måndag 20 februari 2017

Om mitt liv och till en bättre kopia av mig själv

Det är sant.
Kroppen är ett fantastisk instrument.
Jag har nu ätit LCHF kost i över två år och det händer nya saker hela tiden med min kropp.
Dessutom så har jag börjat fasa ut Levaxin och äter naturligt sköldkörtelhormon, B-vitaminer, tabletter som ökar saltsyran i magen ,zink, jod och selen, som jag köper hos en homeopat.
Allt detta på grund av min hypotyreos.
Jag har även minskat på mejerierna , men äter smör och ost.
Det här har gett resultat.
Jag har insett att Levaxinen kanske ökar T4 hormonerna i kroppen, men för övrigt har det bara gjort att jag har blivit stel i kroppen, trött och konstig.
Jag har trott att orsaken till min stelhet, beror på att jag blivit äldre,  men det har bara blivit bättre och bättre sedan jag minskat dosen av Levaxin och istället tar naturligt hormon. Vilken skillnad det är att dansa numera. Jag kan dessutom stretcha på ett helt annat sätt utan värk i kroppen och jag är mer rörlig. Jag har heller inte lika mycket hjärtklappning,
 på grund av att jag äter naturligt sköldkörtelhormon.
Alltså behöver jag inte ta någon blodtrycksmedicin.


Jag står fortfarande stilla på vågen, men kroppen har definitivt förändrats.
Jag som alltid haft smala ben och rak kroppsform med nästan inga höfter alls, har nu börjat få lite mer på låren och min midja har blivit smalare.
sheek kebab av älgfärs, blomkålsris,  lök-och kesosallad samt kryddig youghurt allt på LCHF vis
Maten jag äter omfördelar hud och fett och muskler på ett helt annat sätt.
Det syns inte på vågen men helt klart i spegeln.
Det är en kost som är bra för kroppen och helt klart det bästa sättet att äta.
Så många fantastiska hälsovinster det blir.
Många tror det är humbug. Men jag bland många som börjat med denna livsstil kan intyga samma sak. Jag är ett levande exempel på att det fungerar.
Man äter också ren mat och det är  ekologiskt i allt som går att köpa så. Köttet är från vilda djur och ekologiska gårdar. Gärna närproducerat.
Maten lagar vi från grunden med smör och kokosfett. Jag är mer och mer övertygad om att mättat fett är det kroppen ska ha och inte fleromättat förutom olivolja. Martina Johansson.se har ett bra inlägg på sin blogg om det.
Anledningen är ju ganska enkel. Våra kroppar är skapta av just mättat fett och det klarar kroppen bättre att ta hand om. Jag är ännu mer övertygad numera då jag tog fram gamla flaskor med naturkosmetik gjorda av vegetabiliska oljor. Oljorna var sega och klibbiga och går inte att tvätta bort från flaskor och burkar. Tänk hur sådan olja blir i våra blodkärl? Den som sparat ett gammalt paket med smör vet hur det blir. Det luktar inte gott, men konsistensen är den samma.
 Det gäller även ister och kokosolja och koksfett.

Jag förundras varje dag över de positiva förändringar som sker i kroppen nu när den håller på att läka.
Allt positivt som många fler skulle kunna känna om de bytte sin mat till det vi är skapta att äta.

Ha hälsan och må gott
Helén




måndag 13 februari 2017

Förbättringar i urmakeriet

Jag har några mål detta året och i framtiden för att förbättra min arbetsplats.

Jag till vänster och min syster till höger på vårt urmakeri i Umeå.
- I år så ändrar vi arbetsrutiner. Det är en av de saker på min listan som vi  redan påbörjat. Vi har nu provat detta i två veckor och båda tycker att det fungerar bra. Man får äta varm mat varannan dag och varannan dag kall mat. Hahaha. Det positiva dock är att jag jobbar mer effektivt båda dagarna. ( Dagtid)

- I år blir det ett nytt förvaringssystem för reservdelar. Jag letar skåp och lådor som kan passa mitt ändamål. Vi har ett par lösningar som skulle kunna gå. Men jag har inte bestämt mig för vilket ännu. Vi letar vidare tills vi hittar något som kommer att fungera bra. (arbetas med på dagtid)

 - Ett bra datorprogram för lagret av reservdelar.( leta på kvällstid)

- Tillsammans med min man ska vi förbättra en rengöringsapparat för armbandsur så att den blir ännu effektivare.
 (Efter arbetsdagens slut)

- Införskaffande av kunskaper av ett ritningsprogram. Jag är lärd i den gamla skolan med handritade ritningar på föremål. Nu är det dags lära mig att använda ett datorprogram. ( kvällstid)

- införskaffa en svarv som är lite större. ( leta på aktionssajter på kvällstid.)

