onsdag 6 september 2017

Bitterhet, butterhet och tillslut beslutsamhet, behaglighet

Som sagt, angående tidigare inlägg.
Så går man från insikt till insikt.
Man får fundera och gräma sig en stund.
Men det är inte värt att älta längre.
Vad gör det med mig som människa och
vad gör det med min kontakt med andra människor?
Det blir inte bra. Så nu slutar jag med det.
Det är så  inte värt det.

Positiva tankar och positiva handlingar.
Hädanefter är det min melodi.
Skiten brukar flyta upp och lukta till slut.
Karma, både gott och ont.

Tjong, poff, paff  och där åkte energitjuvarna ut.
Kvar finns bara lugnet och allt trevligt som händer i höst.
Det här händer:
Salsaträning på söndagar som hjälpdansare.
En glad trevlig Rueda de Casinogrupp på 10 st tjejer.
Prova- på Afrikansk dans.
Flamenco på tisdagar.
Fixa och göra fint här hemma.
Skapa med händerna.
Starta arrangemang och göra det bättre. Än så länge hemligt.
Vägen till en bättre hälsa.
Avsluta fler saker som är alldeles för energikrävande för själen och
för min familj.
För det mesta bara göra det som är kul.



Ha det gott och lev väl.

/ Helén








onsdag 23 augusti 2017

Dags att att ta förväl av några måsten och dåliga människor

Nu rensar jag ytterligare i min låda av uppdrag.
Förlorar troligen en vän, vilket känns jobbigt,
på grund av EN dålig människa runt omkring mig.
Denna vän , är en av många som hen " tagit" över på grund av baktaleri och
falska påståenden.
Är det värt att kämpa för?
Nej, det är det inte. Det kommer nya uppdrag, nya vänner.
Jag brukar inte ta åt mig av personer som hugger en ryggen.
Jag har kunnat gråta en skvätt och ställa mig upp igen rakryggad.
Men den här sortens människa jag råkat ut för är den värsta sorten och
det har pågått i många år.
Än en gång kliver jag åt sidan och
lämnar väg till denna fruktansvärt hemska människa.
En copycat. Tar mina idéer, mina vänner, mina uppdrag.
Tar blivande vänner, rakt framför ögonen.

Två måsten flyger sin kos ut genom fönstret.
Två adjö.
Jag går en annan väg.
Jag är lättad. 
Tack för mig.

 / Helén

torsdag 17 augusti 2017

Sommaren är kort i norr, trädgården knakar och brakar ut i grönska.

Ja ,nog har sommaren varit kort här i norra Sverige.
Inte heller har det varit särskilt varma dagar.
Det har ändå varit skönt att vara ledig en månad. Min första hela månad sedan jag startade eget för många herrans år sedan. Vanligtvis har jag bara tagit 2-3 veckors semester.
Vi gjorde vår resa till Gotland och jag fick en hel del gjort här hemma. Vi gjorde också utflykter runt om med omnejd av där vi bor. Här finns fina ställen att besöka. Bl.a. gjorde vi en dagstur över till Holmön där jag bl.a., förstås, besökte Berguddensfyr. Men mer om det i ett annat inlägg.

Vi har jobbat i sommar på växthuset för att få det helt klart.
Hela vårt växthus är nästan gjort av bara återbrukade material.
Fönsterna vi satte in var från början brunbetsade både på utsidan, emellan och på insidan.
Jag har tidigare målat dem röda på utsidan och vita på insidan.
 Det kommer även att bli ett spröjs på de övre fönstren,  ett tycker min man, men jag vill ha tre så att det blir indelat i fyra rutor. Vi får se vem som vinner.
I sommar har jag målat vitt emellan fönsterrutorna också, vilket växterna tyckte om.
Det blev betydligt ljusare i växthuset och några fönster har också fått nytt kitt.
Det har varit  en gavel på utsidan som har varit försummad i många år,
Den är nu färdigbyggd och i det närmaste målad klar. Det har saknats täckbrädor, lock och vindskivor. Det har stått omålat och sett väldigt ovårdat ut. Nu ser det fint ut och man behöver inte skämmas inför grannarna längre. Men framförallt så skyddar man huset bättre.
Om det inte regnar, är helgens projekt att måla vindskivorna vita, gavlarna vita och ta ner byggställningen.

