017?
Då har ytterligare ett år gått och en del av mina nyårslöften för 2016 genomförde jag faktiskt.
Bland annat att bli snällare med mig själv och min kropp. Det har jag blivit.
Istället för att stressa och träna som en galning har jag taggat ner en smula.
Jag sover bättre och bättre.
Jag har börjat äta naturligt sköldkörtelmedicin och känner mig mycket bättre.
Jag äter LCHF och firar denna trettonhelg 2 år med denna kost. Det tänker jag och min man fortsätta med även detta år men jag kommer att utesluta mejerier i möjligaste mån. Försöka få i mig lite mer fett. Dels för att jag är laktosintolerant och sen för att mjölkprodukter är en inflammatorisk kost.
Jag planerar alltså att bli ännu snällare med mig själv.
På jobbet har vi gjort en massa förbättringar 2016 för att rationalisera vissa moment med reparationerna genom att förbättrat maskiner och verktyg för att kunna göra ett bra jobb, fast lite snabbare.
Under 2017 kommer vi att göra fler förbättringar, men jag återkommer om det längre fram.
Jag reste till Kuba 2016 och hamnade mitt i landssorgen av Fidel Castros död. Ingen musik, ingen dans och ingen fest. Det var i och för sig tredje gången jag var där och det var en märklig känsla att denna gång, inte kunna njuta av dans och musik i nio dagar. Jag har dessutom upplevt det riktiga Kuba. Bland vanliga människor och deras religion Yoruba eller Santerian som det också kan heta. Jag bodde hos en familj och inte på hotell eller Casa de Particular. Det kommer att bli ett eget inlägg om det så småningom.
Spännande allt jag har upplevt och intressant, samtidigt sorgligt.
Jag gjorde en massa upptäckter om mig själv under 2016 och under tiden på Kuba lade jag fram strategier för mitt fortsatta leverne. För där fanns mycket tid att tänka. Jag upptäckte också hur slut jag var och att jag behövde verkligen den semestern. När det gäller LCHF så var det svårt att hålla sig till strikt LCHFkost. Där finns inte så mycket mat att köpa och den mat som finns är jättedyr, även för oss turister.
Jag tappade vikt där på Kuba, men den åt jag upp under julhelgen igen.
Vi firade jul i södra Sverige och för första gången på många år julpyntade vi inte här hemma och inte lagade vi någon julmat hemma heller.
Dagarna var lugna och jag besökte Borås Textilmuseum och en massa loppisar. Det blev några fynd.
Vi besökte även ett äldre par som hade en syateljé och köpte lite kläder samt maken beställde en kostym i siden/ull.
Där nere i Boråstrakten, fick jag chans att ytterligare återhämta mig.
Nu ska det bli skönt att sätta igång att arbeta igen och jag ser fram emot de förändringar vi kommer att göra i vår urverkstad. Jag trivs med mitt jobb och kan vi förbättra arbetsmiljön ytterligare så är det ett stort plus.
Jag pratade om att börja träna på gym 2016. Nu 2017 blir det av och det ska bli trevligt för jag får sällskap av min man. Vi har bestämt oss för att försöka göra gemensamma aktiviteter som stärker vårt förhållande och våra kroppar. Det ser jag fram emot.
Jag och min har än en gång tagit tag i mitt syrum och försöker än en gång göra det lite trevligare att vistas i. Vi håller även på att fixa gästrummet.
Jag kommer att fortsätta dansa flamenco och jag kommer att fortsätta sjunga i kör.
Salsadans och dans överhuvudtaget ligger närmast mitt hjärta och det kommer jag att fortsätta med.
Nya ideér tar form och de vill jag prova att utveckla i år.
Dessa saker gör mig gott och det är det som jag kommer att fokusera på detta år.
Allt som gör mig och min familj gott är mitt måtto.
Ha hälsan och må väl.
Helén
Bland annat att bli snällare med mig själv och min kropp. Det har jag blivit.
Istället för att stressa och träna som en galning har jag taggat ner en smula.
Jag sover bättre och bättre.
Jag har börjat äta naturligt sköldkörtelmedicin och känner mig mycket bättre.
Jag äter LCHF och firar denna trettonhelg 2 år med denna kost. Det tänker jag och min man fortsätta med även detta år men jag kommer att utesluta mejerier i möjligaste mån. Försöka få i mig lite mer fett. Dels för att jag är laktosintolerant och sen för att mjölkprodukter är en inflammatorisk kost.
Jag planerar alltså att bli ännu snällare med mig själv.
På jobbet har vi gjort en massa förbättringar 2016 för att rationalisera vissa moment med reparationerna genom att förbättrat maskiner och verktyg för att kunna göra ett bra jobb, fast lite snabbare.
Under 2017 kommer vi att göra fler förbättringar, men jag återkommer om det längre fram.
 |
| Havanna, Kuba |
Spännande allt jag har upplevt och intressant, samtidigt sorgligt.
Jag gjorde en massa upptäckter om mig själv under 2016 och under tiden på Kuba lade jag fram strategier för mitt fortsatta leverne. För där fanns mycket tid att tänka. Jag upptäckte också hur slut jag var och att jag behövde verkligen den semestern. När det gäller LCHF så var det svårt att hålla sig till strikt LCHFkost. Där finns inte så mycket mat att köpa och den mat som finns är jättedyr, även för oss turister.
Jag tappade vikt där på Kuba, men den åt jag upp under julhelgen igen.
Vi firade jul i södra Sverige och för första gången på många år julpyntade vi inte här hemma och inte lagade vi någon julmat hemma heller.
Dagarna var lugna och jag besökte Borås Textilmuseum och en massa loppisar. Det blev några fynd.
Vi besökte även ett äldre par som hade en syateljé och köpte lite kläder samt maken beställde en kostym i siden/ull.
Där nere i Boråstrakten, fick jag chans att ytterligare återhämta mig.
Nu ska det bli skönt att sätta igång att arbeta igen och jag ser fram emot de förändringar vi kommer att göra i vår urverkstad. Jag trivs med mitt jobb och kan vi förbättra arbetsmiljön ytterligare så är det ett stort plus.
Jag pratade om att börja träna på gym 2016. Nu 2017 blir det av och det ska bli trevligt för jag får sällskap av min man. Vi har bestämt oss för att försöka göra gemensamma aktiviteter som stärker vårt förhållande och våra kroppar. Det ser jag fram emot.
Jag och min har än en gång tagit tag i mitt syrum och försöker än en gång göra det lite trevligare att vistas i. Vi håller även på att fixa gästrummet.
Jag kommer att fortsätta dansa flamenco och jag kommer att fortsätta sjunga i kör.
Salsadans och dans överhuvudtaget ligger närmast mitt hjärta och det kommer jag att fortsätta med.
Nya ideér tar form och de vill jag prova att utveckla i år.
Dessa saker gör mig gott och det är det som jag kommer att fokusera på detta år.
Allt som gör mig och min familj gott är mitt måtto.
Ha hälsan och må väl.
Helén
måndag 24 oktober 2016
Det här med långvarig stress och händelser i livet
Nu kommer jag att berätta om en del av mitt liv som jag hittills valt att inte skriva om och jag skriver om det i stora drag.
Jag känner att nu är det dags.
Jag försöker förstå vad som händer med min kropp och det jag tänker berätta är en del av varför jag mådde som jag gjorde och varför det tar att läka min kropp.
Allt började för 24 år sedan när jag födde vårt första barn. Hon föddes med hjärtfel och under 1 år och 4 månader sov jag inte mer än ca 2- 3 timmar per natt. Tänk vad det gör med kroppen.
Att ha ett hjärtebarn är inte helt lätt, man oroar sig över barnet samtidigt som allt man vill göra är att sova. Men det går inte för din lilla bebis behöver mat varannan timme.och skriker hela tiden för att det lilla älskade barnet mår dåligt. Trots all mat så växer hon sakta. Ett magert pyre med våldsam aptit. Vi väntar på operation och jag byter sängkläder och pyjamas en till två gånger varje natt och byter kläder på henne flera gånger om dagen för att hon svettas så mycket.
Jag driver eget företag och jag ska vara där några timmar per dag. Fast jag egentligen inte orkade.
Vi nattvandrar med bebis gata upp och gata ner för då får HON sova alla fall.