- Skaffa datorprogram och mätningsutrustning inom urmakeri.( beställa från nätet på dagtid.)

- bygga om lite i butiken. (arbete på dagen.) Leta ett vitrinskåp som passar.

 - förbättra belysningen i butiken. ( arbete dagtid och kvällstid.)

- Avsätta tid för att renovera armbandsur och fickur som är företagets egna, för att sedan sälja i butiken. (arbete dagtid.)

- Starta en webbshop med renoverade ur. (arbete på kvällstid)

- youtube kanal med filmer om urmakeri.  (arbete på kvällstid.)

- Förbättra miljön runt min arbetsbänk. I år så vill jag montera ett  punktutsug över arbetsytan där jag jobbar. Idag sitter jag och andas in ångor från kemsik ren bensin. (Har gjort så nu i 30 år snart.)
Försöker att ha lite rutiner för att slippa andas in så mycket ångor men det blir lite varje dag.
Jag vill förbättra min hälsa och det här är en viktig del i den processen. Egentligen är detta prioritet ett. (arbete efter arbetsdagens slut.)

En lista som säkert kommer att bli längre, men kan vi beta av det mesta i år så har vi kommit långt.
Många av dessa åtgärder kommer att förbättra arbetsmiljön och utvecklingen av vårt företag.

Ha hälsan och lev väl.

Helén






tisdag 7 februari 2017

En pippitröja ser kanske dagens ljus

Har upptäckt att ett av de mest klickade inlägg jag gjort handlar om en pippitröja.
Troligen för att Pippi Långstrump är med på en bild.

Här är mitt tidigare inlägg: Hemstickad pippitröja

Jag ska erkänna att det är mest en mardröm att sticka den.
Jag fick för mig att jag skulle sticka den på rundstickor och sen insåg jag att den blev för stor.
Så jag fick repa upp den.
Vilket innebar att det vita garnet har fått en lätt ton av blått och rött på vissa ställen.
Inte nog med det.
När jag skulle sticka de eländiga armarna så inser jag att mönstret inte stämmer så bra.
 Så det blev att repa upp armen jag redan stickat och sticka uppifrån och ner istället. Jag fick sticka på känn så att armen ska se hyfsad ut.
Jag är inte direkt nöjd med resultatet och som det inte var nog kommer troligen det blåa och röda garnet inte att räcka.
Snacka om missflyt. ( missflyt = norrländska för: Det går inte på räls.)

Så nu är det en arm kvar att sticka och stickningen ligger i en påse och hånler åt mig.
Jag plockade fram den nu enbart för att ta en bild på eländet.
Det hade varit kul att få använda den. Den verkar bli varm och skön.
Jag ska ta mig i kragen nu när syrummet snart är klart.
Jag hoppas på att hitta garn i liknande färger så att den andra armen också blir klar.
Eller så får det bli som det vart.

Pippitröja i alpackagarn
Det har ju smällt till och blivit kallare igen här i vår del av världen.
Det hade varit härligt att kunna ta på sig denna.
Jag får ta ett ryck med att sticka några varv i taget ,
så kan jag ha den på mig till helgen när vi reser till Luleå och hälsar på äldsta dottern.
Önska mig lycka till.

Ha det gott och lev väl.

Helén


torsdag 2 februari 2017

Snart klar med städingen av mitt syrum och lite om köket.