Jag har även målat lite på insidan av växthuset bl.a. en hylla som har fått lite vit färg.
Golvet har blivit lagat och nya plattor satta och golvet blev så där osymmetriskt och charmigt.
Vi har möblerat om grönsakslådorna och jag har sytt dynor till vår platsbyggda soffa och den fick en bättre lutning av ryggstödet så man inte behöver sitta käpprak i ryggen. Jugendtaklampans sladd har blivit uppsatt och hänger inte längre som en girlang i takbjälken, bara det liksom.

Där har kommit några plattor utanför ingången växthuset och jag har flyttat min läkeros och rosenrot bredvid ingången. Planteringsbordet ställde jag på en annan sida av växthuset.
Min dotter och hennes sambo röjde bort en hel del av vår ungerska Syrén som höll på att ta över en massa yta av gräsmattan väldigt nära växthuset. Även våra prydnadshallon, som har ett galet rotsystem, har fått sig en omgång med spador och hackor.
En gammal rutten sandlåda av järnvägsslipers har hamnat på återvinningen och jag testar att sätta björnbärsbusken, som jag hade planterat i den gamla sandlådan,  i en odlingsring( foderring från ett fartyg) i växthuset.
Jag har även fixat det lite finare runt vår trappa upp till boningshuset. Några brädlappar är skruvade på plats och fått färg så nu ser helhetsintrycket bättre ut. Det är bara det att trappor har en tendens att bli en avstjälpningsplats vilket jag kan bli galen på resten av familjen för.
Jag har planterat doftande rosor på varsin sida av trappan, inspirerad av Visbys härligt doftande blomsterprakt av rosor som är planterade vid varenda hus.
Runt rosorna har jag lagt täckbark för att slippa resa ogräs. Måste var lite praktiskt också.

 Maken städar garaget och sätter upp plåtskåp och sorterar verktyg och maskiner och vi har gjort lite fynd till vårt SPA i garagets bråte, som blir vinterns projekt att sätta upp. Jag öppnade en flyttlåda och det var som att hitta en skattkista med guld, för en entusiast av  marina och fyr föremål som jag är.

Körsbären mognade sent i år. Det sitter jag och mumsar på nu i skrivande stund.
Väldigt söta goda bär. Lite upp- och nedvänt att äta vårens bär på hösten.
Men man kan inte jämföra norra Sverige med den södra delen av vårt land där det är en helt annan förutsättning för växterna.
Inte att förglömma så har jordgubbarna fått sig en voljär värt namnet.
 Min gode make har byggt den så hög att jag kan stå upprätt när jag kryssar mellan raderna i jordgubbslandet.
Snart finns där inga jordgubbar att plocka och
när jag tagit bort nätet ska träställningen bli rödmålad.
Kampen mot ogräset har pågått hela sommaren och det tar aldrig slut.
Jag gjorde ett tappert försök att få fint i mina rabatter,
 men det hann jag aldrig med under semestern,förutom då runt trappan. 

Nu när hösten är här finns det mogna skogshallon på gården, vinbär i tre färger, gröna krusbär och äppelträdet bär frukt i år men är inte klara att plockas ännu.
Tyvärr har det varit för kallt i sommar så där finns inga plommon.

Den här sommar har jag tillbringat den mesta tiden utomhus eller när det blåst kallt i växthuset,
vilket är bra för hälsan.
När jag nu tittar tillbaka på det jag skrivit,
har vi faktiskt hunnit med en hel del saker i sommar.
Det känns skönt att kunna bocka av det från listan av alla halvfärdiga projekt.

Dock är allt inne i huset totalt eftersatt och
snart stundar  höstens/ vinterns alla inomhusaktiviteter,
så sysslolös blir man aldrig.

Ta hand om dig och lev väl.