Vi tillbringade många timmar på barnhjärtmottagningen med ekg och ultraljud. Hon får medicin som gör att hon lugnar ner sig något. Jag börjar ge välling för jag hinner inte producera bröstmjölk i den takt som hon vill äta, men inte fick jag sova för det.
Ovanpå detta pajar min mage ihop och jag försöker få hjälp genom sjukvården som bara avfärdar mig med att det är så här under småbarnsåren. Då är hon fyra månader. Men jag gav inte upp och fick till slut testa för laktosintolerans efter två år och det visade sig att så var fallet.
Jag fick då lära mig att äta Laktosfritt. Vad kan man då äta?
Det blev operation till slut och flickan tillfrisknande och jag någorlunda själv. All övervikt som jag bar på lyckades jag gå ner, men det tog över ett år och två månader men magen blev inte bättre.
Sömnen blev inte bättre den heller.. Jag sov fortfarande väldigt oroligt och var ständigt trött.
Det blev några kämpiga år med företaget.
Efter åtta år beslöt vi oss för att skaffa ett barn till.
Vi började leta hus i samma veva. Jag och min syster startade företag tillsammans och vi flyttade firman till Umeå. Vi jobbade 6 timmar med annat jobb och 4- 5 timmar med vårt eget.
Under denna tid skaffade jag och min man vårt andra barn.
Hon föddes och vi fick träffa läkaren på BB avdelningen och vi fick göra om samma procedur en gång till!
Ner till barnhjärtmottagningen.
Det blir ekg.,ultraljud och vi får beskedet att hon hade samma typ av hjärtfel.
Då orkade inte min kropp längre och jag grät nog i över ett dygn. Min man packade ner den lilla tösen i barnvagen och gick ut på promenad så jag fick vara ifred i några timmar. Man borde vara mer stark eftersom man har erfarenhet. Allt jag såg framför mig var alla sömnlösa nätter igen och all oro. Kroppen är ju inställd på att ta hand om sitt barn och det gör man.
Det blev ett tufft år till med sjukhusbesök, nattpassning ,sömnlösa nätter och klädbyten. Denna gång kunde jag i allafall vara hemma och vara mammaledig. Men min kropp sa ifrån ordentligt och jag mådde mycket dåligt.
Jag började försöka få hjälp från sjukvården igen och fick träffa en dietist och började utesluta födoämnen. Blev lite bättre men det blev ett år med innehållsfattig kost.
Flickan blev opererad och tillfrisknande fort. Jag återgick till jobbet och firman igen. Köpte hus.
Vi började få snurr och fick fler jobb på firman. Lokalen vi hyrde blev för liten. Så vi fick tag i en större lokal. Jag har aldrig varit med om mobbing på en arbetsplats men både jag och min syster blev utsatta. Vi flyttade och bytte lokal och gick ner i arbetstid och fick de sämsta tänkbara skitjobben. Under tiden så började jobben strömma in på vårt företag så vi beslutade att säga upp oss från vårt fasta jobb.
Det blev en stor lättnad för oss båda.
Jag tränade mycket och åt nyttigt, men varken magen, min kropp eller vikt hängde med längre.
Jag gick inte ner i vikt och mådde skitdåligt. Jag fick erbjudande om antidepressiva medel.
Men jag var inte deppig!
Jag hade ju ont i magen och frös jämt.
Till slut orkade jag inte längre och hamnade på akuten.
De tog prover och jag hade låg kroppstemperatur mitt i högsommaren.
Jag hade ullkalsonger, ullsockar, dubbla tjocktröjor, vantar.
Då fick jag äntligen hjälp efter att ha kämpat tio år med sjukvården.
Jag fick Levaxin och kroppen började äntligen vakna till liv.
Jag har ärftlig hypotyreos.
Mina älskade underbara flickor är friskförklarade sedan många år tillbaka och det är det viktigaste.
Jag skiter egentligen i att vikten envisas med att långsamt gå ner.
Jag har min LCHF mat, min livsstil och nu börjat jag även med naturligt sköldkörtelhormon ovanpå alla mina livstilsförändringar.
Det är nu dags att jag börjar mår bra och jag är på god väg.
Så innan du dömer en människa, du vet inte vad denne har fått och får gå igenom.
Nu vet du lite om mig.
Ha hälsan och må gott.
Helén
Jag känner att nu är det dags.
Jag försöker förstå vad som händer med min kropp och det jag tänker berätta är en del av varför jag mådde som jag gjorde och varför det tar att läka min kropp.
 |
| Här är jag trött. |
Allt började för 24 år sedan när jag födde vårt första barn. Hon föddes med hjärtfel och under 1 år och 4 månader sov jag inte mer än ca 2- 3 timmar per natt. Tänk vad det gör med kroppen.
Att ha ett hjärtebarn är inte helt lätt, man oroar sig över barnet samtidigt som allt man vill göra är att sova. Men det går inte för din lilla bebis behöver mat varannan timme.och skriker hela tiden för att det lilla älskade barnet mår dåligt. Trots all mat så växer hon sakta. Ett magert pyre med våldsam aptit. Vi väntar på operation och jag byter sängkläder och pyjamas en till två gånger varje natt och byter kläder på henne flera gånger om dagen för att hon svettas så mycket.
Jag driver eget företag och jag ska vara där några timmar per dag. Fast jag egentligen inte orkade.
Vi nattvandrar med bebis gata upp och gata ner för då får HON sova alla fall.
Vi tillbringade många timmar på barnhjärtmottagningen med ekg och ultraljud. Hon får medicin som gör att hon lugnar ner sig något. Jag börjar ge välling för jag hinner inte producera bröstmjölk i den takt som hon vill äta, men inte fick jag sova för det.
Ovanpå detta pajar min mage ihop och jag försöker få hjälp genom sjukvården som bara avfärdar mig med att det är så här under småbarnsåren. Då är hon fyra månader. Men jag gav inte upp och fick till slut testa för laktosintolerans efter två år och det visade sig att så var fallet.
Jag fick då lära mig att äta Laktosfritt. Vad kan man då äta?
Det blev operation till slut och flickan tillfrisknande och jag någorlunda själv. All övervikt som jag bar på lyckades jag gå ner, men det tog över ett år och två månader men magen blev inte bättre.
Sömnen blev inte bättre den heller.. Jag sov fortfarande väldigt oroligt och var ständigt trött.
Det blev några kämpiga år med företaget.
Efter åtta år beslöt vi oss för att skaffa ett barn till.
Vi började leta hus i samma veva. Jag och min syster startade företag tillsammans och vi flyttade firman till Umeå. Vi jobbade 6 timmar med annat jobb och 4- 5 timmar med vårt eget.
Under denna tid skaffade jag och min man vårt andra barn.
Hon föddes och vi fick träffa läkaren på BB avdelningen och vi fick göra om samma procedur en gång till!
Ner till barnhjärtmottagningen.
Det blir ekg.,ultraljud och vi får beskedet att hon hade samma typ av hjärtfel.
Då orkade inte min kropp längre och jag grät nog i över ett dygn. Min man packade ner den lilla tösen i barnvagen och gick ut på promenad så jag fick vara ifred i några timmar. Man borde vara mer stark eftersom man har erfarenhet. Allt jag såg framför mig var alla sömnlösa nätter igen och all oro. Kroppen är ju inställd på att ta hand om sitt barn och det gör man.
Det blev ett tufft år till med sjukhusbesök, nattpassning ,sömnlösa nätter och klädbyten. Denna gång kunde jag i allafall vara hemma och vara mammaledig. Men min kropp sa ifrån ordentligt och jag mådde mycket dåligt.
Jag började försöka få hjälp från sjukvården igen och fick träffa en dietist och började utesluta födoämnen. Blev lite bättre men det blev ett år med innehållsfattig kost.
Flickan blev opererad och tillfrisknande fort. Jag återgick till jobbet och firman igen. Köpte hus.
Vi började få snurr och fick fler jobb på firman. Lokalen vi hyrde blev för liten. Så vi fick tag i en större lokal. Jag har aldrig varit med om mobbing på en arbetsplats men både jag och min syster blev utsatta. Vi flyttade och bytte lokal och gick ner i arbetstid och fick de sämsta tänkbara skitjobben. Under tiden så började jobben strömma in på vårt företag så vi beslutade att säga upp oss från vårt fasta jobb.