Som jag har plockat och burit grejor de närmaste veckorna!!!
Först och främst har äldsta dottern flyttat hemifrån (snyft) och
en omflyttning till ett annat rum för yngsta dottern.
Så nu har Carls två rum blivit ett gästrum och ett syrum kombinerat gästrum
(...och övernattningsrum när maken snarkar som värst..)
Vi kallar dem Carls rum då förra ägaren av vårt hus hade en son som hette Carl och bodde i de båda rummen och hans namn har fått stå kvar på dörren.
Det är mysiga rum med vitmålad träpanel i taket och träplankor på golvet. Det enda jag gjort är att måla väggarna ljusare. Ägaren dessförinnan hade förkärlek till grönt. Både på fasaden och inomhus. Jag må gilla gammeldagstapeter med den var alldeles för oliv/militärgrön och hade mer passat i en allmoge gård. Så det målade jag över i barnrumsfärger då ungarna var små. För att sedan bli målade väggar i vitt.
Just funderar jag på att tapetsera om i rummen, men jag har svårt för att bestämma mig för vilken tapet jag ska välja.

Men för att återgå till städandet, så har där helt plötsligt blivit lediga garderober som kan utnyttjas.
Vi har flyttat upp två garderober i vindsrummet och gjort en helvägg med garderober så där är nu fem stycken. Alla mina tyger, alla mina garner är uppflyttade och dessutom är det nu en egen garderob till alla gardiner till de elva fönster som finns på övervåningen och vindsvåningen + punschverandans tre fönster.
Två lagerhyllor bars också upp i vindsrummet. En massa plockande och rensande bland alla projekt blev gjort och helt plötsligt har jag ett arbetsbord att jobba vid.
Totalt har det flyttats om i åtta garderober, två lagerhyllor och ett skåp. Det är otroligt tidskrävande men så himla skönt att det nu snart är klart.
Jag har sorterat bort tyger som jag aldrig kommer att sy något av och provar sälja.
Jag har skänkt bort en del kläder till välgörenhetsbutik ,
även lite barnleksaker som döttrarna inte ville ha kvar.
Jag har även skänkt bort tonårskläder och
 gardiner från tidigare bostäder jag bott i,som är alldeles för korta längder på.
Det är en härlig känsla att kunna se uppstädade ytor kan jag lova.
Det kommer att sättas upp lite hyllor,städas ett skrivbord och
sen kan jag göra det mysigt och trevligt i mitt syrum.
Efter det är klart kan jag koncentrera mig på att göra fint i vindsrummet för kommande gäster.
Bilder utlovas så småningom.


Här är bilder från vårt kök för många år sedan. Före och efter vi rev ut plastmattan.
Varför visar jag det, undrar ni säkert?

Snart åker plastmattan ut ur köket.


Slipar golvet i köket.

Nymålat golv och vårt fina skafferi.

Jo, för en annan rolig sak som kommer att hända,
 är att vi nu äntligen planerar att fortsätta renovera vårt kök.
Vi kommer att starta med bygget nästa sommar.
Ikväll har vi bläddrat i inredningstidningar och rivit ut sidor med idéer och önskemål.
En moodboard ska skapas med våra tankar.
Det kan vara ett citat ur en text som passar vårt tänkande.
Färger som tilltalar. Mönster vi tycker om.
Praktiska lösningar. Luckor som vi båda tycker om.
 När vi är klara med det så sätter vi oss ned vid ritbordet och beslutar det sista utseende mäter och passar in skåp.
Kan bara påpeka att vi har redan hunnit flytta spisen tre gånger ikväll.
Vi har mer än ett år på oss att planera,
spisen lär vi nog flytta på fler gånger i tanken och på ritbordet.
Ett annat önskemål är att göra köket så tidsenligt det går,
men en del kompromisser kommer det nog att bli för att det ska bli praktiskt.
I och med dessa planer och rivande av tidningssidor,
 har en hel hög med gamla inredningstidningar åkt i pappersinsamlingen.
Bara det liksom.
Innan dess ska vi göra alla andra projekt klara, punschverandan, SPA:et i källaren, trapphuset,  en vägg på utsidan växthuset. Ett nytt bord i växthuset. Trädgårdsbestyr och förhoppningsvis njuta av lite ledighet.
Fortsättning följer.

Ha det gott och lev väl.

Helén




måndag 30 januari 2017

Att förbättra mina rutiner och arbetsmiljö på urmakeriet.