/ Helén

 

tisdag 2 maj 2017

Färdigstickad Pippitröja av alpackagarn och min facination för öar och fyrar

Äntligen så har min Pippitröja blivit färdig.
Ett projekt som bara skulle ta ett par månader blev till slut ett UFO som jag höll på med väldigt länge.

Det är en riktigt varm tröja i tjockt alpackagarn från dropsstudion.

Jag hårdtestade den under min fönsterputsning för någon vecka sen och jag varken frös eller svettades.
Det var inte alls en svår modell att sticka. men som vanligt kan jag inte följa mönstret och det gjorde att jag fick tänka en extra gång när jag fortskred mitt arbete.
Men nu är jag nöjd med det slutgiltiga resultatet och den åker med till Gotland på vår semester i sommar.
Här är den. Här har jag skrivit om den tidigare.
Jag började alltså med den år 2013. Snacka om lång startsträcka!
Stickad Pippitröja i Alpackagarn.
Stickad Pippitröja i Alpackagarn Varm och Skön.

Jag har en fascination när det gäller öar , helst med en fyr på ön också.
Därför blir Gotland en resa som jag länge önskat göra.
Min farfar tjänstgjorde som fyrvaktare på Hoburgens fyr på Gotland, när min pappa var barn.

En av mina barndomsminnen var våra besök hos farmor och farfar.
Farfar var då fyrvaktmästare och den sista tjänsten hade hade innan han gick i pension var att tjänstgöra på Vinga fyr.
Jag minns när vi sov i fyrvaktarbostaden i det rum som vette mot fyren.
Ett av mina starkaste minnen var hur trygg jag kände mig när ljuskäglan från fyren svepte in i rummet och lyste upp alla hörn i några sekunder.
Jag älskade att vandra runt på klipporna.
Jag älskade doften av havet och ljuden från båtarna som passerade runt ön.
Jag har återvänt till Vinga fyr för att besöka fyren och fyrvaktarbostaden.
 Farfar fotograferade väldigt mycket och en del är hans bilder som sitter i museet.
 Där finns bilder på mig och mina kusiner när vi var barn.
 En dag ska jag hyra ett rum där och sova över. Helst i fyrvaktarbostaden.
Bara för att återuppliva gamla minnen.
 http://vinga.nu/uthyrning-av-stugor/

Farfar målade tavlor också. Här är hans sista tavla som han målade.


Den blev aldrig färdigställd och dagarna innan han gick bort, målade han några penseldrag på den.
Motivet? Vinga fyr förstås. Den hänger ovanför sängen i sovrummet. Den är inte inramad och han hann aldrig singnera den.
 Jag lärde inte känna min farfar så väl. Snäll, piprökande, cigarrökande, dåligt hjärta, problem med magen som jag, målande oljemålningar, gick ner till Utkiken och snackade med lotsarna, fotograferade mycket, framkallade bilder själv, framkallningsrummet på vinden i fyrvaktarbostaden på Vinga där han tillbringade mycket tid. Om man gick upp på vinden fanns där en tavla målad som ett fönster. Den har farfar målat för att täcka över det riktiga fönstret i mörkrummet.
Min farmor var en god lyssnare trots att hon pratade mycket, hon hade humor, god berättare och en fin förebild innan demensen tog sin boning i hennes kropp. Vad jag kan sakna de där samtalen vi hade. Alla berättelser om när hon och farfar blev fästfolk. Livet på öarna. Alla bilder vi tittade på tillsammans.
Det är så otroligt fina minnen som jag bevarar i mitt hjärta.
Lev väl och ha det gott.
/ Helén




måndag 17 april 2017

Att skapa ordning i kaoset

Jag är så himla dålig på att skapa rutiner numera.
Det var enklare när jag bodde ensam.
Men med en familj och barn så har min tidsoptimism blivit allt större med åren.
Jag har, som vanligt,  alldeles för många bollar i luften.
Något som har fått alldeles för lite uppmärksamhet är vårt hem.
Kul att fixa och skaffa roliga inredningsprylar och så,
 bygga om, måla och fixa,
men att komma mig för att städa,
har som tiden inte funnits till.
Jag är ju inte hemmafru och jag driver eget företag.
Det innebär ibland långa arbetsdagar och
 så ska man hinna med någon träning också.