Det blev en stor lättnad för oss båda.
Jag tränade mycket och åt nyttigt, men varken magen, min kropp eller vikt hängde med längre.
Jag gick inte ner i vikt och mådde skitdåligt. Jag fick erbjudande om antidepressiva medel.
Men jag var inte deppig!
Jag hade ju ont i magen och frös jämt.
Till slut orkade jag inte längre och hamnade på akuten.
De tog prover och jag hade låg kroppstemperatur mitt i högsommaren.
Jag hade ullkalsonger, ullsockar, dubbla tjocktröjor, vantar.
Då fick jag äntligen hjälp efter att ha kämpat tio år med sjukvården.
Jag fick Levaxin och kroppen började äntligen vakna till liv.
Jag har ärftlig hypotyreos.
Mina älskade underbara flickor är friskförklarade sedan många år tillbaka och det är det viktigaste.
Jag skiter egentligen i att vikten envisas med att långsamt gå ner.
Jag har min LCHF mat, min livsstil och nu börjat jag även med naturligt sköldkörtelhormon ovanpå alla mina livstilsförändringar.
Det är nu dags att jag börjar mår bra och jag är på god väg.
Så innan du dömer en människa, du vet inte vad denne har fått och får gå igenom.
Nu vet du lite om mig.
Ha hälsan och må gott.
Helén
onsdag 5 oktober 2016
Ett år på beteendemedicin är över
Nu är det klart. Bye bye beteendemedicin. Om ytterligare ett år får man ta prover igen och göra en uppföljning. Kan vara intressant och se vad som har hänt med kroppen då.
Alla fick säga sina tankar om det gångna året.
Vi hade alla två gemensamma nämnare.
Sömnen och stressen. De allra flesta upplevde att de åt rätt och motionerade bra.
Jag ville säga att de kunde må ännu bättre på den kosten jag äter, men jag höll tyst..
Att komma sig i säng på kvällen var något som alla hade svårt med.
Alla hade stressande jobb som de inte kunde påverka särskilt mycket. Några med skiftgång. Men några hade gått ner i arbetstid och någon hade rätat upp sitt privatliv och någon hade börjat ha mer egentid och ta hand om sig själv först och främst.
En person käkar Lchf och tränar mer. Jag tyckte det var väldigt fegt, men denne nämnde inte att hen käkade Lchf. Men huvudsaken hen nu mår bra med viktnedgång på köpet. Jag tycker det är roligt att min historia har hjälpt någon.
Någon som jag såg tvivla på sina gamla lärdom var dietisten. Jag såg att han nu provar Lchf på sig själv. Jag är ganska säker. Syntes på hans hud och ögonvitor. Där fanns samma liv i blicken som jag sett på många Lchfare. Jag såg vilken kamp han går igenom.
Tvivlet på den gamla skolmedicinen. Att kämpa med sina funderingar, ställa allt på sin spets. Jag är glad för hans skull om han får uppleva samma härliga känsla att få må bättre. Slippa vara hungrig. Äta gott och kanske har han fått igång magen igen.
Jag såg att han led av någon typ av eksem. Jag hoppas att han äter mejerifritt. Jag hoppas han står ut och förstår att nu kroppen gör sig av med gifter och håller på att läka.
Det finns mycket som jag fortfarande måste förbättra med min hälsa.
Jag vill verkligen få till min sömn. Få bättre kroppskännedom.
En bit som jag ska jobba med är andningen, diafagman och lära mig andas rätt. Tydligen är jag på god väg då min lungkapacitet har ökat på ett år och inte är det mer träning som är förtjänsten. Men jag ska fortsätta träna min andning.
Det ska hjälpa lymfsystemet att komma igång. jag kommer även att träna mig att göra egen lymfmassage. Få igång kroppen ännu mer.
En annan sak jag också måste träna på är återhämtning. Jag kanske inte ska köra på som en duracellkanin i 200 knyck, en ständig hjärnverksamhet och aldrig ha en lugn stund. Det kommer att vara svårt för mig att genomföra dock . Jag vill hinna med och lära mig så mycket som möjligt. En redig utmaning blir det.
Jag ska också göra något som jag innerst inne vet att jag måste göra. Det är något som inte kan vänta till jag sitter där på ålderdomshemmet och funderade på var livet tog vägen. Jag har bestämt mig att njuta av livet och ta tillfället i akt när det bjuds. Det får bära eller brista.
Ett år och 10 månader har gått på vägen till en bättre hälsa och jag kan nu blicka framåt till en ny fas i mitt liv och till en bättre kopia av mig själv.
Lev och må gott.
Helén
Alla fick säga sina tankar om det gångna året.
Vi hade alla två gemensamma nämnare.
Sömnen och stressen. De allra flesta upplevde att de åt rätt och motionerade bra.
Jag ville säga att de kunde må ännu bättre på den kosten jag äter, men jag höll tyst..
Att komma sig i säng på kvällen var något som alla hade svårt med.
Alla hade stressande jobb som de inte kunde påverka särskilt mycket. Några med skiftgång. Men några hade gått ner i arbetstid och någon hade rätat upp sitt privatliv och någon hade börjat ha mer egentid och ta hand om sig själv först och främst.
En person käkar Lchf och tränar mer. Jag tyckte det var väldigt fegt, men denne nämnde inte att hen käkade Lchf. Men huvudsaken hen nu mår bra med viktnedgång på köpet. Jag tycker det är roligt att min historia har hjälpt någon.
Någon som jag såg tvivla på sina gamla lärdom var dietisten. Jag såg att han nu provar Lchf på sig själv. Jag är ganska säker. Syntes på hans hud och ögonvitor. Där fanns samma liv i blicken som jag sett på många Lchfare. Jag såg vilken kamp han går igenom.
Tvivlet på den gamla skolmedicinen. Att kämpa med sina funderingar, ställa allt på sin spets. Jag är glad för hans skull om han får uppleva samma härliga känsla att få må bättre. Slippa vara hungrig. Äta gott och kanske har han fått igång magen igen.
Jag såg att han led av någon typ av eksem. Jag hoppas att han äter mejerifritt. Jag hoppas han står ut och förstår att nu kroppen gör sig av med gifter och håller på att läka.
Det finns mycket som jag fortfarande måste förbättra med min hälsa.
Jag vill verkligen få till min sömn. Få bättre kroppskännedom.
En bit som jag ska jobba med är andningen, diafagman och lära mig andas rätt. Tydligen är jag på god väg då min lungkapacitet har ökat på ett år och inte är det mer träning som är förtjänsten. Men jag ska fortsätta träna min andning.
Det ska hjälpa lymfsystemet att komma igång. jag kommer även att träna mig att göra egen lymfmassage. Få igång kroppen ännu mer.
En annan sak jag också måste träna på är återhämtning. Jag kanske inte ska köra på som en duracellkanin i 200 knyck, en ständig hjärnverksamhet och aldrig ha en lugn stund. Det kommer att vara svårt för mig att genomföra dock . Jag vill hinna med och lära mig så mycket som möjligt. En redig utmaning blir det.
Jag ska också göra något som jag innerst inne vet att jag måste göra. Det är något som inte kan vänta till jag sitter där på ålderdomshemmet och funderade på var livet tog vägen. Jag har bestämt mig att njuta av livet och ta tillfället i akt när det bjuds. Det får bära eller brista.
Ett år och 10 månader har gått på vägen till en bättre hälsa och jag kan nu blicka framåt till en ny fas i mitt liv och till en bättre kopia av mig själv.
Lev och må gott.
Helén
onsdag 14 september 2016
Mitt år bettendemedicin är snart över, LCHF halleluja!
Måste bara få skriva av mig lite.
Jag är både upprörd och lättad.
Snart har ett år passerat på beteendemedicin närmare bestämt är det precis två veckor kvar.
Det har varit både jobbigt och nyttigt.
Det flesta av gångerna under det här året, har jag gått därifrån och varit ganska irriterad rent mått dåligt kroppsligt.
Men idag så gick jag med mycket lätta steg ut genom dörren. Som en känsla av att vara fri.
Jag hade bestämt mig för att säga min menig.Vara ärlig mot mig själv.
Enskilda samtal. Fyra stycken och totalt två timmar och där fanns ingen chans att avfärda mig.