Under fjolåret förbättrade vi många rutiner och arbetsmoment.
Vi har under de senaste åren fått fler och fler reparationer.
Så till den grad många att det inte har varit hanterbart. Vi hade inte något bra system för dem.
 Det är nu ordnat med ett enkelt program som heter One note.
 Där dokumenterar vi allt med bilder och text. Lätt att hitta och lättare att ge ett snabbare svar till kunden.
Vi har även förbättrat en del i rutiner kring reparationer av väggur.  Vi har byggt om en pelarborrmaskin med en frekvensstyrning och förbättrat en poleringsmaskin för tappar. Små medel som gjort stor skillnad.
I och med dessa små förändringar flyter arbetet betydligt enklare.
I år blir där ytterligare förändringar.
Vi kommer att ändra arbetsrutinerna än en gång. Det gör vi för att få en ännu bättre och stressfri miljö. Det må se fridfullt ut när man tittar in i vår urverkstad men skenet bedrar ibland.
Under många år hade vi rutin med att svara i telefon och ta emot kunder i butik varannan gång under en dag.
Det blev frustrerande när man satt och var fullständigt koncentrerad på en klocka att släppa det man hade för händerna.
Det ändrade vi till att varva förmiddag och eftermiddag. Ena halvan av dagen svarade man i telefonen och tog emot kunder och fick sitta ifred och skruva andra halvan av dagen.

I år ska vi prova varannan dag.  En hel dags skruvade eller en hel dag kundkontakt.
Det blir trevligt att kunna vara fullt koncentrerad på kunden i stället för att tänka och stressa över arbetet vid urmakarbänken som väntar eller tvärtom.
Vi får se hur det går.  Vi börjar med detta imorgon.
Vi har ett annat jätteprojekt som ska genomföras.  Vi har olika system av reservdelar från några urmakerier. Nu ska det en gång för alla  bli ett enda system som är anpassat till vår verksamhet. Drömmen är ett datoriserat katalogsystem av alla reservdelarna. Men jag är just nu glad om allt samlas till ett enda system i bokstavsordning. Vi har inte hittat rätt datorprogram för att ha ett bra system för reservdelarna. Jag hoppas att det kommer att lösa sig när det stora jobbet med  microdelarna görs.
En annan sak som också ska  åtgärdas är förbättringar på en rengöringsmaskin till armbandsur. Finns nya för över 120 000 kronor. Med det som ska ändras på den gamla, gör att kommer vi undan med en 20-del av priset och det kommer att bli lika bra.  Vi siktar på dessa mål i år.  Det är förstås fler planer på gång men i grova drag är dessa de viktigaste. Det kommer att göra stor skillnad i vår vardag på urverkstaden.

Ha det gott och lev väl.
Helén



söndag 8 januari 2017

Nya utmaningar år 2017?

Då har ytterligare ett år gått och en del av mina nyårslöften för 2016 genomförde jag faktiskt.
Bland annat att bli snällare med mig själv och min kropp. Det har jag blivit.
Istället för att stressa och träna som en galning har jag taggat ner en smula.
Jag sover bättre och bättre. 
Jag har börjat äta naturligt sköldkörtelmedicin och känner mig mycket bättre.
Jag äter LCHF och firar denna trettonhelg 2 år med denna kost. Det tänker jag och min man fortsätta med även detta år men jag kommer att utesluta mejerier i möjligaste mån. Försöka få i mig lite mer fett. Dels för att jag är laktosintolerant och sen för att mjölkprodukter är en inflammatorisk kost.
Jag planerar alltså att bli ännu snällare med mig själv.

På jobbet har vi gjort en massa förbättringar 2016 för att rationalisera vissa moment med reparationerna genom att förbättrat maskiner och verktyg för att kunna göra ett bra jobb, fast lite snabbare.
Under 2017 kommer vi att göra fler förbättringar, men jag återkommer om det längre fram.