Jag har haft ledigt hela förra veckan, före påsken.
Förra veckans insikt: Det är roligare att ta hand om 13 st blåa IKEApåsar med ren tvätt.
 Än 13 st med smutsig tvätt.
Inga vilodagar blev det,
 men dock en massa gjort här hemma.
Jag har börjat rensa rum efter rum och börjat putsa fönster,
laga persienner, ta hand om mina växter och
allt sådant som behöver göras för att ha ett någorlunda uppstädat hem.
Jag är inte så mycket för att skriva listor,
 jag har hittat en hemsida som heter " the flylady"
På hemsidan får du tips om vad du ska ta tag i varje dag för att hålla dammråttorna i schack.

FlyLady cartoon
Bild lånad från The Flylady
Jag hittade även en app som hjälp från The flylady.
Den här sidan hittade jag för många år sedan.
Nu gör jag ett nytt försök.
Provar och ser om jag även får resten av familjen med på noterna.

Det har varit gäster och goda måltider varje dag under påskhelgen,
en trevlig men inte en helg i vilandets tecken precis.
Känns som om det nästan ska bli skönt att återgå till arbetet.

Ta hand om dig och lev väl.

/ Helén 


 

söndag 2 april 2017

Jag kan bara inte sluta dansa!

Att dansa är den bästa motionen för mig.
Jag får så häftiga endorfinkickar att jag kan leva på det flera dagar.
Nu dansar jag två gånger i veckan, men det blir alldeles för lite.
Jag försökte få min man att göra något tillsammans med mig så jag kapade ner min dansträning, 
men det har inte blivit av någon träning tillsammans, tyvärr.
Jag klättrar på väggarna om det inte blir någon träning. Jag går sönder i min själ.
Så nu kör vi ett danspass till.
Tyvärr hamnar det lite i obalans och det blir ingen vilodag emellan utan dagarna kommer att hänga ihop tre dagar i rad.
Jag får väl återhämta mig resten av dagarna.
På söndagar är jag hjälptränare på en salsakurs. jag kan dansa både som förare och följare. 3 timmar
Måndagar startar vi en grupp med tjejer och kör en Salsa Rueda der casino grupp.  1½ timme
Tisdagar så tränar jag flamenco. 2½ timme.
Apropå flamenco. Vad jag har lärt mig mycket. Det är en fantastisk dans och jag tycker att jag har utvecklat min koordination i både fötter och armar och mitt mål att våga visa mer uttryck i mina armar tycker jag har blivit bättre.
Jag utmanar mig. Låter det se löjligt ut. För att till slut sitta i muskelminnet.
Dessa lektioner gör att jag vågar prova och uttrycka mig i mina armar i annan dans.
Min hållnig har också förbättrats och det känns bra.

Ja, jag har glömt en sak. Hemma i köket blir det ibland sambaträning.
Jag kan bara inte sluta med det för det är en fantastisk dans.
En glad sensuell och rolig dans dessutom.

Här är en inspirationskälla: En Rueda de casino grupp från Kuba. Men Yanek Revilla.
Han är en otroligt duktig dansare och koreograf.
Det här är livet!


Lev väl och ha det gott.
/ Helén

onsdag 29 mars 2017

Ibland blir det inte som man tänkt sig

Angående tidigare inlägg så får jag meddela att jag inte slipper mitt uppdrag.
Ibland så reagerar jag tvärtom.
Istället för att hänga läpp så har jag fått förnyade krafter.
Fråga mig inte var de kommer ifrån.










Jag kan för närvarande inte berätta så mycket ännu, men det kommer, det kommer.
Ideérna sprutar i skallen och jag känner en bestämd beslutsamhet.
Som sagt, det var ju det där med att göra guld av skit.
Det är jag nog banne mig expert på.

Lev väl och må gott
/ Helén