Göra upp eller slut med vetenskapen. Tänkte först ge payback men gav feedback istället.
Tänkte lite som Jesus där. Förlåta och ha förståelse.
Här kommer fördelar och nackdelar.
Om vi börjar med fördelarna:
Jag har fått göra tester. Kondition och blodprover. Så jag vet lite mer hur min kropp fungerar.
Stresshanteringen har hjälpt mig.
Föredrag om olika ämnen. Både intressant och irrterande.
Mindfullness betyder mycket för oss människor. Men man kan göra det på olika sätt.
Att träna regelbundet. Men den biten gjorde jag redan innan.
Att bearbeta min sömn. Idag sover jag fler timmar per natt och jag testar olika saker och rutiner för att sova ännu bättre.
Bearbetat det som sagts och grottat in mig i ännu mer information.
Funderat, selekterat, agerat, kommit till insikt, ändrat vanor och fått nya.
Hållit fast vid min tro på LCHF, trots att det inte var populärt.
Då kommer vi till nackdelarna:
-Att vara en outsider i en gemenskap är aldrig bra. Det fungerar dåligt. Min LCHF:kost var verkligen inte välkommen. Det accepterades inte trots att de sa det var ok från början.
- Att få kemikalier i kroppen som man inte bett om. Något så oskyldigt som antabus eller bantningsmedel eller psykofarmaka, eller vad det nu kan vara, men ändå. Måste man inte be om patientens tillstånd för sånt? Kan man anmäla sånt? Allt som hände var en ännu mer taskig mage, sura uppstötningar, illamående och konstiga känslomässiga berg- och dalbanor i kroppen. Jag började googla om reaktioner på allt möjligt. Jag blev rädd. Så här har jag aldrig känt förut. Vad händer med min kropp? Tänkte att det var något bantningsmedel mot fett, kanske, eller kanske då något annat eller glädjepiller? Jag slutade dricka det konstigt smakande kaffet på fikarasten, tog lite av fikat som ändå smakade väldigt konstigt. Som tvål i munnen med en besk eftersmak på allt.
Allt är preparerat! Fy på er, Beteendemedicin!! Jag lutar åt antabus. Läser man om hur det ska intas stämmer det att man ska ta en ny dos om två veckor för att få sk.full effekt. Alltså, du ska må dåligt av att dricka alkohol. Men det kan ge biverkningar även om man inte dricker alkohol. Det är ett rätt så nasty preparat. Varsågod och gå in och läs om det. Jag blir bara ännu mer upprörd när jag tänker på det. Sånt här gör att man tappar tilltro till sjukvården. Jag mår illa ikväll av det lilla fikat jag tog. Magen är i uppror och svullen. Jag har huvudvärk och har ont i kroppen speciellt i nacken. Så har jag reagerat varje gång jag varit där. Den detaljen tog jag inte upp idag. Tänkte testa en sista gång för att se hur jag reagerade på maten. Nu vet jag säkert. Såg fler som slutade fika under året som gått och inte heller tog vatten ur vattenkannorna som ställdes fram, såg att de också visste. Vet ni varför vi tjockisar får antabus? Jo, för att vi har dåliga levervärden. De tror att vi super oss tjocka. Så jävla dumt tänker dom. Antingen går man ett program för vänja sig av alkohol eller så går du ett program för hälsan och gå ner i vikt. Inte både och. Framförallt så ska man vara ärlig!
- Jag har problem att sitta i en grupp och berätta om mig själv. Ännu svårare är det när man är en doer. Vill hjälpa och ge råd. Att sitta tyst och lyssna på medmänniskor som säger exakt samma saker varje gång vi träffas i ett helt år, gör mig väldigt less, nä ledsen,och frustrerad. De försöker, men inget händer. Gnäll inte, gör något åt det då! Tänker ju då förstås jag som inte nöjer mig med att sitta och vänta på att något ska hända. Men så försöker jag tänka att de har inte fått rätt verktyg och följer de råd eller inte följer alls som föreskrivits enligt vetenskapen. Jag har ingen rätt att döma dem.
Som jag skrev för ett år sedan, alltid lär man sig någonting och i det stora hela har det hjälp mig på min resa mot ett hälsosammare liv. Någon mening är det med allt och en till i gruppen började med LCHF kost och har rasat i vikt. Denne ser ut att må mycket bättre och där finns glädje och liv i blicken.
Men, kan någon förklara för mig sambandet? Jag tränar lika mycket som för ett år sedan, ändå har min lungkapacitet ökat avsevärt och även konditionen så idag ligger jag på normalvärden på gränsen till över.
Jag är väldigt glad för det och vill ju förstås lovprisa LCHF kosten. Men beror det enbart på det?
Har någon en vettig förklaring tar jag tacksamt emot det.
Lite längre fram ska jag berätta om min nya leksak som jag köpt.
Mitt Smartband som har hjälp mig ännu mer att förstå min kropp.
Ha hälsan och må gott.
/ Helén
Jag är både upprörd och lättad.
Snart har ett år passerat på beteendemedicin närmare bestämt är det precis två veckor kvar.
Det har varit både jobbigt och nyttigt.
Det flesta av gångerna under det här året, har jag gått därifrån och varit ganska irriterad rent mått dåligt kroppsligt.
Men idag så gick jag med mycket lätta steg ut genom dörren. Som en känsla av att vara fri.
Jag hade bestämt mig för att säga min menig.Vara ärlig mot mig själv.
Enskilda samtal. Fyra stycken och totalt två timmar och där fanns ingen chans att avfärda mig.
Göra upp eller slut med vetenskapen. Tänkte först ge payback men gav feedback istället.
Tänkte lite som Jesus där. Förlåta och ha förståelse.
Här kommer fördelar och nackdelar.
Om vi börjar med fördelarna:
Jag har fått göra tester. Kondition och blodprover. Så jag vet lite mer hur min kropp fungerar.
Stresshanteringen har hjälpt mig.
Föredrag om olika ämnen. Både intressant och irrterande.
Mindfullness betyder mycket för oss människor. Men man kan göra det på olika sätt.
Att träna regelbundet. Men den biten gjorde jag redan innan.
Att bearbeta min sömn. Idag sover jag fler timmar per natt och jag testar olika saker och rutiner för att sova ännu bättre.
Bearbetat det som sagts och grottat in mig i ännu mer information.
Funderat, selekterat, agerat, kommit till insikt, ändrat vanor och fått nya.
Hållit fast vid min tro på LCHF, trots att det inte var populärt.
Då kommer vi till nackdelarna:
-Att vara en outsider i en gemenskap är aldrig bra. Det fungerar dåligt. Min LCHF:kost var verkligen inte välkommen. Det accepterades inte trots att de sa det var ok från början.
- Att få kemikalier i kroppen som man inte bett om. Något så oskyldigt som antabus eller bantningsmedel eller psykofarmaka, eller vad det nu kan vara, men ändå. Måste man inte be om patientens tillstånd för sånt? Kan man anmäla sånt? Allt som hände var en ännu mer taskig mage, sura uppstötningar, illamående och konstiga känslomässiga berg- och dalbanor i kroppen. Jag började googla om reaktioner på allt möjligt. Jag blev rädd. Så här har jag aldrig känt förut. Vad händer med min kropp? Tänkte att det var något bantningsmedel mot fett, kanske, eller kanske då något annat eller glädjepiller? Jag slutade dricka det konstigt smakande kaffet på fikarasten, tog lite av fikat som ändå smakade väldigt konstigt. Som tvål i munnen med en besk eftersmak på allt.
Allt är preparerat! Fy på er, Beteendemedicin!! Jag lutar åt antabus. Läser man om hur det ska intas stämmer det att man ska ta en ny dos om två veckor för att få sk.full effekt. Alltså, du ska må dåligt av att dricka alkohol. Men det kan ge biverkningar även om man inte dricker alkohol. Det är ett rätt så nasty preparat. Varsågod och gå in och läs om det. Jag blir bara ännu mer upprörd när jag tänker på det. Sånt här gör att man tappar tilltro till sjukvården. Jag mår illa ikväll av det lilla fikat jag tog. Magen är i uppror och svullen. Jag har huvudvärk och har ont i kroppen speciellt i nacken. Så har jag reagerat varje gång jag varit där. Den detaljen tog jag inte upp idag. Tänkte testa en sista gång för att se hur jag reagerade på maten. Nu vet jag säkert. Såg fler som slutade fika under året som gått och inte heller tog vatten ur vattenkannorna som ställdes fram, såg att de också visste. Vet ni varför vi tjockisar får antabus? Jo, för att vi har dåliga levervärden. De tror att vi super oss tjocka. Så jävla dumt tänker dom. Antingen går man ett program för vänja sig av alkohol eller så går du ett program för hälsan och gå ner i vikt. Inte både och. Framförallt så ska man vara ärlig!