Havanna, Kuba
Jag reste till Kuba 2016 och hamnade mitt i landssorgen av Fidel Castros död. Ingen musik, ingen dans och ingen fest. Det var i och för sig tredje gången jag var där och  det var en märklig känsla att denna gång, inte kunna njuta av dans och musik i nio dagar. Jag har dessutom upplevt det riktiga Kuba. Bland vanliga människor och deras religion Yoruba eller Santerian som det också kan heta. Jag bodde hos en familj och inte på hotell eller Casa de Particular. Det kommer att bli ett eget inlägg om det så småningom.
Spännande allt jag har upplevt och intressant, samtidigt sorgligt.

Jag gjorde en massa upptäckter om mig själv under 2016 och under tiden på Kuba lade jag fram strategier för mitt fortsatta leverne. För där fanns mycket tid att tänka. Jag upptäckte också hur slut jag var och att jag behövde verkligen den semestern. När det gäller LCHF så var det svårt att hålla sig till strikt LCHFkost. Där finns inte så mycket mat att köpa och den mat som finns är jättedyr, även för oss turister.
Jag tappade vikt där på Kuba, men den åt jag upp under julhelgen igen.
Vi firade jul i södra Sverige och för första gången på många år julpyntade vi inte här hemma och inte lagade vi någon julmat hemma heller.
Dagarna var lugna och jag besökte Borås Textilmuseum och en massa loppisar. Det blev några fynd.
Vi besökte även ett äldre par som hade en syateljé och köpte lite kläder samt maken beställde en kostym i siden/ull.
Där nere i Boråstrakten, fick jag chans att ytterligare återhämta mig.

Nu ska det bli skönt att sätta igång att arbeta igen och jag ser fram emot de förändringar vi kommer att göra i vår urverkstad. Jag trivs med mitt jobb och kan vi förbättra arbetsmiljön ytterligare så är det ett stort plus.

Jag pratade om att börja träna på gym 2016. Nu 2017 blir det av och det ska bli trevligt för jag får sällskap av min man. Vi har bestämt oss för att försöka göra gemensamma aktiviteter som stärker vårt förhållande och våra kroppar. Det ser jag fram emot.
Jag och min  har än en gång tagit tag i mitt syrum och försöker än en gång göra det lite trevligare att vistas i. Vi håller även på att fixa gästrummet.
Jag kommer att fortsätta dansa flamenco och jag kommer att fortsätta sjunga i kör.
Salsadans och dans överhuvudtaget ligger närmast mitt hjärta och det kommer jag att fortsätta med.
Nya ideér tar form och de vill jag prova att utveckla i år.

Dessa saker gör mig gott och det är det som jag kommer att fokusera på detta år.
Allt som gör mig och min familj gott är mitt måtto.

Ha hälsan och må väl.
Helén





måndag 24 oktober 2016

Det här med långvarig stress och händelser i livet

Nu kommer jag att berätta om en del av mitt liv som jag hittills valt att inte skriva om och jag skriver om det i stora drag. 
 Jag känner att nu är det dags.
 Jag försöker förstå vad som händer med min kropp och det jag tänker berätta är en del av varför jag mådde som jag gjorde och varför det tar att läka min kropp.
 
Här är jag trött.

 Allt började för 24 år sedan när jag födde vårt första barn. Hon föddes med hjärtfel och under 1 år och 4 månader sov jag inte mer än ca 2- 3 timmar per natt. Tänk vad det gör med kroppen. 
Att ha ett hjärtebarn är inte helt lätt, man oroar sig över barnet samtidigt som allt man vill göra är att sova. Men det går inte för din lilla bebis behöver mat varannan timme.och skriker hela tiden för att det lilla älskade barnet mår dåligt. Trots all mat så växer hon sakta. Ett magert pyre med våldsam aptit. Vi väntar på operation och jag byter sängkläder och pyjamas en till två gånger varje natt och byter kläder på henne flera gånger om dagen för att hon svettas så mycket. 
Jag driver eget företag och jag ska vara där några timmar per dag. Fast jag egentligen inte orkade.
Vi nattvandrar med bebis gata upp och gata ner för då får HON sova alla fall. 
Vi tillbringade många timmar på barnhjärtmottagningen med ekg och ultraljud. Hon får medicin som gör att hon lugnar ner sig något. Jag börjar ge välling för jag hinner inte producera bröstmjölk i den takt som hon vill äta,  men inte fick jag sova för det. 
Ovanpå detta pajar min mage ihop och jag försöker få hjälp genom sjukvården som bara avfärdar mig med att det är så här under småbarnsåren. Då är hon fyra månader. Men jag gav inte upp och fick till slut testa för laktosintolerans  efter två år och det visade sig att så var fallet. 
Jag fick då lära mig att äta Laktosfritt. Vad kan man då äta? 

Det blev operation till slut och flickan tillfrisknande och jag någorlunda själv. All övervikt som jag bar på lyckades jag gå ner, men det tog över ett år och två månader men magen blev inte bättre.
Sömnen blev inte bättre den heller.. Jag sov fortfarande väldigt oroligt och var ständigt trött. 
 Det blev några kämpiga år med företaget.

 Efter åtta år beslöt vi oss för att skaffa ett barn till. 
Vi började leta hus i samma veva. Jag och min syster startade företag tillsammans och vi flyttade firman till Umeå. Vi jobbade 6 timmar med annat jobb och 4- 5 timmar med vårt eget. 
Under denna tid skaffade jag och min man vårt andra barn. 
Hon föddes och vi fick träffa läkaren på BB avdelningen och vi fick göra om samma procedur en gång till!
 Ner till barnhjärtmottagningen. 
Det blir  ekg.,ultraljud och vi får beskedet att hon hade samma typ av hjärtfel. 
 Då orkade inte min kropp längre och jag grät nog i över ett dygn. Min man packade ner den lilla tösen i barnvagen och gick ut på promenad så jag fick vara ifred i några timmar. Man borde vara mer stark eftersom man har erfarenhet. Allt jag såg framför mig var alla sömnlösa nätter igen och all oro. Kroppen är ju inställd på att ta hand om sitt barn och det gör man. 
Det blev ett tufft år till med sjukhusbesök, nattpassning ,sömnlösa nätter och klädbyten. Denna gång kunde jag i allafall vara hemma och vara mammaledig. Men min kropp sa ifrån ordentligt och jag mådde mycket dåligt. 
Jag började försöka få hjälp från sjukvården igen och fick träffa en dietist och började utesluta födoämnen. Blev lite bättre men det blev ett år med innehållsfattig kost.
 Flickan blev opererad och tillfrisknande fort. Jag återgick till jobbet och firman igen. Köpte hus.
Vi började få snurr och fick fler jobb på firman. Lokalen vi hyrde blev för liten. Så vi fick tag i en större lokal. Jag har aldrig varit med om mobbing på en arbetsplats men både jag och min syster blev utsatta. Vi flyttade och bytte lokal och gick ner i arbetstid och fick de sämsta tänkbara skitjobben. Under tiden så började jobben strömma in på vårt företag så vi beslutade att säga upp oss från vårt fasta jobb. 
Det blev en stor lättnad för oss båda.

 Jag tränade mycket och åt nyttigt, men varken magen, min kropp eller vikt hängde med längre. 
Jag gick inte ner i vikt och mådde skitdåligt. Jag fick erbjudande om antidepressiva medel.
 Men jag var inte deppig! 
Jag hade ju ont i magen och frös jämt. 
 Till slut orkade jag inte längre och hamnade på akuten.
 De tog prover och jag hade låg kroppstemperatur mitt i högsommaren. 
Jag hade ullkalsonger, ullsockar, dubbla tjocktröjor, vantar.
 Då fick jag äntligen hjälp efter att ha kämpat tio år med sjukvården. 
Jag fick Levaxin och kroppen började äntligen vakna till liv. 
Jag har ärftlig hypotyreos. 

 Mina älskade underbara flickor är friskförklarade sedan många år tillbaka och det är det viktigaste.

Jag skiter egentligen i att vikten envisas med att långsamt gå ner.
Jag har min LCHF mat, min livsstil och nu börjat jag även med naturligt sköldkörtelhormon ovanpå alla mina livstilsförändringar.
 Det är nu dags att jag börjar mår bra och jag är på god väg. 

Så innan du dömer en människa, du vet inte vad denne har fått och får gå igenom. 
Nu vet du lite om mig.


 Ha hälsan och må gott. 
 Helén