- Jag har problem att sitta i en grupp och berätta om mig själv. Ännu svårare är det när man är en doer. Vill hjälpa och ge råd. Att sitta tyst och lyssna på medmänniskor som säger exakt samma saker varje gång vi träffas i ett helt år, gör mig väldigt less, nä ledsen,och frustrerad. De försöker, men inget händer. Gnäll inte, gör något åt det då! Tänker ju då förstås jag som inte nöjer mig med att sitta och vänta på att något ska hända. Men så försöker jag tänka att de har inte fått rätt verktyg och följer de råd eller inte följer alls som föreskrivits enligt vetenskapen. Jag har ingen rätt att döma dem.
Som jag skrev för ett år sedan, alltid lär man sig någonting och i det stora hela har det hjälp mig på min resa mot ett hälsosammare liv. Någon mening är det med allt och en till i gruppen började med LCHF kost och har rasat i vikt. Denne ser ut att må mycket bättre och där finns glädje och liv i blicken.
 | |||
| Äpplen från vårt äppelträd. En gammal äppelsort från 30-talet. | Troligen är trädet lika gammalt som huset. |
Men, kan någon förklara för mig sambandet? Jag tränar lika mycket som för ett år sedan, ändå har min lungkapacitet ökat avsevärt och även konditionen så idag ligger jag på normalvärden på gränsen till över.
Jag är väldigt glad för det och vill ju förstås lovprisa LCHF kosten. Men beror det enbart på det?
Har någon en vettig förklaring tar jag tacksamt emot det.
Lite längre fram ska jag berätta om min nya leksak som jag köpt.
Mitt Smartband som har hjälp mig ännu mer att förstå min kropp.
Ha hälsan och må gott.
/ Helén
söndag 28 augusti 2016
Saker att se fram emot
Så har det då gått en lång tid innan jag kommit mig för att uppdatera. Livet går sin gilla gång.
Jag har upptäckt att det är enklare att lägga ut en bild och skriva en rad på instagram. @diddelden
Vill man följa mig där så går det bra. Där lägger jag ut mer frekvent vad som händer i mitt liv.
Sommaren är snart slut och höstens aktiviteter börjar komma igång.
Här är en to-do-lista:
Fortsätta äta LCHF. Dock med mindre mejerier eftersom jag faktiskt är laktosintolerant och tanken är att fasa ut det helt. Jag har inte fått med min man på banan ännu. Men jag smyger i kokosgrädde i maten så snart jag kan utan att det stör hans smaklökar. Jag har även upptäckt att jag äter för lite proteiner och för lite fett. Hur svårt kan det vara att lära om hjärnan? Det är så djupt inpräntat i min min hjärnbalk att ta små portioner och att inte överäta. Problemet när man gör så här är att kroppen tror att det är svält i stället. Den lagrar allt den kan få. Jag försöker få bukt på min metabolism helt enkelt. Men enkelt är det inte.
Dansa mig glad. Det finns inget bättre för mig att fylla på endorfiner och den bästa motionen man kan få. Jag kan tänka mig att om man är mycket ensam och inte har någon att hålla om, är pardans definitivt ett bra botemedel mot sådant. I höst blir det flamencodans, kubanska danser - salsa, son, rumba, cha cha cha, mosambiqe, pilon, afrocuban, reggaeton och konga. Lägg där till, bachata, kizomba, Argentinsk tango, samba och west coast swing. Till hösten kommer jag även att lära mig bugga, den modernare varianten. Jag kan bara den äldre varianten.
Träna styrka. Till hösten kommer jag även att tillbringa en del tid på gymmet. Jag måste bygga upp min styrka. En sak jag ska jobba på är min disastas, om den går att rädda efter två graviditeter och övervikt. Försöka reparera mina inre magmuskler varsamt. Jag kommer även att köpa mig en smartwatch och abhealer eller någon bra korsett för träning och för att jag ska träna rätt.
Renovera huset. Vi har några projekt som måste bli färdigt såsom den inglasade verandan vilket vi jobbar på nu. Sen är det SPA:et i källaren som behöver bli färdigt och trapphuset. Drömmen är även att fräscha upp köket. Renovera det varsamt och höja taket till ursprungshöjden.
Sen har jag mitt hemliga projekt som jag jobbar på. Det är något som jag drömt att göra ända sen jag började min yrkeskarriär som urmakare. Jag vill, utöver mitt hemliga projekt, dessutom visa för de som inte har en susning, att mitt yrke är väldigt avancerat och att vi jobbar med mikromekanik. Vi är alltså finmekaniker på mikronivå.Vi kan behärska alla verktyg och maskiner en finmekaniker kan hantera samt alla verktyg och maskiner som en urmakare hanterar. Det handlar om hundradelar, elektronik, lösa problem, felsöka, tillverka reservdelar, göra ritningar, material kunskap, räkna och tillverka verktyg. Man måste veta urens historia, dess olika uppbyggnad och hantera stora som små klockor. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag lär mig något nytt varje dag. Efter 30 år blir aldrig jobbet monotont, snarare tvärtom. Det blir bara mer och mer intressant.
Ta hand om min kropp och själ Träningen, sömnen, LCHF, läka min kropp med naturläkemedel. Egenvård helt enkelt. Jag kommer att skriva lite vad jag kommer att göra. Jag har påbörjat att fasa ut människor som är energitjuvar och jag har fasat in människor som jag saknat i mitt liv. Det har gjort gott för själen. Jag har även lärt mig att begränsa mina åtaganden, en svår bit. Ta hand om min familj.
Även min stress som jag faktiskt blivit bättre på att hantera.
Jag har bokat en resa i höst i mörkaste november reser jag för tredje gången i mitt liv till Kuba. Det ser jag verkligen fram emot. Dansa, musiken, sola, vila och umgås med människor jag trivs med i tre veckor.
Det här var en liten del av vad som händer i höst.
Ha hälsan och må gott.
Helén
Jag har upptäckt att det är enklare att lägga ut en bild och skriva en rad på instagram. @diddelden
Vill man följa mig där så går det bra. Där lägger jag ut mer frekvent vad som händer i mitt liv.
Sommaren är snart slut och höstens aktiviteter börjar komma igång.
Här är en to-do-lista:
Fortsätta äta LCHF. Dock med mindre mejerier eftersom jag faktiskt är laktosintolerant och tanken är att fasa ut det helt. Jag har inte fått med min man på banan ännu. Men jag smyger i kokosgrädde i maten så snart jag kan utan att det stör hans smaklökar. Jag har även upptäckt att jag äter för lite proteiner och för lite fett. Hur svårt kan det vara att lära om hjärnan? Det är så djupt inpräntat i min min hjärnbalk att ta små portioner och att inte överäta. Problemet när man gör så här är att kroppen tror att det är svält i stället. Den lagrar allt den kan få. Jag försöker få bukt på min metabolism helt enkelt. Men enkelt är det inte.
Dansa mig glad. Det finns inget bättre för mig att fylla på endorfiner och den bästa motionen man kan få. Jag kan tänka mig att om man är mycket ensam och inte har någon att hålla om, är pardans definitivt ett bra botemedel mot sådant. I höst blir det flamencodans, kubanska danser - salsa, son, rumba, cha cha cha, mosambiqe, pilon, afrocuban, reggaeton och konga. Lägg där till, bachata, kizomba, Argentinsk tango, samba och west coast swing. Till hösten kommer jag även att lära mig bugga, den modernare varianten. Jag kan bara den äldre varianten.
 | ||
| Här är en workshop som jag är med och arrangerar en gång i månaden. Är du i krokarna runt Umeå med omnejd, så kom förbi vettja. |
Renovera huset. Vi har några projekt som måste bli färdigt såsom den inglasade verandan vilket vi jobbar på nu. Sen är det SPA:et i källaren som behöver bli färdigt och trapphuset. Drömmen är även att fräscha upp köket. Renovera det varsamt och höja taket till ursprungshöjden.
Sen har jag mitt hemliga projekt som jag jobbar på. Det är något som jag drömt att göra ända sen jag började min yrkeskarriär som urmakare. Jag vill, utöver mitt hemliga projekt, dessutom visa för de som inte har en susning, att mitt yrke är väldigt avancerat och att vi jobbar med mikromekanik. Vi är alltså finmekaniker på mikronivå.Vi kan behärska alla verktyg och maskiner en finmekaniker kan hantera samt alla verktyg och maskiner som en urmakare hanterar. Det handlar om hundradelar, elektronik, lösa problem, felsöka, tillverka reservdelar, göra ritningar, material kunskap, räkna och tillverka verktyg. Man måste veta urens historia, dess olika uppbyggnad och hantera stora som små klockor. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag lär mig något nytt varje dag. Efter 30 år blir aldrig jobbet monotont, snarare tvärtom. Det blir bara mer och mer intressant.
Ta hand om min kropp och själ Träningen, sömnen, LCHF, läka min kropp med naturläkemedel. Egenvård helt enkelt. Jag kommer att skriva lite vad jag kommer att göra. Jag har påbörjat att fasa ut människor som är energitjuvar och jag har fasat in människor som jag saknat i mitt liv. Det har gjort gott för själen. Jag har även lärt mig att begränsa mina åtaganden, en svår bit. Ta hand om min familj.
Även min stress som jag faktiskt blivit bättre på att hantera.
Jag har bokat en resa i höst i mörkaste november reser jag för tredje gången i mitt liv till Kuba. Det ser jag verkligen fram emot. Dansa, musiken, sola, vila och umgås med människor jag trivs med i tre veckor.
Det här var en liten del av vad som händer i höst.
Ha hälsan och må gott.
Helén
fredag 5 februari 2016
Min viktnedgång och lärkarvård kontra LCHF
Jag har nu brutit tystnaden på beteendemedicin där jag nu varit med ett halvår och
numera säger jag exakt vad jag tycker.
Ett år med LCHF har gett resultat. Jag är säker på min sak.
Jag mår mycket bättre och har sällan eller aldrig värk.
Attityden har också förändrats bland de som är med.
De intresserar sig mer för vad jag har att berätta.
Jag poängterar gång på gång att jag inte går på en diet, utan att jag har ändrat livsstil.
T.o.m. så har de ändrat attityd när det gäller det goda och onda kolesterolet.
Förut fick vi veta att allt kolesterol är dåligt för kroppen.
Men nu på senaste mötet fick vi en förklaring att det goda kolesterolet åt upp det onda och
att ha gott kolesterol är ganska bra att ha ändå.
Något som också förändrats är attityden gentemot kolhydrater.
Man sa på senaste mötet att även försöka minska på kolhydraterna också.
Där de ännu inte lyssnar är intaget av fett.
jag ser en ljusning även på den fronten.
Jag kan säga att det är revolutionerande att höra detta och
jag blir glad att jag snart kanske inte är en envis outsider längre.
Det är bra att sjukvården ser saker och ting från en annan vinkel.
Min sömn håller sakta på att bli bättre och bättre.
Jag testar mig fram och provar olika sätt att komma till ro på kvällen.
Denna veckan har jag testat att ta mitt L-glycin en ½ tsk pulver och
en kopp starkt hallonbladste tidigare på kvällen.
Jag tar som tillskott D-vitamin och Multi B-vitamin och så mitt piller Levaxin.
Det har fungerat bra och jag har faktiskt börjat känna mig trött mycket tidigare på kvällen.
Att jag kommer mig i säng före tolv är faktiskt en bedrift värd att nämnas för att vara mig.
Eftersom jag kliver upp halv åtta på morgonen så får jag ca. 2 timmar mer sömn än tidigare.
Jag får alltså 7-7½ timmes sömn. Fantastiskt!
En annan sak jag har gjort och som jag inte berättat här tidigare är att tar på mig sockar på kvällen när jag ska sova. Dels har vi kallt på golven hemma och fötterna blir kalla men också för att inte gosa med fötterna i lakanet.
Sover jag med sockar så håller jag värmen bättre och kommer på grund av detta bättre till ro.
Tänk vad små förändringar kan göra.
En annan sak som är en klar förbättring är min mans snarkande. Han har nästan slutat helt och numera är snarkningarna snarare viskningar än en orkan i örat.
Jag försöker hitta förändringar till min man också och
vi testar oss fram för att han också ska må bättre.
Han har fått en fantastisk viktnedgång och blivit piggare på kuppen av LCHF.
Han har dock haft problem med sitt blodtryck och
LCHF har inte riktigt hjälp till att få ner det till en bra nivå.
Det som däremot hände när han började med blodtrycksmedicin, var att blodtrycket sjönk till ett normalt värde ganska snabbt. Doktorn hade aldrig varit med om ett så snabbt resultat. Han jublade och skrattade för att han fick sådana bra resultat.
Min man äter D- vitamin, L-glycin och Arginin som tillskott. Allt för att kroppen själv ska klara av att sänka blodtrycket utan mediciner i framtiden. Vi får se vad som händer.
Arginin äter han för att få igång testosteronet i kroppen.
Han jobbar i plastindustrin och jag har läst att plaster innehåller ett ämne som liknar östrogen.
Om en man har för lågt testosteron mår han inte bra. Jobbet han har innebär tunga lyft och väldigt hårt kroppsarbete och det ska tydligen räcka för att öka testosteron värdena i kroppen.
Men min egen teori är att han inte får tillräckligt och att ariginin hjälper honom med det där sista som behövs för att få upp värdena. Vi får se om jag har rätt.
Så har jag då stressen att hantera. Det är betydligt bättre nu.
Jag blir hjälp av att få sova på natten och så hjälper L-glycin till också.
Vi gör små förändring en efter en hemma och jag delegerar jobben bättre.
Vi är ju faktiskt tre vuxna och en tonåring som kan hjälpas åt.
På jobbet gör vi också små förbättringar för att minska stress, göra dagen mer effektiv och arbetsdagen lättare.
Men nu får det räcka.
Jag får skriva om det en annan gång.
/ Helén
:
:
numera säger jag exakt vad jag tycker.
Ett år med LCHF har gett resultat. Jag är säker på min sak.
Jag mår mycket bättre och har sällan eller aldrig värk.
Attityden har också förändrats bland de som är med.
De intresserar sig mer för vad jag har att berätta.
Jag poängterar gång på gång att jag inte går på en diet, utan att jag har ändrat livsstil.
T.o.m. så har de ändrat attityd när det gäller det goda och onda kolesterolet.
Förut fick vi veta att allt kolesterol är dåligt för kroppen.
Men nu på senaste mötet fick vi en förklaring att det goda kolesterolet åt upp det onda och
att ha gott kolesterol är ganska bra att ha ändå.
Något som också förändrats är attityden gentemot kolhydrater.
Man sa på senaste mötet att även försöka minska på kolhydraterna också.
Där de ännu inte lyssnar är intaget av fett.
jag ser en ljusning även på den fronten.
Jag kan säga att det är revolutionerande att höra detta och
jag blir glad att jag snart kanske inte är en envis outsider längre.
Det är bra att sjukvården ser saker och ting från en annan vinkel.
Min sömn håller sakta på att bli bättre och bättre.
Jag testar mig fram och provar olika sätt att komma till ro på kvällen.
Denna veckan har jag testat att ta mitt L-glycin en ½ tsk pulver och
en kopp starkt hallonbladste tidigare på kvällen.
Jag tar som tillskott D-vitamin och Multi B-vitamin och så mitt piller Levaxin.
Det har fungerat bra och jag har faktiskt börjat känna mig trött mycket tidigare på kvällen.
Att jag kommer mig i säng före tolv är faktiskt en bedrift värd att nämnas för att vara mig.
Eftersom jag kliver upp halv åtta på morgonen så får jag ca. 2 timmar mer sömn än tidigare.
Jag får alltså 7-7½ timmes sömn. Fantastiskt!
En annan sak jag har gjort och som jag inte berättat här tidigare är att tar på mig sockar på kvällen när jag ska sova. Dels har vi kallt på golven hemma och fötterna blir kalla men också för att inte gosa med fötterna i lakanet.
Sover jag med sockar så håller jag värmen bättre och kommer på grund av detta bättre till ro.
Tänk vad små förändringar kan göra.
En annan sak som är en klar förbättring är min mans snarkande. Han har nästan slutat helt och numera är snarkningarna snarare viskningar än en orkan i örat.
Jag försöker hitta förändringar till min man också och
vi testar oss fram för att han också ska må bättre.
Han har fått en fantastisk viktnedgång och blivit piggare på kuppen av LCHF.
Han har dock haft problem med sitt blodtryck och
LCHF har inte riktigt hjälp till att få ner det till en bra nivå.
Det som däremot hände när han började med blodtrycksmedicin, var att blodtrycket sjönk till ett normalt värde ganska snabbt. Doktorn hade aldrig varit med om ett så snabbt resultat. Han jublade och skrattade för att han fick sådana bra resultat.
Min man äter D- vitamin, L-glycin och Arginin som tillskott. Allt för att kroppen själv ska klara av att sänka blodtrycket utan mediciner i framtiden. Vi får se vad som händer.
Arginin äter han för att få igång testosteronet i kroppen.
Han jobbar i plastindustrin och jag har läst att plaster innehåller ett ämne som liknar östrogen.
Om en man har för lågt testosteron mår han inte bra. Jobbet han har innebär tunga lyft och väldigt hårt kroppsarbete och det ska tydligen räcka för att öka testosteron värdena i kroppen.
Men min egen teori är att han inte får tillräckligt och att ariginin hjälper honom med det där sista som behövs för att få upp värdena. Vi får se om jag har rätt.
 | ||||||
| Klematis som klänger på vår husvägg. |
Jag blir hjälp av att få sova på natten och så hjälper L-glycin till också.
Vi gör små förändring en efter en hemma och jag delegerar jobben bättre.
Vi är ju faktiskt tre vuxna och en tonåring som kan hjälpas åt.
På jobbet gör vi också små förbättringar för att minska stress, göra dagen mer effektiv och arbetsdagen lättare.
Men nu får det räcka.
Jag får skriva om det en annan gång.
/ Helén
:
:
torsdag 28 januari 2016
Vårens aktiviteter
Man blir så glad och inspirerad när våren börjar nalkas och energin är på topp.
Jag blir också så glad att jag fann LCHF som nu har blivit min nya livsstil.
Det har blivit så många positiva effekter på min kropp och en bonus är min viktnedgång.
Men för övrigt så märker jag att min ork att röra på mig börjar komma tillbaka.
Vad sägs att en söndag dansa intensivt i 4½ timme med dans?
Hade detta varit för ett år sedan så hade jag knappt orkat ta mig upp ur sängen dagen efter
och värk i kroppen och trött som bara den.
Men den här träningen gav mig istället träningsvärk och ny energi. Det blev roligt igen.
Detta bådar gott inför detta årets planer på träningsfronten.
Jag har långsam viktnedgång och det vet jag att så fungerar min kropp.
Det går väldigt långsamt. Vet inte hur mycket min hypotyreos som orsakar detta.
Skulle vara intressant att veta. En dag har jag kanske svaret på den gåtan.
Sjukvården är inte mycket till hjälp när det gäller den biten. Skulle hemskt gärna vilja prova amour thyroid. Naturlig thyroid. Men detta måste man söka licens på i Sverige för att använda vilket inte läkare är så pigg på att göra därför att medicinen är för dyr.
Men jag hoppas på att min komplettering med styrketräning ska öka förbränningen i kroppen och skynda på min viktnedgång ytterligare.
Jag älskar att utmana mig själv och vidga mina vyer. Så i vår har jag anmält mig till en kurs i körsång. Jag har alltid tyckt om att sjunga, men alltid varit för blyg. Nu så här på äldre dar tar jag mig i kragen och gör slag i saken. Jag har tyckt att min röst inte hållit på senare år och varit skrovlig. Men numera har det hänt något och jag känner mig säkrare. Så därför vågar jag nu ta steget att testa detta.
Sen har jag mina projekt på mitt arbete som är så kul att jobba med.
Det är lite hemligt fortfarande men när rätt tid kommer, ska jag berätta.
Så mycket kan jag berätta att projektet har medfört att jag får sätta mig in i ny teknik.
Mycket intressant och mycket roligt då jag gör detta tillsammans med min man.
/ Helén
Jag blir också så glad att jag fann LCHF som nu har blivit min nya livsstil.
Det har blivit så många positiva effekter på min kropp och en bonus är min viktnedgång.
Men för övrigt så märker jag att min ork att röra på mig börjar komma tillbaka.
Vad sägs att en söndag dansa intensivt i 4½ timme med dans?
Hade detta varit för ett år sedan så hade jag knappt orkat ta mig upp ur sängen dagen efter
och värk i kroppen och trött som bara den.
Men den här träningen gav mig istället träningsvärk och ny energi. Det blev roligt igen.
Detta bådar gott inför detta årets planer på träningsfronten.
Jag har långsam viktnedgång och det vet jag att så fungerar min kropp.
Det går väldigt långsamt. Vet inte hur mycket min hypotyreos som orsakar detta.
Skulle vara intressant att veta. En dag har jag kanske svaret på den gåtan.
Sjukvården är inte mycket till hjälp när det gäller den biten. Skulle hemskt gärna vilja prova amour thyroid. Naturlig thyroid. Men detta måste man söka licens på i Sverige för att använda vilket inte läkare är så pigg på att göra därför att medicinen är för dyr.
Men jag hoppas på att min komplettering med styrketräning ska öka förbränningen i kroppen och skynda på min viktnedgång ytterligare.
Jag älskar att utmana mig själv och vidga mina vyer. Så i vår har jag anmält mig till en kurs i körsång. Jag har alltid tyckt om att sjunga, men alltid varit för blyg. Nu så här på äldre dar tar jag mig i kragen och gör slag i saken. Jag har tyckt att min röst inte hållit på senare år och varit skrovlig. Men numera har det hänt något och jag känner mig säkrare. Så därför vågar jag nu ta steget att testa detta.
Sen har jag mina projekt på mitt arbete som är så kul att jobba med.
Det är lite hemligt fortfarande men när rätt tid kommer, ska jag berätta.
Så mycket kan jag berätta att projektet har medfört att jag får sätta mig in i ny teknik.
Mycket intressant och mycket roligt då jag gör detta tillsammans med min man.
/ Helén
fredag 11 december 2015
Jul i vårt hus och mitt sätt att få det lite lugnare.
Snart nalkas julen även i vårt hus med allt vad det innebär.
Jag har sänkt alla krav rejält för att helt enkelt slippa stressa före jul och runt julen.
Jag beundrar dessa fina mysbloggar och allt de hinner med men vår familj gör julen på vårt sätt.
Under årens lopp kommer där fram mindre och mindre julprydnader, t.ex.
Eftersom jag är allergisk så bakar jag mindre numera.
Barnen är så pass stora nu, så de bakar det de vi ha själva.
Jag kommer att göra lite rawfood godis som är LCHF vänligt, har jag tänkt, men det är allt.
Varje år är vi många som firar jul tillsammans, men vi har under många år julknytkalas.
Man gör några maträtter var och det blir oftast ett spännande julbord med några annorlunda och några traditionella maträtter.
Vi har för det mesta firat julen hemma hos oss,
men som förra året firar vi hos svärmor detta året med.
För min del minskar det min julstress ytterligare. Jag behöver inte plocka och städa så infernaliskt innan julafton utan jag kan ta det allt eftersom jag har tid.
Vi ger inte varandra julklappar heller, ja, förutom barnen då förstås. Det gör att man slipper ut och handla en massa. Vi satsar hellre på att umgås och äta gott.
På juldagen kommer vi att spela julklappsleken med en julklapp som kostar max 50 kronor bara för att det är skoj och sen gör vi en önskerepris på julmaten.
Allt detta gör att jag kan koncentrera mig på företaget och jobba undan en massa reparationer innan julledigheten och det i sin tur minskar julstressen ytterligare. Jag behöver då inte åka och jobba i mellandagarna,utan jag kan vara ledig och göra annat hemma istället. Det är vad jag strävar emot i alla fall sen får vi se hur det ser ut när julafton kommer och hur jag ligger till med jobbet då.
Det är inte alltid lätt att driva eget företag,
men jag tycker det går bättre nu när barnen är större på alla plan.
Småbarnstiden som kvinnlig egenföretagare var ingen dans på rosor direkt.
/ Helén
Jag har sänkt alla krav rejält för att helt enkelt slippa stressa före jul och runt julen.
Jag beundrar dessa fina mysbloggar och allt de hinner med men vår familj gör julen på vårt sätt.
Under årens lopp kommer där fram mindre och mindre julprydnader, t.ex.
Eftersom jag är allergisk så bakar jag mindre numera.
Barnen är så pass stora nu, så de bakar det de vi ha själva.
Jag kommer att göra lite rawfood godis som är LCHF vänligt, har jag tänkt, men det är allt.
Varje år är vi många som firar jul tillsammans, men vi har under många år julknytkalas.
Man gör några maträtter var och det blir oftast ett spännande julbord med några annorlunda och några traditionella maträtter.
Vi har för det mesta firat julen hemma hos oss,
men som förra året firar vi hos svärmor detta året med.
För min del minskar det min julstress ytterligare. Jag behöver inte plocka och städa så infernaliskt innan julafton utan jag kan ta det allt eftersom jag har tid.
Vi ger inte varandra julklappar heller, ja, förutom barnen då förstås. Det gör att man slipper ut och handla en massa. Vi satsar hellre på att umgås och äta gott.
På juldagen kommer vi att spela julklappsleken med en julklapp som kostar max 50 kronor bara för att det är skoj och sen gör vi en önskerepris på julmaten.
Allt detta gör att jag kan koncentrera mig på företaget och jobba undan en massa reparationer innan julledigheten och det i sin tur minskar julstressen ytterligare. Jag behöver då inte åka och jobba i mellandagarna,utan jag kan vara ledig och göra annat hemma istället. Det är vad jag strävar emot i alla fall sen får vi se hur det ser ut när julafton kommer och hur jag ligger till med jobbet då.
Det är inte alltid lätt att driva eget företag,
men jag tycker det går bättre nu när barnen är större på alla plan.
Småbarnstiden som kvinnlig egenföretagare var ingen dans på rosor direkt.
/ Helén
måndag 23 november 2015
Snart ett år med LCHF och många år med eko-tänk.
Idag firar jag 11 kilo -lättare -dagen.
Min resa går väldigt långsamt, i förhållande till min man som gått ner 20kg, men det går åt rätt håll.
Jag räknar inte kalorier, utan undviker kolhydrater och socker.
Jag fryser inte och jag är aldrig hungrig.
Nästa steg är nu sömnen och stressen som jag måste få bukt med.
Men jag har en plan för det också.
Jag har på senaste tiden läst en blogg med en kvinna som heter Martina Johansson.
Hon har skrivit flera böcker och skriver om mycket intressanta saker.
Jag har på hennes hemsida läst ett tips om en aminosyra som heter L- glycin.
Den ska man ta innan sänggåendet och den gör så att man slappnar av och sover gott på natten.
Jag har beställt L-gycin som jag hoppas ska hjälpa mig. Det bör dimpa ner i brevlådan inom de närmaste dagarna.
Aminosyra gör att man blir trött i kroppen på kvällen och jobbar på med tillväxthormonet under natten, sänker kortisolet( stresshormon) och så ger det även andra hälsoeffekter.
Jag har aldrig varit för varken starka värktabletter eller sömntabletter så det ska bli spännande att testa detta naturliga preparat.
Jag är väldigt intresserad av allt med naturliga ämnen och
växter allt det som gör att man mår bra som människa.
Efter snart ett år med LCHF håller min mage och tarmflora sakta men säkert läka ihop.
Jag har betydligt mindre smärtor numera och det känns otroligt härligt.
Jag hoppas fler kommer att förstå innebörden med vad kost kan göra underverk på en inifrån söndervärkt skadad kropp.
Sen har vi eko-tänk och vi köper ekologisk mat så mycket det bara går.
Jag betalar hellre några kronor extra för bättre smakrik mat.
Vi plockar bär och svamp i naturen.
Jag odlar växter i trädgården och köper närproducerat.
Mannen jagar, så där finns alltid kött av vilt i frysen.
Jag tillverkar egen naturkosmetik och gör bl.a.eget te av torkade växter som finns helt gratis i naturen.
En stor förebild för mig är Hildegard av Bingen. Som jag tidigare har läst mycket om.
Jag besökte i våras museet med en utställning om henne i hennes hemstad, Bingen au Rehn.
Hon var mycket intresserad av läkeväxter, kroppslig och psykisk ohälsa och så förstås andlighet och sina syner eftersom hon var en nunna.
Hon skrev flera böcker bl.a. om just läkeväxter och hur du ska sköta din kost.
Hon hade ett fascinerande liv och hann göra mycket gott under sina levnadsår på 1100-talet.
Det är väldigt inspirerande.
Dessutom så var min pappas farmor, Klara,
läkekunnig så hon är också en stor inspirationskälla för mig.
Tyvärr så efterlämnade hon, vad jag vet, inga anteckningar.
Det skulle jag tyckt varit väldigt roligt att läsa.
Vem vet, kanske är det hon som hjälper mig med mina recept jag hittar på.
Jag ska försöka ta reda på lite mer om henne om det går.
/ Helén
Min resa går väldigt långsamt, i förhållande till min man som gått ner 20kg, men det går åt rätt håll.
Jag räknar inte kalorier, utan undviker kolhydrater och socker.
Jag fryser inte och jag är aldrig hungrig.
Nästa steg är nu sömnen och stressen som jag måste få bukt med.
Men jag har en plan för det också.
Jag har på senaste tiden läst en blogg med en kvinna som heter Martina Johansson.
Hon har skrivit flera böcker och skriver om mycket intressanta saker.
Jag har på hennes hemsida läst ett tips om en aminosyra som heter L- glycin.
Den ska man ta innan sänggåendet och den gör så att man slappnar av och sover gott på natten.
Jag har beställt L-gycin som jag hoppas ska hjälpa mig. Det bör dimpa ner i brevlådan inom de närmaste dagarna.
Aminosyra gör att man blir trött i kroppen på kvällen och jobbar på med tillväxthormonet under natten, sänker kortisolet( stresshormon) och så ger det även andra hälsoeffekter.
Jag har aldrig varit för varken starka värktabletter eller sömntabletter så det ska bli spännande att testa detta naturliga preparat.
Jag är väldigt intresserad av allt med naturliga ämnen och
växter allt det som gör att man mår bra som människa.
Efter snart ett år med LCHF håller min mage och tarmflora sakta men säkert läka ihop.
Jag har betydligt mindre smärtor numera och det känns otroligt härligt.
Jag hoppas fler kommer att förstå innebörden med vad kost kan göra underverk på en inifrån söndervärkt skadad kropp.
 | |||
| Staty av Hildegard av Bingen |
Jag betalar hellre några kronor extra för bättre smakrik mat.
Vi plockar bär och svamp i naturen.
Jag odlar växter i trädgården och köper närproducerat.
Mannen jagar, så där finns alltid kött av vilt i frysen.
Jag tillverkar egen naturkosmetik och gör bl.a.eget te av torkade växter som finns helt gratis i naturen.
En stor förebild för mig är Hildegard av Bingen. Som jag tidigare har läst mycket om.
Jag besökte i våras museet med en utställning om henne i hennes hemstad, Bingen au Rehn.
Hon var mycket intresserad av läkeväxter, kroppslig och psykisk ohälsa och så förstås andlighet och sina syner eftersom hon var en nunna.
Hon skrev flera böcker bl.a. om just läkeväxter och hur du ska sköta din kost.
Hon hade ett fascinerande liv och hann göra mycket gott under sina levnadsår på 1100-talet.
Det är väldigt inspirerande.
Dessutom så var min pappas farmor, Klara,
läkekunnig så hon är också en stor inspirationskälla för mig.
Tyvärr så efterlämnade hon, vad jag vet, inga anteckningar.
Det skulle jag tyckt varit väldigt roligt att läsa.
Vem vet, kanske är det hon som hjälper mig med mina recept jag hittar på.
Jag ska försöka ta reda på lite mer om henne om det går.
/ Helén
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)